Facket Direkt

Högnivå-dialog om TTIP

TTIP 2016 LO, Svenskt Näringsliv och regeringen arrangerade en konferens tisdag 31 maj om den transatlantiska marknadsplatsen med fokus på jobb, skydd och den globala dimensionen. Du kan se delar av konferensen i efterhand här och läsa mer om TTIP. Konferensen genomfördes på engelska, men den huvudsakliga informationen här är på svenska.

Film!
Högnivå-dialog om TTIP Session 2
3 tim 42 min
Högnivå-dialog om TTIP Presskonferens
25 min
Högnivå-dialog om TTIP Session 1
1 tim 6 min

Hållpunkter LO Play:

Första sessionen: Välkomna, Debatten i USA och EU om frihandel och TTIP, Läget i förhandlingarna.

Se session 1 i LO Play

Presskonferens

Se presskonferensen i LO Play

Andra sessionen: Vad betyder TTIP för löntagarna och företagen?, Verkliga och inbillade hot - om medias betydelse, Vägen framåt - input från seminarierna, Sammanfattande kommentarer.

Se session 2 i LO Play

Om TTIP-dialogen på LO

 

Förhandlingar pågår på hög nivå mellan EU och USA om frihandelsavtalet TTIP - Transatlantic Trade and Investment Partnership. Det är ett avtal om partnerskap mellan EU och USA. TTIP är ett omfattande avtal och det finns mängder av intressenter, frågor och fakta. 

Syftet med konferensen på LO är att underlätta TTIP- förhandlingarna och ge rekommendationer till förhandlarna. Värdar för konferensen är LO, Svenskt Näringsliv och den svenska regeringen. Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Carola Lemne, Svenskt Näringsliv och Ann Linde, EU- och handelsminister talar. 

Dialogen handlar om hur en transatlantisk marknad kan skapa fler jobb och trygghet i ett globalt perspektiv.

Deltagare

Michael Froman, USAs handelsminister, Cecilia Malmström, EU-kommissionär, chefsförhandlarna för TTIP, David Mullaney för USA och Garcia Bercero för EU. I dialogkonferensen deltar representanter för arbetsmarknadens parter från många EU-länder, bland andra fackliga representanter från Danmark, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike, samt representanter för Europafacket och AFL/CIO (amerikanska facket) med flera organisationer.

Programmet för dialogkonferensen utgörs av tre teman, tre parallella sessioner som vardera ska leda till två-tre rekommendationer till förhandlarna.

Tema 1:
En öppen marknad – jobb, tillväxt och konkurrenskraft (Market Access – Jobs, Growth and Competetiveness)

  • Handeln med varor och tjänster – jobbmotor eller jobbförstörare.
  • Bättre reglering för bättre lokalisering av resurser.
  • Reglering i samverkan – höjer eller sänker det ribban?

Tema 2:
Mot en hållbar värld (Towards a Sustainable World)

  • Rätt eller fel för de anställda?
  • För- och nackdelar för konsumenterna?
  • Handel, investeringar och hållbara lösningar för framtida generationer?

Tema 3: 
USA och EU i en värld av konkurrens (US and EU in a World of Competitive Forces)

  • Hur ska vi organisera handeln i framtiden?
  • På väg mot en inkluderande tillväxt och ett gemensamt välstånd?
  • Hur uppnå gemensamma värderingar för global stabilitet och säkerhet?

Två paneldebatter:

  • TTIP och arbetsmarknadens parter – vilka för- och nackdelar finns det för anställda och företag? (TTIP and Social Partners – What´s in it for Labour and Business?)
  • Verkliga och inbillade hot (om medias betydelse) (Real and Imagined Threats)

Anmälda deltagare (pdf)

Program

 

TTIP DialogThe Dialogue is intended as an opportunity for many actors across the society to come together and engage in a true Dialogue. The day will result in some recommendations to the chief negotiators. The conference will be moderated by Sabina Dewan, President and Executive Director, JustJobs Network.

08.30 Welcome and Introduction
The President of the Swedish Trade Union Confederation Karl-Petter Thorwaldsson and Director General of Confederation of Swedish Enterprise Carola Lemne

08.45 Trade and TTIP in an US/EU Political and Public Discourse
Director Bruce Stokes, Pew Research Center, USA

09.05 TTIP – State of Play
TTIP Chief Negotiators Dan Mullaney (Assistant United States Trade Representative) and Ignacio Garcia Bercero (Director at the European Commission, DG Trade)

09.45 Theme 1. Market Access – Jobs, Growth and Competitiveness

  • Break-out session 1.1 “Trade in goods and services – Job creation or Job losses?” Chaired by Luisa Santos, International Relations Director, Business Europe
  • Break-out session 1.2 “Better Rule-making for Better Resource allocation?” Chaired by Peter Chase, Senior Fellow German Marshall Fund
  • Break-out session 1.3 “Regulatory cooperation – Raising the Bar or Race to the Bottom?” Chaired by Jens Hedström, Head of Brussels Office, Confederation of Swedish Enterprise

11.00 Theme 2. Towards a Sustainable World

  • Break-out session 2.1 “Workers’ rights or Workers’ Wrongs?” Chaired by Liina Carr, Confederal Secretary, European Trade Union Confederation
  • Break-out session 2.2 “What’s in it for consumers?” Chaired by Monique Goyens, Director General, Europe Consumer Organisation, BEUC
  • Break-out session 2.3 “Trade, investment and sustainable solutions for Future Generations?” Chaired by Helena Jonsson, President, Federation of Swedish Farmers (LRF)

12.00 Lunch Break with “Business Narratives on Trade”
Dialogue moderated by State Secretary Oscar Stenström at the Ministry of Enterprise and Innovation. Opportunity to listen to business narratives on trade presented by:

Elina Berglund Scherwitzl, CTO and co-founder of Natural Cycles 
Mehrdad Mahdjoubi, CEO and founder of Orbital Systems
Emy Blixt, Creative Director and founder of Swedish Hasbeens

13.15 Theme 3. US and EU in a World of Competitive Forces

  • Break-out session 3.1 “What Trading System for the 21st Century?” Chaired by Joakim Reiter, Deputy Secretary-General, UNCTAD
  • Break-out session 3.2 “Towards Inclusive Growth and Shared Prosperity?” Chaired by Philippe de Buck, Member of the European Economic and Social Committee
  • Break-out session 3.3 “Ensuring Common Values for Global Stability and Security?” Chaired by Bruce Stokes, Director of Global Economic Attitudes, Pew Research Center

14.15 TTIP and Social Partners – What’s in it for Labour and Business?
United States Trade Representative Ambassador Michael Froman
European Commissioner for Trade Cecilia Malmström 
Sweden’s Minister for EU and Trade, Ann Linde
President of the Swedish Trade Union Confederation Karl-Petter Thorwaldsson
Director General of Confederation of Swedish Enterprise Carola Lemne

15.30 Real and Imagined Threats
Juri Schnöller, Campaign Specialist and CDU Digital Representative
Sunny Hundal, Journalist and Senior Visiting Fellow and Lecturer on Digital Media at Kingston University
Brit Stakston, Expert on Media Strategy and Digital Media
Anja Türkan, Digital Advocacy Expert

16.20 The Way Forward reporting back from the break-out sessions

17.10 Summary and Concluding Remarks
TTIP Chief Negotiators Dan Mullaney (Assistant United States Trade Representative) and Ignacio Garcia Bercero (Director at the European Commission, DG Trade)

17.30 Final Key Note Address
Sweden’s Minister for EU and Trade, Ann Linde

Key persons

 

Karl-Petter Thorwaldsson, President of the Swedish Trade Union Confederation (LO)

Karl-Petter Thorwaldsson, President of the Swedish Trade Union ConfederationKarl-Petter Thorwaldsson is the President of the Swedish Trade Union Confederation (LO). He has been the chairman of the Social Democratic Youth League (SSU) between 1990 and 1995 as well as President of the Workers' Educational Association (ABF) between 2000 and 2012.  Mr. Thorwaldsson also has international assignments, as member of the Executive Committees of the Council of Nordic Trade Unions (NFS), the European Trade Union Confederation (ETUC) and Deputy President of the International Trade Union Confederation (ITUC).

