Facket direkt facketdirekt.nu

”Sverige är moget för en ny övergripande skattereform”

LO och Saco gör gemensam sak. De många ändringarna i skattesystemet sedan den stora skatte­reformen 1990/91 har gjort det ineffektivt och svåröverskådligt. För att klara framtida utmaningar i form av en åldrande befolkning och internationell skattekonkurrens behövs nu en bred, parlamentarisk översyn. Om arbetet inleds under det närmaste året kan en skattereform genomföras under nästa mandatperiod, skriver Ola Pettersson och Gunnar Wetterberg.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad på DN debatt 11 mars 2012

LO och Saco gör gemensam sak. De många ändringarna i skattesystemet sedan den stora skatte­reformen 1990/91 har gjort det ineffektivt och svåröverskådligt. För att klara framtida utmaningar i form av en åldrande befolkning och internationell skattekonkurrens behövs nu en bred, parlamentarisk översyn. Om arbetet inleds under det närmaste året kan en skattereform genomföras under nästa mandatperiod, skriver Ola Pettersson och Gunnar Wetterberg.

Det är hög tid för en genomgripande översyn av den svenska beskattningen. De senaste 20 årens förändringar har urholkat principerna för den stora skattereformen. Samtidigt har också stora samhällsförändringar skett, inte minst det allt mer fördjupade europeiska ekonomiska samarbetet. Häromåret gjorde den danske professorn Peter Birch-Sørensen en skarpsynt och kritisk genomgång för ESO:s räkning (DN Debatt 31/5 2010/ESO 2010:4). Men han är långt ifrån ensam. Allt fler analyser pekar på behovet av en bred skatteöversyn som kan leda fram till en övergripande skattereform.

Beskattningen är statens mest kraftfulla ingrepp i landets ekonomiska liv. Huvudsyftet är att finansiera den offentliga verksamheten och välfärden. Men skattesystemet påverkar också förutsättningarna för medborgarnas och företagens dagliga liv och verksamhet. Det är viktigt att beskattningen utformas så att landets resurser tas till vara på ett så klokt sätt som möjligt.

Problemet med de många ändringarna är att skattesystemet blir mer och mer svåröverskådligt. Vad är vitsen med sinnrikt uträknade incitament om de berörda inte begriper dem? Ju fler avstegen från likformigheten och neutraliteten blir, desto mer frestande blir möjligheterna till skatteplanering. Då har vi gjort skattereformen ogjord: ett av dess viktigaste syften var just att människor och företag inte skulle låta sig styras av skattehänsyn i sina val av aktiviteter och arbete.

Beskattningen måste också uppfattas som rimlig och rättvis. Då är tydliga regler och stora linjer att föredra framför ett närsynt pillande med avdrag och olika skattesatser för olika aktiviteter. Ju fler definitioner som utformas och diskuteras, desto mer växer missnöjet med att inte ytterligare någon verksamhet får sin beskattning lindrad eller borttagen.

En bred översyn måste vara fri att pröva och förkasta många tänkbara förslag. Den förra stora skattereformen resulterade i lösningar som i viktiga stycken innebar radikala förändringar. Samma frihet måste en ny översyn unna sig, om många krafter ska kunna förena sig om en bred uppgörelse. För vår personliga del har vi därför valt att förorda en översyn, utan att precisera exakt vad den bör leda till. En översyn kommer att ta tid och föregås av ett grundligt och parlamentariskt välförankrat utredningsarbete.

Erfarenheten från skattereformen 1990/91 är att ett omfattande utrednings- och förankringsarbete är centralt för att nå framgång. Om ett brett parlamentariskt arbete för att se över skattesystemet inleds under det närmaste året kan sedan en bred skattereform genomföras under nästa mandatperiod. Vi har också funderat över syften, komponenter och några tänkbara lösningar.

