Facket Direkt

Frågor och svar om TTIP

Ekonomi

Publicerad
Uppdaterad


LOs utredare Susanne Lindberg-Elmgren om TTIP. Läs också gärna Susannes blogg. 

Varför är LO positivt till TTIP?

Susanne-Lindberg-Elmgren- Svensk fackföreningsrörelse är och har alltid varit frihandelsvänner. Vi är övertygade att Sverige, som är ett litet exportberoende land, vinner på minskade hinder för handel och investeringar.

- LO menar att ökad handel mellan EU och USA är av godo för svensk ekonomi och våra medlemmar. Konkurrens på lika villkor mellan två utvecklade ekonomier främjar nödvändig strukturomvandling och skapar arbetstillfällen i verksamheter med bärkraft.

- Det handlar också om att ha beredskap för den strukturomvandling som handel och investeringar i en global ekonomi alltid leder till. Det handlar om en arbetslöshetsförsäkring som ger inkomstskydd i händelse av arbetslöshet, ett utbildningssystem och en arbetsmarknadspolitik som kan parera förändringar på arbetsmarknaden och skapar konkurrenskraft.

Varför är det så mycket uppmärksamhet om förhandlingarna om ett avtal mellan EU och USA?

- Därför att avtalet är så stort och för att det kan påverka andra stora handelsavtal. TTIP-avtalet mellan EU och USA kommer, om det blir verklighet, att bli det största bilaterala investerings- och handelsavtalet i världen.

- EU är världens största ekonomi och producerar 25,1 procent av världens BNP och 17 procent av världshandeln. USA är den andra största ekonomin och står för 21,1 procent av BNP samt 13,4 procent av världshandeln. Tillsammans står de alltså för nästan hälften av världens BNP och en tredjedel av världshandeln.

- USA tar emot nära 75 procent av Europas utländska direktinvesteringar (FDI) medan Europa tar emot hälften av USAs utländska direktinvesteringar.

- I dag jobbar 3,5 miljoner européer i amerikanska företag i Europa och lika många amerikaner i europeiskt ägda företag i USA.

När det gäller kontakterna mellan Sverige och USA kan det nämnas att det handlas varor för över 25 miljarder dollar mellan USA och Sverige varje år. USA är en av de största investerarna i Sverige och Sverige är en av de största investerarna i USA räknat per capita.

Nedan ser du ett diagram över Sveriges export till de tjugo största exportmarknaderna i en jämförelse mellan januari 2015 och januari 2016. Tyskland, USA, de nordiska länderna och Storbritannien är våra största exportmarknader. Därefter kommer Holland, Frankrike och Belgien.

Sveriges export till de tjugo största exportmarknaderna

Läs mer:

Export- och importsiffror hos SCB

De trettio största handelspartnerna 2015-2016

Kommer TTIP att leda till högre tillväxt, ökad sysselsättning och välstånd?

- Ingen vet exakt hur det kommer att bli, eftersom vi inte vet hur avtalet till sist kommer att se ut. Men det vi vet är att frihandel gör att konkurrenskraftiga företag kan sälja varor och tjänster på ett bättre sätt än annars.

- Statliga Kommerskollegium gör bedömningen att Sveriges export till USA kan öka med 17 procent och importen med 15 procent. För övriga EU uppskattas handeln öka med 20 procent i båda riktningarna över Atlanten. De största exportökningarna för Sverige beräknas vara inom sektorerna mat och dryck, försäkringar, motorfordon och metalindustri.

Hur kommer TTIP påverka offentliga tjänster? Kommer avtalet att leda till privatisering av viktiga välfärdstjänster?

- Inget frihandelsavtal tvingar stater att privatisera eller avreglera offentliga tjänster. Staterna kan själva bestämma vem som levererar offentliga tjänster. I Sverige som har privatiserat mycket, kommer det även fortsättningvis vara möjligt för staten att ”ta tillbaka” tjänster.

- Varken EU eller någon annan aktör kan ”tvinga” Sverige att öppna upp för utländska företag. Idag råder etableringsfrihet i Sverige och vi har mycket få regler som särbehandlar utländska företag. Sverige har t.ex. inte kvoter på hur stort utländskt ägande får vara i olika sektorer. När vårt land sluter ett avtal innebär i det korthet att vi lovar att inte diskriminera mellan svenska och utländska företag. Om lagstiftarna i Sverige vill sedan ändra förutsättningarna för företag kan man i vissa fall bli tvungen att kompensera företaget. Om ett utländskt företag anser sig vara sämre behandlat än ett svenskt kan det företaget stämma Sverige. Därför behövs ett öppet system för att lösa tvister inom TTIP.

Fackliga organisationer i andra europeiska länder och i USA verkar vara mer kritiska till TTIP än de svenska facken? Varför är LO så positivt?

- LO arbetar nära tillsammans med TCO och Saco när det gäller TTIP.  Vi vill vara en konstruktiv part för att påverka förhandlingarna och därmed slutresultatet. Vår positiva inställning skiljer sig åt från flera fackliga organisationer i Europa och USA. Men i grund och botten har vi samma utgångspunkter: att avtalet måste blir hållbart och slå vakt om arbetstagares rättigheter, politikens manöverutrymme och demokratiskt fattade beslut.  

Vad är ISDS eller investerarskyddet för något?

- ISDS är vanligt tvistelösningssystem i avtal mellan länder. Det är till för att skydda investerare från till exempel nationaliseringar eller exproprieringar, och är framförallt motiverat som skydd för investerare i länder med korrumperade eller illa fungerande rättsystem.