Carola Lemne, Director General of the Confederation of Swedish Enterprise (CSE)

Carola Lemne, Director General of the Confederation of Swedish Enterprise (CSE)Carola Lemne (MD, PhD) worked in Stockholm hospitals until 1986 and is an associate professor at the Karolinska Institute.  Between 1986 and 2000 she worked in the pharmaceutical industry, starting at Schering-Plough, then joining the Pharmacia Corporation going on to become Vice President of Global Clinical Development and Regulatory Affairs Strategy based in New Jersey. 2000 to 2007 Carola Lemne was the CEO of Danderyd University Hospital in Stockholm and between 2008 and 2014 President and CEO of Praktikertjänst AB, the largest private health care provider in Sweden.  In 2014 she became the Director General of the Confederation of Swedish Enterprise (CSE). CSE is the dominant business organisation in Sweden with 60 000 member companies comprising 1,5 million employees. Carola Lemne is a member of the board of Getinge Corporation and AFA Insurance AB, and Chairman of the Board of Uppsala University.

Sabina Dewan, President and Executive Director of the JustJobs Network (JJN)

Sabina Dewan, President and Executive Director of the JustJobs NetworkSabina Dewan is President and Executive Director of the JustJobs Network (JJN), which she co-founded with John Podesta in 2013. Under Ms. Dewan’s leadership, the JustJobs Network has grown to become a prominent, innovative, international think tank focused on finding strategies to create more and better employment worldwide. Formerly, Ms. Dewan was a Senior Fellow and Director for International Economic Policy at the Center for American Progress. Ms. Dewan’s research focuses on the role of quality employment in building equitable economies around the globe. She has published on a range of economic issues, from the impact of globalization, trade and value chains on employment, to the nexus of renewable energy and job creation. She is a frequent media contributor, having appeared in print and television outlets including The Wall Street Journal, Huffington Post, US News, as well as CNN, BBC, and Al-Jazeera. Sabina splits her time between Washington, D.C. and New Delhi.

United States Trade Representative, Ambassador Michael Froman

United States Trade Representative, Ambassador Michael FromanMichael Froman was sworn in as the 11th United States Trade Representative (USTR) on June 21, 2013. As USTR, he is President Obama’s principal advisor, negotiator and spokesperson on international trade and investment issues. Ambassador Froman leads the Office of the United States Trade Representative in its work to open global markets for U.S. goods and services, enforce America’s rights in the global trading system, and foster development through trade. Key initiatives ongoing under his leadership are negotiations of the Trans-Pacific Partnership agreement in the Asia Pacific; the Transatlantic Trade and Investment Partnership with the European Union; negotiation of agreements on services, information technology and trade facilitation at the World Trade Organization; and monitoring and enforcement U.S. trade rights, including through the Interagency Trade and Enforcement Center (ITEC). Prior to becoming USTR, Ambassador Froman served at the White House as Assistant to the President and Deputy National Security Advisor for International Economic Affairs, where he was responsible for coordinating policy on international trade and finance, energy security and climate change, and development and democracy issues. He served as the U.S. Sherpa for the G20 and G8 Summits, and staffed the President for the APEC Leaders Meetings. In addition, he chaired or co-chaired the Major Economies Forum on Energy and Climate, the Transatlantic Economic Council, the U.S.-India CEO Forum and the U.S.-Brazil CEO Forum.

Prior to joining the Obama Administration, Ambassador Froman served in a number of roles at Citigroup and as a Senior Fellow at the Council of Foreign Relations and a Resident Fellow at the German Marshall Fund. In the 1990’s, Ambassador Froman spent seven years in the U.S. Government. He served as Chief of Staff and as Deputy Assistant Secretary for Eurasia and the Middle East at the U.S. Department of Treasury. He also worked at the White House, where he served as a Director for International Economic Affairs at the National Security Council and National Economic Council. Ambassador Froman received a bachelor’s degree in Public and International Affairs from Princeton University, a doctorate in International Relations from Oxford University and law degree from Harvard Law School, where he was an editor of the Harvard Law Review. He was born in California. He, his wife, Nancy Goodman, and their two living children, Benjamin and Sarah, reside in Washington, D.C.

Ann Linde, Sweden’s Minister for EU and Trade

Ann Linde, Sweden’s Minister for EU and TradeAnn Linde was appointed Minister for EU and Trade in May 2016. Prior to this, she served as State Secretary to Minister for Home Affairs Anders Ygeman at the Ministry of Justice. Her responsibilities were the Police and public prosecution authorities, public order and safety, international judicial cooperation, civil crisis preparedness and the Government Offices' crisis management. 2013-14, Ms Linde worked as Head of the International Unit for the Party of European Socialists (PES) in Brussels. She has also held the position as International Secretary for the Swedish Social Democratic Party and Head of International Staff and Member of the Party Office Management Group (2000-13), and International coordinator for the Swedish Social Democratic Party Group in the Riksdag (1999-00). 1994-98 she served as Political Adviser to Minister for Foreign Trade and EU Affairs Mats Hellström, and to Minister for Trade, subsequently Minister for Defence, Björn von Sydow. Ms Linde was born 1961, is married with two children and lives in Enskede, Stockholm. She holds a Bachelor’s degree in political science, sociology and economics from Stockholm University. She is board member of the Anna Lindh Memorial Fund and former board member and vice chair at the Olof Palme Internationel Centre.

Cecilia Malmström, EU Commissioner for Trade As EU

Cecilia Malmström, EU Commissioner for Trade As EUCommissioner for TRADE since 1st November 2014, Mrs Malmström is responsible for EU trade policy. She is representing the EU in the World Trade Organisation (WTO) and other international trade fora. She is negotiating bilateral trade agreements with key countries, including reaching a balanced and reasonable Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) with the U.S. that respects Europe’s safety, health, social and data protection standards, and our cultural diversity. As EU Commissioner for Home Affairs 2010-2014, she was responsible for the European Commission’s work within the fields of asylum and migration, police cooperation, border control and the fight against organised crime and human trafficking. Formerly a Member of the European Parliament and Minister for European Affairs of Sweden. As Minister for European Affairs, Malmström was responsible for issues such as the Lisbon Treaty, the EU strategy for growth and employment and the review of the EU budget and for the preparation and co-ordination of the Swedish EU Presidency. Cecilia Malmström has a Ph.D. in political science and was a researcher at Göteborg University in Sweden for several years, teaching in European politics. 

