Fråga facket Fråga facket

Därför ställer vi Reinfeldt på huvudet

Publicerad i Värmlands Folkblad 20 augusti 2010 Reinfeldts högerregering för en upp och nervänd politik; en politik som ökar klyftorna i vårt samhälle. Under fyra år har vi sett en cynisk politik där sjuka, arbetslösa och pensionärer tvinga...


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Värmlands Folkblad 20 augusti 2010

Reinfeldts högerregering för en upp och nervänd politik; en politik som ökar klyftorna i vårt samhälle. Under fyra år har vi sett en cynisk politik där sjuka, arbetslösa och pensionärer tvingas betala för att
andra ska få sänkta skatter. Det är en omvänd fördelningspolitik där den procent som tjänar mest fått lika mycket i skattesänkning som de 25 procent av svenska folket som tjänar minst.

Sverige är ett bra land att leva i. Men åren med Reinfeldts högerregering har satt djupa spår. Vi ska inte låta oss luras av borgerliga politiker som säger sig värna välfärden. Eller av moderater som utger sig
för att vara ett arbetarparti och säger sig stå upp för våra kollektivavtal. Retoriken är falsk; skiljelinjerna mellan vänster- och högerpolitik består.

Det är ingen slump att ersättningen från a-kassan försämrats så att den som drabbas av arbetslöshet blir fattigare, medan andra fått sänkt skatt.

Eller att sjukförsäkringen försämrats med lägre ersättning och fasta tidsgränser så att den som drabbas av sjukdom tvingas oroa sig för ekonomin också, i stället för att ägna all kraft åt att tillfriskna.
Eller att socialbidragen och barnfattigdomen ökar. Nej, det är en given konsekvens av den politik som förts av högerregeringen; klyftorna och ojämlikheten i samhället ökar.

Det är inte heller en slump att avgiften till a-kassan förändrats så dramatiskt att en hotellstäderska betalar 405 kronor i månaden i avgift, medan en ingenjör eller läkare bara betalar 90 kronor. Nej, det
ligger ett bestämt syfte bakom. Högern vill pressa ner lönerna. Med en avgift till a-kassan som beror på risken för arbetslöshet vill de få oss att hålla igen på lönekraven. Med försämrad ersättning från
a-kassan ska arbetslösa tvingas att ta jobb till allt lägre lön och allt sämre villkor.

Det är ingen slump att regeringen står passiv inför den höga ungdomsarbetslösheten eller att de inte gör något åt ungas osäkra anställningsvillkor. Eller att vi fått en ny lag som kallas Lex Laval som tar
ifrån oss rätten att kräva svenska kollektivavtal av alla utländska arbetsgivare med tillfälligt anställda i Sverige. Nej, det är ett medvetet sätt att öka otryggheten, att urholka värdet av våra
kollektivavtal och rätten till likabehandling.

Vi kan inte med trovärdighet påstå att allt raserats av högern under de gångna fyra åren.

Men det är tydligt vart vi är på väg. Förändringarna leder oss in i ett annat samhälle; ett samhälle där stora skillnader blir drivkraft och där jämlikhet inte är något eftersträvansvärt.

Vi kan ana vad som blir fortsättningen om högern vinner valet i höst.

De kommer att skrota lagen om anställningsskydd. Arbetsskadeförsäkringen går troligen samma öde till mötes som a-kassan med högre avgifter för dem som jobbar i branscher med hög skaderisk. Det blir en hård
kamp mot krav på lönesänkningar och ökad löneskillnader.

Högerns politik är megafel och dunderdum. LO vill att politiken vänds rätt, till en politik som har som mål att minska klyftorna och öka jämlikheten.

LO-förbundens medlemmar vet att Sverige kan bättre. Vi ska inte konkurrera med omvärlden med allt lägre löner och sämre villkor. Vi ska satsa på fler jobb och bättre jobb.

Avgiften till a-kassan ska vara runt 80 kronor i månaden för alla och de allra flesta ska få 80 procent av sin tidigare inkomst i ersättning.

När man drabbas av sjukdom ska man känna sig trygg med en sjukförsäkring utan tidsgränser samt goda möjligheter till stöd och rehabilitering för att kunna komma tillbaka i arbete. Ungdomar ska ha rätt till
jobb med schyssta löner och villkor. Den svenska kollektivavtalsmodellen måste stärkas för att vi ska kunna hävda lika lön för lika arbete.

Det är dags för regeringsskifte.

Wanja Lundby-Wedin, LO:s ordförande