- Det finns i dag cirka 3 300 bilaterala investeringsavtal och nästan alla innehåller ett ISDS. Men det är inte skäl nog att även TTIP ska innehålla ett ISDS, då EU och USA är fungerande rättsstater.

- Flera uppmärksammande tvister visar på svagheterna med systemet. De mest kända exemplen är Veolia vs. Egypten (lagstiftningspaket med höjda minimilöner) och Philip Morris i Australien (cigarettpaket och folkhälsa). I fallet Philip Morris förlorade dock företag tvisten mot staten.

- De multinationella företagen har under de senaste decennierna vunnit makt på nationalstatens och arbetstagarnas bekostnad. Därför behovet stort att tänka nytt i frågan om investerarskydd. Det är också viktigt att EU och USA tydligt betonar företagens skyldigheter, inte bara deras rättigheter. Företagens ansvar för skydd för mänskliga rättigheter som regleras i FNs ramverk och OECDs riktlinjer måste finnas med i diskussionen om TTIP.

Vad tycker LO om ISDS?

- LO är emot en struktur där investerare ska kunna klaga på staters beslut i en särskild ordning utanför det oberoende domstolsväsendet. LO har arbetat hårt för att TTIP inte ska innehålla ett ISDS i traditionell bemärkelse, både här i Sverige gentemot Socialdemokraterna, samt i våra kontakter med EU och USA.

EUs handelskommissionär Cecilia Malmström presenterade under hösten 2015 ett förslag till reformerat ISDS.

Förslaget till reformerat investerarskydd och tvistelösning heter Investment Court System, ICS (domstolssystem för investering). Det är en ny internationell domstol med 15 oberoende domare, liknande Internationella domstolen i Haag. Denna domstol ska omfatta EU och USA.

I förslaget slås staters rätt att reglera fast på ett tydligare sätt:

  • Den legala grunden på vilken företag kan anmäla en tvist till en skiljenämnd har minskat påtagligt.
  • Rättegångarna ska vara offentliga.
  • Domarna får stränga uppförandekoder för att hantera eventuella intressekonflikter.
  • Utslag i domstolen ska kunna överklagas.
  • Parterna, det vill säga EU och USA, kan utfärda bindande tolkningar av avtalet om oklarhet uppstår.

På sikt vill EU-kommissionen inrätta en internationell tvistedomstol även för framtida handelsavtal mellan EU och andra länder än USA.

Så vad händer om TTIP blir färdigförhandlat och ISDS finns med i det avtalet? Kommer LO att stödja det avtalet?

- Om ISDS skulle vara med i det färdiga förslaget kommer TTIP-avtalet att falla i Europaparlamentet. LO säger ja till förslaget om domstolssystemet för investeringar Investment Court System, ICS.

- Vi tycker att EU-kommissionen har lyssnat på den massiva kritik som finns mot ISDS och vi hoppas verkligen att förhandlingarna med USA lyckas i detta avseende .

- ICS-domstolen erbjuder en lösning förför hur ett avtal kan skydda nationalstaternas självklara rätt att reglera, men också skydda utländska investerare för godtycklig behandling, som till exempel vid expropriering.

- ICS, som är ett trovärdigt, rättssäkert system, kan på sikt förbättra konfliktlösning i befintliga och nya avtal. Med ICS-domstolen kan TTIP, som är ett avtal mellan de två största globala aktörerna, EU och USA, bilda skola för hur sådana här avtal kan slutas i framtiden, till exempel när det gäller arbetstagarnas rättigheter.

- Ett tydligt exempel är det avtal som EU nyligen har slutit ett avtal med Kanada, CETA. Parterna öppnade avtalet och har nu skrivit in att tvistelösningen ska ske med ett ICS.

TTIP omfattar inte bara handel och investeringar, utan också samarbete om regler och standarder. Vad tycker LO om detta?

- Ett regelsamarbete mellan USA och EU erbjuder stora kostnadsminskningar för företagen,. Men samarbetet får inte innebära någon regelförsämringar när det gäller till exempel arbetsvillkor eller miljöhänsyn. Partsrelationer och social dialog på arbetsmarknader måste respekteras.

Varför är det så viktigt att TTIP blir av? USA och EU har ju redan i dag en fullt fungerande handel.

- Ett avtal mellan EU och USA skulle gynna den svenska exporten och handeln mellan våra länder och skulle vara ett steg i rätt riktning mot att stävja protektionismen i världen.

- Just nu är EU och USA de två största globala aktörerna och just nu kan man bilda skola för hur handelsavtal kan slutas i framtiden, till exempel när det gäller arbetstagarnas rättigheter. Det finns förstås skillnader mellan EU och USA när det gäller bland annat synen på sociala frågor, arbetsmarknaden, politisk styrning och miljöhänsyn. Men det är trots allt så att EU och USA har en likartad syn på marknadsekonomi och demokrati. TTIP är en chans för EU och USA att gemensamt visa globalt ledarskap i en helt avgörande fråga.

- Parallellt med TTIP har USA slutit ett avtal med flera länder runt Stilla havet. (Dock ej Kina). Det kallas Trans Pacific Partnership (TPP). Det vore bra om det i stället var EU och USA som tillsammans satte standard för globala regler för till exempel arbetstagare rättigheter.

Se mer i LO Play:

TTIP - Hot eller möjlighet för ökad sysselsättning?

Svenska facken slår vakt om ett hållbart TTIP