Ignacio Garcia Bercero, Director in DG Trade of the European Commission

Ignacio Garcia Bercero, Director in DG Trade of the European CommissionIgnacio Garcia Bercero is a Director in DG Trade of the European Commission. Since 2012 he has been responsible for overseeing EC activities in the fields of Neighbouring Countries, US and Canada as well as being the Chief Negotiator for the EU- India FTA. He coordinated the work of the EU-US High Level Working Group on Growth and Jobs and is the Chief Negotiator for the TTIP negotiations. Working at the European Commission since 1987, from 2005 until 2011 he worked in the areas of Sustainable Development, Bilateral Trade Relations (South Asia, South East Asia, Korea, EuroMed and the Middle East). He was also the Chief Negotiator for the EU-Korea and EU-India Free Trade Agreements. Previously he worked in the areas of WTO Dispute Settlement, and Trade Barriers Regulation. In the period leading to the launch of the DDA negotiations, he was working on overall coordination of WTO Policy and was Chief Negotiator on Trade and Competition. He has also been posted in the EU Delegation to the United Nations in New York.

Daniel Mullaney, Assistant U.S. Trade Representative for Europe and the Middle East

Daniel Mullaney, Assistant U.S. Trade Representative for Europe and the Middle EastDan Mullaney is Assistant United States Trade Representative for Europe and the Middle East at the Office of the United States Trade Representative. He develops, coordinates, and implements U.S. trade policy toward the European Union and other European trading partners, Eurasia, the Middle East, and Northern Africa.  From 2006 to 2010, Mr. Mullaney was the Senior Trade Representative in the United States Mission to the European Union in Brussels, Belgium, where he advocated on behalf of U.S. trade interests in the various institutions of the European Union and represented USTR in the broader Brussels trade policy community.  Before becoming Senior Trade Representative in Brussels, Mr. Mullaney was an attorney in USTR’s Office of General Counsel, where he led negotiations and provided legal advice for free trade and other agreements and represented the United States in dispute settlement proceedings at the World Trade Organization.   Mr. Mullaney’s substantive area of responsibility in the general counsel’s office included trade-related aspects of intellectual property rights, technical barriers to trade, sanitary and phytosanitary regulations, and trade and environment, among other areas.  Prior to joining USTR in 1999, Mr. Mullaney was a partner in a major international law firm, specializing in international trade law.  Mr. Mullaney is a native of Cincinnati, Ohio.  He earned a B.A. degree from Amherst College in 1979, and a joint law/Foreign Service master’s degree from Georgetown University.  He is married and has two children.

Ambassador Michael Punke, Deputy USTR

Ambassador Michael Punke, Deputy USTRMichael Punke serves as Deputy United States Trade Representative and U.S. Ambassador and Permanent Representative to the World Trade Organization (WTO) in Geneva, Switzerland. Michael Punke has worked in the field of international trade law and policy for two decades. From 1995 to 1996, Punke served as Senior Policy Advisor at the Office of the United States Trade Representative. There, he advised the USTR on issues ranging from agricultural trade to intellectual property protection. From 1993 to 1995, Punke served at the White House as Director for International Economic Affairs with a joint appointment to the National Security Council and the National Economic Council. His responsibilities included assisting in the management of the interagency process. From 1991 to 1992, Punke was International Trade Counsel to Senator Max Baucus, then Chairman of the Finance Committee's International Trade Subcommittee. Punke has also worked on international trade issues from the private sector, including as a partner at the Washington, D.C., office of Mayer, Brown, Rowe, & Maw. From 2003 to 2009, Punke consulted on public policy issues out of Missoula, Montana. Punke has also worked as an adjunct professor at the University of Montana and as a writer, authoring a novel, two books of nonfiction, and two screenplays. Punke is a graduate of George Washington University and Cornell Law School, where he was elected Editor-in-Chief of the Cornell International Law Journal.

Fakta om avtalet TTIP

 

TTIP betyder Transatlantic Trade and Investment Partnership. Det är ett omfattande frihandelsavtal om partnerskap mellan EU och USA. Än så länge finns det inget avtal, men det pågår förhandlingar sedan 2013.

Frihandel upplevs av de flesta som något positivt. Mer omdebatterat är vad avtalet kan få för konsekvenser för konsumenter, anställda och företag. Exempel på frågor som diskuteras är företagens rättigheter att stämma stater, samt frågan om vad som händer med miljöskyddet.

Mer än frihandel

TTIP presenteras ofta som ett frihandelsavtal. Det stämmer, men TTIP är betydligt mer. Förutom att avskaffa tullar och avgifter i handeln och ge tillträde till varandras marknader handlar avtalet bland annat om:

  • Gemensamma standards, t ex för fordon och läkemedel
  • Offentlig upphandling
  • Immateriella rättigheter (såsom upphovsrätt till konst och litteratur)
  • Energi- och råvarufrågor
  • Skydd för investeringar
  • Hållbar utveckling

Båda parter, både EU och USA, har sagt att nuvarande skyddsnivåer för till exempel miljö, säkerhet och hälsa ska upprätthållas.

Förhandlarna

De som förhandlar TTIP-avtalet är representanter för regeringen i USA och för EU-kommissionen. 

  • Ansvarig inom EU är kommissionären Cecilia Malmström, chef för generaldirektoratet för handel, DG Trade. Hon ansvarar för att rapportera om förhandlingarna till EUs medlemsstater, till kommissionen och till Europaparlamentet. Chefsförhandlare för EU är Garcia Bercero, DG Trade.
  • Ansvarig för förhandlingarna om TTIP i USA är USAs handelsminister Michael Froman. Han är chef för USTR, Office of the Unites States Trade Representative. Chefsförhandlare för USA är Daniel Mullaney, USTR.

Förhandlingsmandatet

I november 2011 tillsatte ett toppmöte mellan EU och USA en expertgrupp som skulle bana väg för ett partnerskapsavtal. I Sverige beslutade riksdagens EU-nämnd den 5 juni 2013 enhälligt att ge ett förhandlingsmandat till EU-kommissionen. Denna fick ett förhandlingsmandat från EUs ministerråd med samtliga EU-länders regeringschefer den 13 juni 2013. Förhandlingarna mellan EU och USA startade direkt därefter, i juli 2013.

Beslut

När förslaget till avtal är klart ska det i USA godkännas av kongressen. I Europa ska det godkännas av Europeiska Unionens råd, av Europaparlamentet och troligen också av medlemstaternas parlament.

Länkar: Fakta om TTIP

En video med en utfrågning i Riksdagen av Malmström och Mikael Damberg om TTIP i april 2015. Vid utfrågningen i Riksdagen deltog även Susanne-Lindberg-Elmgren, LO.

Regeringens information om TTIP

Kommerskollegium (National Board of Trade) om TTIP

Riksdagens EU-upplysning om TTIP

EU-nämndens (Riksdagens) förhandlingsmandat till EU-kommissionen

SKL- Sveriges kommuner och landsting - om sina prioriterade EU-frågor, se punkt E

EU-kommissionen har publicerat sina avtalstexter här

Rapport från Malmströms generaldirektorat GD Trade från den tolfte förhandlingsrundan om TTIP i mars 2016 – på svenska!

EUs förslag till hållbarhetskapitel i TTIP om arbetsrätt mm 

EUs ekonomiska och sociala kommitté har antagit denna resolution

Europeiska regionkommitténs yttrande om TTIP

Europaparlamentets information om TTIP på svenska

Europaparlamentets rekommendation i juli 2015 till förhandlarna – på svenska

USAs regering har information om TTIP

Arbetstagarnas rättigheter ett villkor

 


Inför LO-kongressen i juni 2016 säger LOs styrelse följande om frihandel och TTIP:

”Svensk fackföreningsrörelse har alltid haft en positiv grundsyn på öppenhet och frihandel. LOs styrelse är övertygad att Sverige, som är ett litet exportberoende land, vinner på minskade hinder för handel och investeringar.”

