Facket Direkt

Vita jobb i praktiken

Vita jobb bygger på att LO och de ansvariga facken förser upphandlare med kollektivavtalsinformation som anger det legala utrymmet för socialt inriktade krav. Någon annan metod att säkra sådana villkor finns inte inom ramen för den svenska modellen utan lagstadgade minimilöner.

Publicerad
Uppdaterad
foto: Lars Forsstedt

Modellens fyra grundpelare 

Vita jobb är en upphandlingsmodell som kan användas vid tjänsteupphandlingar i stat, kommuner och landsting. Modellen bygger på fyra grundpelare som alla anbudsgivande företag måste underordna sig:

  • Företagen måste erbjuda sina anställda kollektivavtalsenliga villkor utifrån de begränsningar som Lavallagen anger.
  • Underentreprenörer omfattas av samma regler och att huvudentreprenören ansvarar för att underentreprenörer följer dem.
  • Uppenbara brott mot reglerna leder till uppsägning av avtalet samt eventuellt skadeståndsanspråk.
  • Företaget förbinder sig att visa relevanta handlingar för de kontrollanter som kommunen väljer att anlita. Även underentreprenörer kan kontrolleras.

Upphandlingsunderlagen

Urvalet ska vara så utformat att upphandlaren kan känna sig trygg i att upphandlingsunderlagen inte strider mot LOU och EU-rätten, men samtidigt så omfattande att de säkrar att företagen som lägger anbud måste konkurrera på likartade villkor och erbjuda anständiga anställningsvillkor.

Modellen kräver att huvudentreprenörer ansvarar för sina underentreprenörer. Utan det ansvaret kan huvudentreprenörer kringgå det första kravet på kollektivavtalsenliga villkor genom att lägga ut arbetet på entreprenad. Därmed kvarstår också problemen med exploatering och osunda konkurrensvillkor.

Sanktionsmöjligheter

All erfarenhet pekar på att det måste finnas tydliga sanktionsmöjligheter gentemot de företag som struntar i de regler som de själva har bundit sig för att följa. Sanktionerna kan också ses som ett stöd till de företag som lagt anbud men missat jobbet för att andra företag gett löften som de inte tänker hålla.

Sanktionsmöjligheterna hänger samman med Vita jobb-modellens fjärde grundpelare: kontroller. Det ter sig meningslöst att ställa upp formella krav om man inte dels har sanktionsmöjligheter vid tydliga avvikelser, dels deklarerar att följsamheten gentemot regelverken kommer att kontrolleras. Även den regeln måste skrivas in i överenskommelsen mellan kommunen och det anlitade företaget: de kontrollanter som upphandlaren väljer att anlita ska släppas in i företagets verksamhet och få tillgång till de dokument som krävs för att se att företaget lever upp till de sociala kraven.

Kontrollanter

Kontrollanterna ska ha tillgång till aktuella löne- och anställningslistor, uppgifter om skatteinbetalningar, pensionsuppgifter, semester- och arbetsmiljöregler samt uppgifter om underentreprenörer. Dessutom ska kontrollanterna ha möjlighet att undersöka om anställningslistorna överensstämmer med den grupp som faktiskt arbetar i företaget.

En offentlig upphandlare kan naturligtvis anlita egna, heltidsanställda kontrollanter. Arbetet försvåras dock av att en kommunal tjänsteman svårligen kan sätta sig in i det legala utrymmet för sociala krav i ett 50-tal olika kollektivavtal. Kontrollerna utgår dels från en undersökning av om företagen lever upp till sina samhälleliga förpliktelser, det vill säga betalar in skatt och arbetsgivaravgifter och följer ett antal arbetsmarknadslagar, dels från att de följer reglerna i ett angivet kollektivavtal. Det är i princip bara de parter som tecknat avtalen som har förutsättningar att tolka avtalens innehåll och tillämpning.
Därför blir det också svårt att ställa krav sociala villkor i offentliga svenska tjänsteupphandlingar utan att anlita arbetsmarknadens parter och tillämpa de principer som bär upp Vita jobb.

Arbetsmarknad baserad på kollektivavtal 

Reglerna i upphandlingsunderlagen måste vara klart specificerade för att de ska kunna drivas i en juridisk process. En av konsekvenserna av EU-medlemskapet och inriktningen på att offentligt finansierad verksamhet ska bedrivas via upphandlingar, har blivit ett ökat juridiskt inslag i den politiska verksamheten. Det som tidigare kunde hanteras i demokratiska församlingar och av självständiga ämbetsmän, hanteras numera allt oftare i domstolar.

Det medför, bland annat, att det inte räcker med att exempelvis en kommun, uttrycker allmänna sociala ambitioner i en uppförandekod. Kraven måste i stället preciseras så att innebörden är tydlig både för de företag som lämnar offerter och för en domstol som ska bedöma om ett företag brutit mot upphandlingsavtalet.

Den ordningen kräver ett relativt omfattande förberedelsearbete och är en närmast ofrånkomlig konsekvens av att Sverige har en arbetsmarknad baserad på kollektivavtal och därtill är bundet av EUs regelverk och EU-domstolens utslag.

Positiva erfarenheter

Erfarenheterna från arbetet med Vita jobb i Stockholm visade att modellen fungerade i alla led:

  • Det gick bra att utforma tydliga upphandlingsunderlag och samarbetet mellan kommunala tjänstemän och fackliga företrädare var ömsesidigt givande när båda parter strävade efter att få bort de oseriösa inslagen i upphandlingarna.
  • De detaljerade upphandlingsunderlagen skrämde bort företag som brukade vinna upphandlingar via oseriös verksamhet. De la inga anbud eftersom de inte ville underordna sig krav på regelefterlevnad och kontroller.
  • De fackliga kontrollerna ledde inte till några negativa reaktioner från företagarnas sida. Tvärtom välkomnade arbetsgivarna en ordning där seriösa företagare hade fått möjlighet att vinna kommunala upphandlingar de tidigare förlorat på grund av illojal konkurrens.