För att göra framsteg så kommer helhetsgrepp att bli nödvändiga. De senaste 20 årens många avsteg från den stora skattereformen har lett fram till något som blivit ohållbart. Den ena regeringen efter den andra har försökt lösa många olika delproblem, men vad som varit politiskt opportunt har lett till ett ineffektivt skattesystem som kommer att ha svårt att klara framtidens utmaningar, i form av en åldrande befolkning och internationell skattekonkurrens.

Många skatteförändringar har kommit till i syfte att kringgå budgetlagen genom att trixa med olika sorters avdrag och nedsatta socialavgifter. Både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har bidragit till detta, men med resultat som hotar hela systemets legitimitet och därmed förutsättningarna för varje regerings verksamhet.

Samtidigt har också samhällsekonomin förändrats på avgörande sätt. Även detta måste en skatteöversyn beakta.

Som vi ser det måste en översyn hantera beskattningen av arbete, kapital (inbegripet fastigheter) och företag. Dessa skattebaser är nära förbundna med varandra och kan inte hanteras enskilt. Om det visar sig nödvändigt för att nå välavvägda kompromisser kan en översyn också välja att behandla andra skatter – miljöskatter, skatter på alkohol/tobak/fett etcetera, bankavgifter – men dessa är i första hand styrmedel och har inte förutsättning att bli viktiga finansieringskällor.

Vi menar att det finns ett antal viktiga problem att lösa och mål att tillgodose.

• Principen om skatt efter bärkraft är central. Inkomstskillnaderna betyder att olika människor har olika stor förmåga att betala skatt. Därför kommer skattesystemet även i framtiden att behöva ha omfördelande inslag.

• Välfärdens finansiering vilar tungt på beskattningen av arbete. Skatteöversynen bör ha som övergripande mål att uppmuntra ett så stort arbetsutbud som möjligt. Sänkta marginalskatter är önskvärda, men de fördelningspolitiska effekterna måste beaktas. Det kan bli nödvändigt att gå utanför skattesystemets ram, exempelvis genom att förändra barnbidragen, för att få rätt profil.

• Skattesystemet bör uppmuntra ekonomins förnyelse. Vi tycker det är rimligt att beskatta gamla pengar hårdare än nya. Skatter på gåvor och arv är mindre störande för ekonomin än skatt på arbete och är förenliga med grundläggande rättvisebegrepp som jämlika möjligheter.

• Likformigheten var en klok och viktig utgångspunkt för den stora skattereformen. Tyvärr har de senaste årens åtgärder inneburit att den skjutits alltmer i skymundan. I dag finns det stora skattemässiga fördelar av att ha inkomster via ett bolag snarare än via en vanlig anställning. Detta är ett stort och växande problem som undergräver systemets legitimitet.

• Fastighetsbeskattningen är i dag långt ifrån vad som är samhällsekonomiskt optimalt. En fastighetsskatt stör ekonomin mindre än andra skatter. Det är en trögrörlig skattebas som kan ge väsentliga bidrag till välfärdens finansiering och det finns ett påtagligt progressivt inslag. Vi har förståelse för den skarpa kritik som fanns mot hur beskattningen kunde slå i enskilda fall, men vi menar att sådana problem inte i första hand talar för att slopa fastighetsskatten utan snarare för att söka en bättre utformning. En intressant lösning är den ”kaliforniska” modellen, som utgår från den senaste köpeskillingen som bas för beskattningen.

• Flera studier har pekat på problemet att taket i socialförsäkringarna innebär att många människor betalar avgifter som de inte får några förmåner för. I längden är det inte hållbart. Det enda rimliga lösningen är att lyfta taket. Det finns stora samhälleliga värden i ett sammanhållet socialförsäkringssystem, som försäkrar den absoluta merparten av löntagarna. Avgiftsuttaget kommer då även fortsatt att vara ett viktigt omfördelande inslag i systemet.

Sverige är moget för en genomgripande skattereform. Väl genomförd och med brett parlamentariskt stöd skulle den stärka vår konkurrenskraft och på nytt ge hushåll och företag stabila och väl avvägda villkor för sina ekonomiska beslut.

 

Ola Pettersson, chefsekonom, LO

Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef, Saco