”LOs utgångspunkt är att arbetstagares rättigheter och villkor aldrig får betraktas som ett handelshinder. LO har arbetat aktivt för att påverka förhandlingarna om TTIP i syfte att få ett avtal som bidrar till ökat välstånd, utan att det äventyrar demokratiska beslut och undergräver arbetstagares rättigheter. LO vill också slå vakt om det nationella politiska manöverutrymmet, särskilt när det gäller offentliga tjänster. Den internationella debatten om handel och investeringar behöver följas av en diskussion om fördelning.”

Motioner och motionssvar till LO-kongressen om TTIP:

Till LO-kongressen i juni 2016 föreslår Transport (motion 15:1):

”att LO tillsammans med förbunden tar fram en gedigen konsekvensanalys som tydligt belyser vilka konsekvenserna med TTIP blir för Svensk fackföreningsrörelse.”

Avd 3 IFMetall föreslår (motion 15:2)

”att LO kraftigt fördömer och söker vägar att stoppa påskrivandet av TTIP och ISDS om innehållet i TTIP-avtalet eller tvistelösningsmekanismen ISDS på något sätt kan kringgå eller motverka demokratiskt fattade beslut, lagstiftning, fackliga- och arbetares rättigheter eller negativt påverka folkhälsan eller miljön.”

Avd 4 i Handels föreslår (motion 15:3)

”att LO ska verka för att möjligheten för enskilda företag att stämma regeringar tas bort från frihandelsavtalet.”

LO-styrelsen föreslår bifall till att ta fram en konsekvensanalys, enligt motion 15.1, samt att anse de två övriga motionerna om tvistelösningsmekanismen ISDS besvarade. I motiveringen till detta välkomnar LOs styrelse EU kommissionens nya förslag till tvistelösning Investment Court System, ICS. Med detta nya förslag från EU finns en chans att ”reformera ett ruttet system”:

”LO har arbetat hårt för att TTIP inte ska innehålla ett ISDS i traditionell bemärkelse och välkomnar att Socialdemokraterna och den svenska regeringen numera är inne på samma linje. EUs handelskommissionär Cecilia Malmström presenterade under hösten 2015 ett förslag till reformerat investerarskydd och tvistelösning: Investment Court System, ICS. Staters rätt att reglera slås fast på ett tydligare sätt.

”LOs styrelse menar att detta är ett steg i rätt riktning, men det är en bra bit kvar att gå innan vi vet att frågan om investerarskydd kan sägas vara löst. För att TTIP ska bli verklighet måste frågan om en tvistelösningsmekanism mellan investerare och stat få en lösning som kan vinna brett stöd. Genom att få ett trovärdigt, rättssäkert system på plats kan detta på sikt förbättra motsvarande konfliktlösning i befintliga och nya avtal. TTIP innebär på så sätt chansen att reformera ett ruttet system.”

I sin motion om internationella handelsavtal, offentliga tjänster och upphandling föreslår Kommunalarbetareförbundet (motion 15.4)

  • att LO ska aktivt arbeta för att förslaget till handelsavtal mellan EU och Kanada ska förkastas, 
  • att LO ska arbeta aktivt för att offentliga tjänster oavsett finansieringsform i sin helhet ska undantas ifrån handelsavtalen mellan EU och USA, det globala tjänstehandelsavtalet TiSA samt framtida handelsavtal, 
  • att LO ska arbeta aktivt för att upphandlingskriterierna för offentliga upphandling ska bli så tydliga att inga tvivel råder om vilken lagstiftning som ska tillämpas. Handelsavtalens upphandlingskriterier får inte vara sämre än vad som beskrivs i gällande europeisk lagstiftning samt att LO ska aktivt arbeta för
  • att pågående samt framtida handelsavtalsförhandlingar förändras så att dessa tar hänsyn till staternas rätt att demokratiskt styra över sina angelägenheter.

LOs styrelsen föreslår bifall till motion 15:4, 2,3,och 4 att-satserna, att anse den första att-satsen besvarad om handelsavtalet mellan EU och Kanada. I motiveringen till svaret till att-sats 1 säger LOs styrelse bland annat:

”Nu har EU och Kanada enats om att tvistelösningsmekanismen mellan stat och investerare i CETA kommer att vara samma regler som EU-kommissionen har föreslagit ska gälla i TTIP, det vill säga Investment Court System (ICS). LOs styrelse välkomnar dessa förändringar, då det annars hade riskerat att skapas två parallella system som underminerar de positiva förändringar som gjorts i TTIP-förhandlingarna. LOs styrelse menar att rättssäker, öppen och demokratiskt förankrad tvistelösningsmekanism mellan stat och investerare måste gälla i såväl CETA, TTIP som andra handels- och investeringsavtal.”

Mer information om LO-kongressen 2016

Motioner och utlåtanden

LO, TCO och Saco vill skydda den svenska modellen

 

Den svenska fackföreningsrörelsen har en gemensam syn på TTIP. Utgångspunkten är att frihandel är något positivt. Ett avtal mellan de två största globala aktörerna, EU och USA, kan bilda skola för hur sådana här avtal kan slutas i framtiden, till exempel när det gäller arbetstagarnas rättigheter.

I början av 2014 enades LO, TCO och Saco om fyra gemensamma fackliga minimikrav för att se positivt på ett kommande partnerskapsavtal mellan EU och USA.

Här är de fyra fackliga förutsättningarna för LO, TCO och Saco:

Försvara de anställdas rättigheter

Avtalet TTIP får inte ha några negativa effekter på de anställda. Frihandel och ökade investeringar medför innovationer och ökad effektivitet. Det får inte leda till hänsynslöst utnyttjande av människor genom till exempel låglönekonkurrens. De anställdas rättigheter såsom föreningsrätt, strejkrätt och kollektivavtal, får absolut inte betraktas som handelshinder. Arbetsmarknadens parter i EU ska ha ett avgörande inflytande på tillämpningen av avtalet på arbetsmarknaden.

Försvara det politiska handlingsutrymmet

Avtalet får inte inskränka det politiska handlingsutrymmet. Avtalet får inte begränsa hur olika länder organiserar sin välfärd, vad som ska drivas offentligt och vad som kan utföras privat.

Offentlig upphandling

Avtalet får inte begränsa den politiska handlingsfriheten när det gäller hur en offentlig verksamhet ska bedrivas. Avtalet får inte heller inkräkta på arbetsrätten som den är reglerad inom EU, tex vid offentlig upphandling.

Nej till tvistlösning utanför rättsstaten

Metoder för tvistlösning mellan investerare och nationalstater finns i många frihandelsavtal, så kallade ISDS. Dessa gör det möjligt för ett enskilt företag att stämma ett land. Syftet är att skydda företag från länder som är korrupta, som inte har fungerande rättsväsen och att skydda investerare mot expropriering. Detta är inte problemet i EU eller USA, som båda är fungerande rättsstater. Därför är LO, TCO och SACO emot att det ska finnas med ett ISDS i avtalet TTIP. Om det ändå kommer med en metod för tvistlösning i avtalet kräver LO, TCO och SACO att denna metod blir rättssäker och transparent. Avtalet får inte begränsa politiska beslut, parternas självständighet eller fackliga rättigheter.

Fackligt inspel till EU med avtalstexter

I mars 2015 överlämnade LO TCO och Saco till EUs chefsförhandlaren Ignacio Garcia Bercero några förslag till avtalstexter. Syftet med texterna är att det inte ska råda någon osäkerhet om avtalets respekt för grundläggande mänskliga och fackliga rättigheter i arbetslivet, för ILOs konventioner och för den svenska arbetsmarknadsmodellen. EU har nu presenterat sitt förslag till så kallat hållbarhetskapitel där flera av dessa skrivningar återfinns.

