Publicerad på svd.se 10 september 2013
Vi ifrågasätter om premiepensionsfonderna (PPM) fortsättningsvis ska vara en del av vår allmänna pension. Ett statligt pensionssystem behöver inte fonder utan kan vara ett fördelningssystem, vilket dagens inkomstpensionssystem (IP) är. Enda skälet till att utnyttja fonder är att få en större riskspridning, men då får inte kostnaderna bli för stora. Nu överstiger kostnaderna för PPM-fonderna intäkterna.
Främst utgörs kostnaderna av stor spridning i utfall, men även förvaltningen är dyr. 95 procent av pensionärerna förväntas få en premiepension på mellan 3 000 och 10 000 kronor per månad. Idag finns det drygt 800 fonder att välja bland, vilket skapar betydande informationskostnader för individen och många anlitar premiepensionsrådgivare som sköter om deras handeln. PPM-utredningen konstaterar dock att de som anlitat rådgivare inte presterar bättre än andra. I stället för högre pension, blir det högre vinster till fondbolag och försäkringsrådgivare.
Även om antalet fonder i PPM-systemet starkt skulle begränsas eller ersätts med en enda fond, ifrågasätter vi om fondinslaget över huvud taget ska vara kvar. PPM-fondernas genomsnittliga avkastning uppvisar stora variationer över tid och har sedan år 2000 endast överstigit avkastningen i IP-systemet med 0,5 procent. Detta kan inte motivera kostnader för högre risk och förvaltning i PPM-fonder.
Sparandet i fonder behövs inte i den svenska ekonomin. Ett för högt sparande i fonder innebär att konsumtion och efterfrågan och i slutändan sysselsättning blir för låga. Den höga arbetslösheten i svensk ekonomi beror till en del på att sparandet är för högt.
Ett sätt att avveckla PPM-systemet kan vara att inga nya medel tillförs PPM-systemet, men att dagens PPM-fonder blir kvar. Den del av pensionsavgiften som idag går till PPM-systemet skulle istället kunna föras över till IP-systemet genom en avgiftsväxling där avgiften till inkomstpensionen höjs till 18,5 procent.
En avgiftsväxling skulle, enligt pensionsmyndighetens beräkningar, medföra att avgifterna till IP-systemet ökar med cirka 37 miljarder kronor per år. IP-systemet skulle kraftigt förstärkas och balanseringen stängas direkt. Med en sådan konstruktion skulle dagens pensionsutbetalningar öka med 10 miljarder kronor, det vill säga 4 procent. Pensionerna skulle öka med cirka 500 kronor per månad. Pensionsmyndigheten påstår att priset för en avgiftsväxling skulle kunna bli att morgondagens pensionärer förlorar 2 000 kronor per månad, men då är inte den positiva effekten medräknad från att inkomstpensionen har förstärkts och att risken för framtida balansering nästan försvunnit. Om man räknar med denna effekt, blir en eventuell förlust för morgondagens pensionärer väsentligt lägre.
En förlust för morgondagens pensionärer kan endast uppstå under två förutsättningar:
• För det första måste PPM-fondernas avkastning bli väsentligt högre än avkastningen i IP-systemet. PPM-fondernas avkastning måste överstiga inkomsttillväxten i ekonomin med 3,5 procent. PPM-fonderna och inkomstpensionssystemet har ungefär förräntats i samma takt. Sedan införandet år 2000 har PPM-fondernas avkastning varit cirka 0,5 procent högre. Man kan därför starkt ifrågasätta om PPM-systemet kommer att leverera en högre avkastning.
• Den andra förutsättningen är, enligt pensionsmyndigheten, att man inte rättar till ett principiellt fel i IP-systemet. Felet handlar om att pensionsrätter i IP-systemet endast tillgodoräknas avkastning vid varje årsskifte, medan pensionsrätter i PPM-fonderna kontinuerligt tillgodoräknas avkastning. I genomsnitt betyder detta att pensionsrätter i IP-systemet förräntas med ett halvt års eftersläpning och att morgondagens pensionärer därför skulle förlora drygt 300 kronor i månaden på en avgiftsväxling. Detta principiella fel bör omedelbart åtgärdas.
Vi anser att ett skrotande av PPM-systemet och en överföring av pengarna till inkomstpensionssystemet skulle höja dagens pensioner. Morgondagens pensioner blir inte lägre för det genom att de i högre grad kommer från inkomstpensionssystemet. Regeringen bör därför tillsätta en statlig utredning med uppgift att analysera alla vinster och förluster som kan uppstå om man avskaffar PPM-systemet och i stället förstärker IP-systemet. Vi skulle bli förvånade om PPM-systemet skulle överleva en sådan utredning.
MATS MORIN, LO-ekonom
RENÉE ANDERSSON, utredare LO