EUs förslag hållbarhetskapitel i TTIP. Det handlar om arbetstagarnas rättigheter, om miljö mm.

Malmströms kommentar till hållbarhetskapitlet.

 

Karl-Petter Thorwaldsson om TTIP

 

Varför är LO med och bjuder in till denna dialogkonferens där TTIP-förhandlarna ska träffas tillsammans med bland andra arbetsmarknadens parter, Europafacket och AFL/CIO?

Karl-Petter Thorwaldsson LOs ordförande- Ja, varför flyttar hela detta centrum för världshandeln till LO nästa vecka? Både anhängarna och de tydligaste motståndarna till TTIP kommer att vara där.

- En viktig orsak till att vi håller dialogkonferensen om TTIP nästa vecka är att vi tror att det behövs mycket mer öppen debatt om TTIP i Europa.

- Det började med en gemensam LO, TCO, Saco -konferens. Där gjorde vi analysen att vara positiva till, men ändå ställa krav på TTIP. Vi bestämde oss för att säga ”Ja, men…” till TTIP. Den hållningen har gett oss en väldig möjlighet att påverka innehållet i TTIP och har gett oss en massa kontakter som andra organisationer bara skulle drömma om i denna fråga.

- Det som gjort att vi i LO, TCO och Saco har valt den här linjen beror på att de fackliga medlemmarna i Norden är de mest frihandelsvänliga på hela jorden, eller åtminstone i vår del av världen.

Vad tror du ett partnerskap kommer att innebära för dina medlemmar? Är du inte rädd för ett race to the bottom där storföretagen styr, med låglönekonkurrens och sämre villkor för löntagarna?

- I vår analys som vi gjorde mellan LO, TCO och Saco i Sverige kom vi fram till att vi tror det blir precis tvärtom. Våra medlemmar är för frihandel, eftersom Sverige är extremt beroende av handel. Frihandeln har pågått i hundra år, och den har förbättrats gradvis.

- Här ser vi en möjlighet att vara med och reglera villkoren för frihandeln. Med TTIP blir arbetatagarnas rättigheter bättre tillgodosedda, om vi kan skapa justare villkor i regleringen av frihandeln mellan världens två största ekonomier.

- Export är som en del av vårt dna i Sverige. Vi gör produkter som går på export. All frihandel ger en möjlighet för våra medlemmar att få ett arbete och ger oss möjlighet att fortsätta bygga välfärden

LO, TCO och SACO, men också Nordiska fackliga samorganisationen, NFS, har ställt flera krav för att vara positiva till TTIP. Kraven handlar om den svenska modellen, fackliga rättigheter, politiska friheter och om tvistelösning mellan stater och företag. Hur går det? Kommer ni att få igenom några av era krav? Vad är viktigast?

- Ibland är jag ledsen att inte allt som händer blir offentligt på en gång. Till exempel att vårt lilla papper skulle resultera i att hela EU ändrade sig om ISDS, metoden för tvistelösning i TTIP.

- I det papper som LO, TCO och Saco skrev tillsammans för ett par år sedan gav vi våra utgångspunkter: ett ja till TTIP och ett nej till ISDS, den då föreslagna metoden för tvistelösning.

- Det pappret öppnade dörren för oss att komma på insidan av förhandlingarna. Efter det fick vi skriva i kapitlet i TTIP om hållbarhet. Det är där det står om arbetatagarnas rättigheter.

- Ett krav vi, LO, TCO och Saco, ställde var att vi ville ha en tvistelösning som måste ske i en skiljenämnd/domstol där domarna utsedda av det offentliga, inte av till exempel Handelskammaren. Orsaken till att vi sade nej till ISDS var att en sådan metod för tvistelösning skulle ha flyttat makten till företagen själva.

- Nu har Europa gått på vår linje och föreslagit en tvistelösning med demokratisk kontroll. Förslaget heter Investment Court System. Det är en ny internationell skiljenämnd/domstol med oberoende domare.

- Det är inte klart ännu exakt hur det ska utformas, men som vi inom LO, TCO och Saco bedömer det, och som de nordiska facken bedömer det, blir det en stor förbättring.

- I de redan avslutade förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Kanada, CETA, skrev man in EUs nya domstol för investerare. Att Kanada sade ja har ökat chanserna att EUs modell för tvistelösning kommer accepteras även av USA. Det betyder att vår linje från LO, TCO och Saco har hamnat i framkant. Det är superkul att vi haft sådan påverkan!

Är du mindre kritisk till TTIP än dina kollegor i Europafacket och AFL/CIO till TTIP? De tycker ju (mars 2016) att TTIP är på fel väg och att EUs reformerade förslag om tvistelösning är helt otillräckligt.

- Många tror att vi är okritiska till TTIP. Det är precis tvärtom. Vi har framfört vår kritik i de papper vi skickat in på direkt uppmaning av chefsförhandlarna för TTIP. Det ledde till att vi fick in våra skrivningar så att vi blev nöjda med EUs förslag till hållbarhetskapitl.

- När vi startade arbetet med TTIP för tre år sedan åkte jag till USA och träffade Richard Trumka, ordförande för AFL/CIO. Vi hade en lång diskussion hur vi skulle se på TTIP. (AFL/CIO motsvarar amerikanska LO och har 12 miljoner medlemmar.)

- Flera europeiska fackliga organisationer och även AFL/CIO är mycket mindre positiva till frihandel än vad vi är i de fackliga organisationerna i Norden. I EU är de som är mest emot TTIP fackförbund från väldigt stora länder som Tyskland och Frankrike, som inte är lika beroende av frihandel som till exempel Sverige.

- Jag hade önskat att alla såg det på samma sätt. Men när vi träffas mellan skål och vägg är de flesta tillfreds och nöjda med att EU förslag till hållbarhetkapitel i TTIP nu har blivit väldigt bra.

TTIP är ju mycket mer än ett frihandelsavtal. Till exempel handlar det om också om energifrågor och om offentlig upphandling. Varför satsa på ett så omfattande avtal?

- Vi, LO, TCO, Saco, är mycket mer positiva till frihandel. Men det är inte alla delar i TTIP som vi bedömer som lika viktiga. Den stora skillnaden för handeln med TTIP blir att EU och USA kommer att acceptera de olika ländernas säkerhetstester för sina produkter.

- Ta ett exempel. En Volvo som tillverkas inom EU går igenom en omfattande säkerhetskontroll med krocktest, utsläppskrav och en hel rad andra saker innan man godkänt en ny modell. Också i USA görs en rad tester och säkerhetskontroller, men det är helt andra saker man testar. Företagen, som till exempel Volvo, lägger idag ner väldigt mycket pengar på dessa dubbla tester. Det blir väldigt stora kostnader.

- I dag tar man med TTIP fram gemensamma standards, och man kommer även att acceptera varandras standarder. Det kommer att främja världshandeln.

- Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Och jag är övertygad om att Sverige kommer bli den största vinnaren av TTIP, eftersom så stor andel av våra inkomster kommer från vår export. Man får inte heller glömma att en stor majoritet av svenskarna tycker om frihandel och är positiva till globalisering.

 

Frågor och svar om TTIP


LOs utredare Susanne Lindberg-Elmgren om TTIP. Läs också gärna Susannes blogg. 

Varför är LO positivt till TTIP?

Susanne-Lindberg-Elmgren- Svensk fackföreningsrörelse är och har alltid varit frihandelsvänner. Vi är övertygade att Sverige, som är ett litet exportberoende land, vinner på minskade hinder för handel och investeringar.

- LO menar att ökad handel mellan EU och USA är av godo för svensk ekonomi och våra medlemmar. Konkurrens på lika villkor mellan två utvecklade ekonomier främjar nödvändig strukturomvandling och skapar arbetstillfällen i verksamheter med bärkraft.

- Det handlar också om att ha beredskap för den strukturomvandling som handel och investeringar i en global ekonomi alltid leder till. Det handlar om en arbetslöshetsförsäkring som ger inkomstskydd i händelse av arbetslöshet, ett utbildningssystem och en arbetsmarknadspolitik som kan parera förändringar på arbetsmarknaden och skapar konkurrenskraft.

Varför är det så mycket uppmärksamhet om förhandlingarna om ett avtal mellan EU och USA?

- Därför att avtalet är så stort och för att det kan påverka andra stora handelsavtal. TTIP-avtalet mellan EU och USA kommer, om det blir verklighet, att bli det största bilaterala investerings- och handelsavtalet i världen.

- EU är världens största ekonomi och producerar 25,1 procent av världens BNP och 17 procent av världshandeln. USA är den andra största ekonomin och står för 21,1 procent av BNP samt 13,4 procent av världshandeln. Tillsammans står de alltså för nästan hälften av världens BNP och en tredjedel av världshandeln.

- USA tar emot nära 75 procent av Europas utländska direktinvesteringar (FDI) medan Europa tar emot hälften av USAs utländska direktinvesteringar.

- I dag jobbar 3,5 miljoner européer i amerikanska företag i Europa och lika många amerikaner i europeiskt ägda företag i USA.

När det gäller kontakterna mellan Sverige och USA kan det nämnas att det handlas varor för över 25 miljarder dollar mellan USA och Sverige varje år. USA är en av de största investerarna i Sverige och Sverige är en av de största investerarna i USA räknat per capita.

Nedan ser du ett diagram över Sveriges export till de tjugo största exportmarknaderna i en jämförelse mellan januari 2015 och januari 2016. Tyskland, USA, de nordiska länderna och Storbritannien är våra största exportmarknader. Därefter kommer Holland, Frankrike och Belgien.

Sveriges export till de tjugo största exportmarknaderna

Läs mer:

Export- och importsiffror hos SCB

De trettio största handelspartnerna 2015-2016

Kommer TTIP att leda till högre tillväxt, ökad sysselsättning och välstånd?

- Ingen vet exakt hur det kommer att bli, eftersom vi inte vet hur avtalet till sist kommer att se ut. Men det vi vet är att frihandel gör att konkurrenskraftiga företag kan sälja varor och tjänster på ett bättre sätt än annars.

- Statliga Kommerskollegium gör bedömningen att Sveriges export till USA kan öka med 17 procent och importen med 15 procent. För övriga EU uppskattas handeln öka med 20 procent i båda riktningarna över Atlanten. De största exportökningarna för Sverige beräknas vara inom sektorerna mat och dryck, försäkringar, motorfordon och metalindustri.

Hur kommer TTIP påverka offentliga tjänster? Kommer avtalet att leda till privatisering av viktiga välfärdstjänster?

- Inget frihandelsavtal tvingar stater att privatisera eller avreglera offentliga tjänster. Staterna kan själva bestämma vem som levererar offentliga tjänster. I Sverige som har privatiserat mycket, kommer det även fortsättningvis vara möjligt för staten att ”ta tillbaka” tjänster.

- Varken EU eller någon annan aktör kan ”tvinga” Sverige att öppna upp för utländska företag. Idag råder etableringsfrihet i Sverige och vi har mycket få regler som särbehandlar utländska företag. Sverige har t.ex. inte kvoter på hur stort utländskt ägande får vara i olika sektorer. När vårt land sluter ett avtal innebär i det korthet att vi lovar att inte diskriminera mellan svenska och utländska företag. Om lagstiftarna i Sverige vill sedan ändra förutsättningarna för företag kan man i vissa fall bli tvungen att kompensera företaget. Om ett utländskt företag anser sig vara sämre behandlat än ett svenskt kan det företaget stämma Sverige. Därför behövs ett öppet system för att lösa tvister inom TTIP.

Fackliga organisationer i andra europeiska länder och i USA verkar vara mer kritiska till TTIP än de svenska facken? Varför är LO så positivt?

- LO arbetar nära tillsammans med TCO och Saco när det gäller TTIP.  Vi vill vara en konstruktiv part för att påverka förhandlingarna och därmed slutresultatet. Vår positiva inställning skiljer sig åt från flera fackliga organisationer i Europa och USA. Men i grund och botten har vi samma utgångspunkter: att avtalet måste blir hållbart och slå vakt om arbetstagares rättigheter, politikens manöverutrymme och demokratiskt fattade beslut.  

Vad är ISDS eller investerarskyddet för något?

- ISDS är vanligt tvistelösningssystem i avtal mellan länder. Det är till för att skydda investerare från till exempel nationaliseringar eller exproprieringar, och är framförallt motiverat som skydd för investerare i länder med korrumperade eller illa fungerande rättsystem.

- Det finns i dag cirka 3 300 bilaterala investeringsavtal och nästan alla innehåller ett ISDS. Men det är inte skäl nog att även TTIP ska innehålla ett ISDS, då EU och USA är fungerande rättsstater.

- Flera uppmärksammande tvister visar på svagheterna med systemet. De mest kända exemplen är Veolia vs. Egypten (lagstiftningspaket med höjda minimilöner) och Philip Morris i Australien (cigarettpaket och folkhälsa). I fallet Philip Morris förlorade dock företag tvisten mot staten.

- De multinationella företagen har under de senaste decennierna vunnit makt på nationalstatens och arbetstagarnas bekostnad. Därför behovet stort att tänka nytt i frågan om investerarskydd. Det är också viktigt att EU och USA tydligt betonar företagens skyldigheter, inte bara deras rättigheter. Företagens ansvar för skydd för mänskliga rättigheter som regleras i FNs ramverk och OECDs riktlinjer måste finnas med i diskussionen om TTIP.

Vad tycker LO om ISDS?

- LO är emot en struktur där investerare ska kunna klaga på staters beslut i en särskild ordning utanför det oberoende domstolsväsendet. LO har arbetat hårt för att TTIP inte ska innehålla ett ISDS i traditionell bemärkelse, både här i Sverige gentemot Socialdemokraterna, samt i våra kontakter med EU och USA.

EUs handelskommissionär Cecilia Malmström presenterade under hösten 2015 ett förslag till reformerat ISDS.

Förslaget till reformerat investerarskydd och tvistelösning heter Investment Court System, ICS (domstolssystem för investering). Det är en ny internationell domstol med 15 oberoende domare, liknande Internationella domstolen i Haag. Denna domstol ska omfatta EU och USA.

I förslaget slås staters rätt att reglera fast på ett tydligare sätt:

  • Den legala grunden på vilken företag kan anmäla en tvist till en skiljenämnd har minskat påtagligt.
  • Rättegångarna ska vara offentliga.
  • Domarna får stränga uppförandekoder för att hantera eventuella intressekonflikter.
  • Utslag i domstolen ska kunna överklagas.
  • Parterna, det vill säga EU och USA, kan utfärda bindande tolkningar av avtalet om oklarhet uppstår.

På sikt vill EU-kommissionen inrätta en internationell tvistedomstol även för framtida handelsavtal mellan EU och andra länder än USA.

Så vad händer om TTIP blir färdigförhandlat och ISDS finns med i det avtalet? Kommer LO att stödja det avtalet?

- Om ISDS skulle vara med i det färdiga förslaget kommer TTIP-avtalet att falla i Europaparlamentet. LO säger ja till förslaget om domstolssystemet för investeringar Investment Court System, ICS.

- Vi tycker att EU-kommissionen har lyssnat på den massiva kritik som finns mot ISDS och vi hoppas verkligen att förhandlingarna med USA lyckas i detta avseende .

- ICS-domstolen erbjuder en lösning förför hur ett avtal kan skydda nationalstaternas självklara rätt att reglera, men också skydda utländska investerare för godtycklig behandling, som till exempel vid expropriering.

- ICS, som är ett trovärdigt, rättssäkert system, kan på sikt förbättra konfliktlösning i befintliga och nya avtal. Med ICS-domstolen kan TTIP, som är ett avtal mellan de två största globala aktörerna, EU och USA, bilda skola för hur sådana här avtal kan slutas i framtiden, till exempel när det gäller arbetstagarnas rättigheter.

- Ett tydligt exempel är det avtal som EU nyligen har slutit ett avtal med Kanada, CETA. Parterna öppnade avtalet och har nu skrivit in att tvistelösningen ska ske med ett ICS.

TTIP omfattar inte bara handel och investeringar, utan också samarbete om regler och standarder. Vad tycker LO om detta?

- Ett regelsamarbete mellan USA och EU erbjuder stora kostnadsminskningar för företagen,. Men samarbetet får inte innebära någon regelförsämringar när det gäller till exempel arbetsvillkor eller miljöhänsyn. Partsrelationer och social dialog på arbetsmarknader måste respekteras.

Varför är det så viktigt att TTIP blir av? USA och EU har ju redan i dag en fullt fungerande handel.

- Ett avtal mellan EU och USA skulle gynna den svenska exporten och handeln mellan våra länder och skulle vara ett steg i rätt riktning mot att stävja protektionismen i världen.

- Just nu är EU och USA de två största globala aktörerna och just nu kan man bilda skola för hur handelsavtal kan slutas i framtiden, till exempel när det gäller arbetstagarnas rättigheter. Det finns förstås skillnader mellan EU och USA när det gäller bland annat synen på sociala frågor, arbetsmarknaden, politisk styrning och miljöhänsyn. Men det är trots allt så att EU och USA har en likartad syn på marknadsekonomi och demokrati. TTIP är en chans för EU och USA att gemensamt visa globalt ledarskap i en helt avgörande fråga.

- Parallellt med TTIP har USA slutit ett avtal med flera länder runt Stilla havet. (Dock ej Kina). Det kallas Trans Pacific Partnership (TPP). Det vore bra om det i stället var EU och USA som tillsammans satte standard för globala regler för till exempel arbetstagare rättigheter.

Se mer i LO Play:

TTIP - Hot eller möjlighet för ökad sysselsättning?

Svenska facken slår vakt om ett hållbart TTIP

 

NFS om TTIP

 

På NFS styrelsemöte i Helsingfors den 26 november 2015 enades de nordiska fackliga central- och huvudorganisationerna om att anta en gemensam nordisk TTIP-position. NFS förklarar sig positiv till TTIP på villkor att avtalet ska uppfylla grundläggande förutsättningar avseende socialt skydd, främjande av arbetstagares grundläggande rättigheter i arbetslivet, staters autonomi och en skeptisk inställning till tvistlösningsmekanismen ISDS. 

Så här står det i NFS-uttalandet:



”De nordiska fackliga central- och huvudorganisationerna är positivt inställda till frihandel och det handelsavtal som förnärvarande förhandlas mellan EU och USA (TTIP). Det gagnar konkurrens på lika villkor mellan två utvecklade ekonomier och kan främja tillväxt, konkurrenskraft och nödvändig strukturomvandling.

 Denna utgångspunkt, för ett framtida avtal, är dock tydligt avhängigt villkoret att det ska uppfylla grundläggande förutsättningar avseende socialt skydd, främjande av arbetstagares grundläggande rättigheter i arbetslivet, staters autonomi och en skeptisk inställning till tvistlösningsmekanismen ISDS.

Detta är centrala fackliga utgångspunkter som ska värnas och utvecklas, inte kringskäras eller undergrävas. I ett transatlantiskt frihandelsavtal är dessa utgångspunkter särskilt viktiga.

 Förutom att TTIP gynnar ekonomisk utveckling anser de nordiska fackliga central- och huvudorganisationerna att ett väl genomfört TTIP-avtal kan sätta standarden för hur framtida handels- och investeringsavtal kan garantera och värna viktiga fackliga utgångspunkter.”

Kraven överlämnade till Europaparlamentet

Denna fackliga TTIP-position överlämnas till Bernd Lange, ordförande i utskottet för internationell handel, Europaparlamentet, vid Världshandelsorganisationens (WTO) ministerrådsmöte, 2015-12-16, i Nairobi.

På den här länken finns mer information om NFS inställning till TTIP.

AFL/CIO och Europafacket om TTIP

 

Att döma av den information vi fått så är TTIP-avtalet är på fel väg. Det sa ordföranden för LO i USA, AFL/CIO, och generalsekreteraren i Europafacket när de träffades i Washington i mars 2016.

I ett gemensamt uttalande sa de att:

”Vi har hela tiden gjort klar att avtalet inte får innehålla något privat rättssystem för utländska investerare, eller några övernationella hinder mot nationella politiska beslut i medborgarnas intresse. Vi har efterlyst omfattande, precisa och genomförbara skydd för anställdas rättigheter, offentlig verksamhet och miljön.”

Richard Trumka Europafacket, och Luca Visentini, AFL/CIO är kritiska även mot det nya reformerade förslaget till tvistlösning som Cecilia Malmström/EU föreslagit.

”Även EUs reformerade förslag är enormt problematiskt”, säger de i uttalandet. Deras gemensamma ståndpunkt är att det inte ska finnas någon ISDS-lösning alls i TTIP-avtalet.

”Investerare bör handla ansvarsfullt, respektera internationella riktlinjer såsom de som bestäms av OECD och FN.”

I ett tidigare gemensamt uttalande i juli 2014 markerade Europafacket och amerikanska LO, AFL/CIO, att de vill se ett TTIP-avtal som sätter gemensamt välstånd och hållbar social och ekonomisk utveckling främst.

Här är några av huvudpunkterna i deras 2014 antagna gemensamma fackliga principer för innehållet i avtalet TTIP:

  • Möjliggöra hållbar utveckling genom att hävda arbetstagarnas rättigheter och värna miljön.
  • Resurser för att lösa tvister och möjligheter tillhandelssanktioner för att hävda arbetstagarnas rättigheter och värna miljön.
  • Värna rätten att lagstifta i det allmännas intresse, inklusive försiktighetsprincipen för miljön.
  • Ta bort regler som underminerar nationell ekonomisk utveckling, nationell säkerhet, miljöskydd, arbetarskydd och social rättvisa.

Länkar till AFL/CIO och Europafacket - det gemensamma uttalandet i mars 2016

Europafackets och AFL/CIOs utgångspunkter för TTIP från 2014

Hela den gemensamma deklarationen från 2014 om TTIP

Svenskt Näringsliv om TTIP

 

Svenskt Näringsliv är tillsammans med LO och regeringen värd för dialogkonferensen om TTIP. Så här skriver Svenskt Näringsliv om TTIP på sin hemsida:

”Idén om frihandel är viktig och har starkt stöd i Sverige. Frihandelsavtalet TTIP kan ge tillväxt och jobb. Handelshindren som ska tas bort handlar inte om att urholka vettiga krav på miljö, hälsa, säkerhet – utan om att ta bort osmarta krav och ersätta med smarta. Investeringsskyddet är ett nödvändigt komplement, och det är rimligt att det backas upp med möjligheten att gå till skiljedomstol om det behövs för att skipa rätt.”

Svenskt Näringsliv invänder mot kritiken mot TTIP på flera punkter.

Miljö, folkhälsa, konsumentskydd eller djurskydd

”Det viktigaste här är att man måste förstå att det man vill uppnå inte är lägre krav, utan smartare krav. På punkt efter punkt finns det en oro hos kritikerna som helt bygger på missuppfattningen att förhandlingarna skulle sikta på sänkta krav.”

Krav på privatiseringar, effekt på arbetsrätt med mera

”Frihandelsavtalet TTIP innebär inget krav på att vissa verksamheter måste privatiseras eller konkurrensutsättas. Påståenden om sådana krav hördes inom Europa när EU:s tjänstedirektiv skulle antas, och det var inte sant då heller.”

Kritik mot tvistlösningsmekanismen ISDS

”Den mest ihållande kritiken mot TTIP handlar om just investeringsskyddet. ”… ”Kritiken är kraftigt överdriven och investeringsskyddet är inte ytterst till för att underlätta för företagen att göra investeringar, det är till för tillväxten i värdlandet.”

Svenskt Näringsliv vill behålla ett ISDS i TTIP-avtalet. SN vill att ”Tvistlösningsförfarandet ska vara så snabbt och transparent som möjligt, och oberoende från statlig inblandning.”

”Vår grundläggande inställning är att företag eller privatpersoner inte genom ett tvistlösningsförfarande som ISDS ska ges makt att ändra eller inskränka rätten att lagstifta. ”

Om en lagstiftning direkt eller indirekt avhänder ett företag eller en privatperson dess äganderätt så ska snabb, relevant och icke-diskriminerande ersättning utgå.

 

Miljödebatten om TTIP

 

Naturskyddsföreningen och Greenpeace skrev en debattartikel i DN den 13 maj 2016 om TTIP. De var oroliga för att TTIP kan resultera i ett avtal där central lagstiftning till skydd för hälsa och miljö hanteras som handelshinder. Ansvarig på EU, Cecilia Malmström, svarade i DN att deras oro är obefogad. 

Så här skrev Naturskyddsföreningen och Greenpeace i DN:

”Det är hög tid att regeringen grundligt utvärderar vilka konsekvenser TTIP kan få för svenska miljöregler, klimatarbetet och vår möjlighet att gå före i arbetet kring farliga kemikalier, starkare miljöskydd och skärpta klimatmål i framtiden. I en sådan utvärdering måste dörren hållas öppen för slutsatsen att Sverige ska stoppa TTIP.”

Försiktighetsprincipen hotad

”I EU råder försiktighetsprincipen och det är i princip producentens ansvar att bevisa att en kemikalie är ofarlig innan den får säljas på marknaden. I USA fungerar systemet snarast tvärtom.” (Där är det staten som ska bevisa att en kemikalie är farlig.)

Smutsig fossil energi

”På energiområdet vill EU avskaffa amerikanska exportrestriktioner i syfte att importera särskilt smutsiga fossila bränslen, såsom skiffergas och råolja från oljesand.”

Miljöförbättringar hämmas

”EU har föreslagit att TTIP ska innefatta ett samarbetsorgan kring framtida lagstiftning, där näringslivet, i ett tidigt skede i lagstiftningsprocessen får granska planerade regler på bägge sidor av Atlanten ur ett handelsperspektiv. Ett sådant konsultationsförfarande skulle riskera att hämma ny miljölagstiftning, inte minst om farliga kemikalier… De största företagen får mer att säga till om, på bekostnad av civilsamhället.”

Företag kan stämma stater

”TTIP föreslås innehålla en form av tvistlösningsmekanism som gör det lättare för företag att stämma stater, när exempelvis ny lagstiftning upplevs hota värdet av företagens investeringar. Om TTIP blir verklighet kan ny lagstiftning för att skydda miljön och klimatet leda till ansenliga skadeståndskrav från privata företag. …EU-kommissionen menar att de reformerat tvistlösningsmekanismen i TTIP jämfört med tidigare avtal. Vi menar att texten är så vagt formulerad och tolkningsbar att det inte finns några som helst garantier.”

Cecilia Malmström svarade i DN 2016 05 09 - ”Vi tummar inte på miljökrav i TTIP”

Här är en sammanfattning av Cecilia Malmströms svar på de fyra invändningar som restes av Naturskyddsföreningen och Greenpeace i DN.

Försiktighetsprincipen hotad?

”Försiktighetsprincipen – att ta det säkra före det osäkra när till exempel nya kemikalier ska säkerhetsbedömas – är inte hotad. I EU:s senaste förslag till avtalstext står det uttalat att de grundläggande principerna för riskbedömning i vårt regelsystem – med andra ord försiktighetsprincipen – fortsatt ska gälla, ”skriver Cecilia Malmström.

Smutsig fossil energi?

”Om TTIP skulle komma att innefatta energiexport, skulle det ske mot bakgrund av att vi i EU har som mål att kraftigt minska vårt beroende av fossilbränslen. Under tiden finns det en poäng i att till exempel minska EU-ländernas stora behov av rysk gas. Där måste vi kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.”

Miljöförbättringar hämmas?

”Inget kontrollorgan(…kommer att…) inrättas för att likställa europeisk lagstiftning med amerikansk. Ambitionen är enbart att hitta sätt att utbyta bra lösningar i lagstiftning, till exempel när det gäller innovationer som nanoteknologi. Vi bör undvika att upprätta nya handelshinder om det inte behövs. Tillsammans kan vi sätta höga och säkra globala standarder för framtiden.”

Företag kan stämma stater?

”Vi vill också täppa till möjligheten att missbruka tvistelösningsklausuler. Sedan 50-talet har sådana avtal upprättats världen över, för att lösa konflikter mellan stater och företag. Många av dessa avtal behöver reformeras, och TTIP är en utmärkt möjlighet att göra det. Därför har vi föreslagit ett nytt, domstolsliknande system med klara avgränsningar för vilka fall som får tas upp”.

Cecilia Malmström avslutar sin replik med att påpeka att EUs regeringar i sitt förhandlingsmandat till EU-kommissionen angående TTIP tydligt skrivit att:

”vi aldrig får tumma på EU:s skyddsnivåer och miljöstandarder. EU-kommissionen kan helt enkelt inte komma tillbaka till 28 länders regeringar och Europaparlamentet med ett (TTIP-avtal) som inte uppfyller de kraven. Däremot har vi möjlighet att skapa ett bra avtal som undanröjer onödiga handelshinder och skapar nya möjligheter för jobb, tillväxt och investeringar med vår redan i dag viktigaste handelspartner.”

Läs debattartiklarna på DN-debatt:

Naturskyddsföreningen och Greenpeace: ”Med TTIPavtalet riskeras skyddet för hälsa och miljö"

Cecilia Malmströms svar: "Vi tummar inte på miljökrav i TTIP"

 

Bilder från dialogmötet