Fråga facket Fråga facket

Du ska kunna leva på din lön – det är inte ett orimligt krav

Det ska löna sig att gå upp varenda morgon och jobba hårt. Ojämlikheten ökar snabbt i Sverige – det gör oss till ett sämre land, skriver Tobias Lundin Gerdås.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad på svtopinion 12 oktober 2015

Sverige är ett fantastiskt land. Vi tillhör de skandinaviska välfärdsstater som lyckats kombinera jämlikhet och stark välfärd med en konkurrenskraft i världsklass och hög ekonomisk standard.

Sverige har rekordhögt arbetskraftsdeltagande och EUs högsta sysselsättningsgrad. Sverige är ett rikt land, mycket tack vare alla hårt arbetande människor som bor här.

Den svenska modellen är en katalysator för tillväxt och utveckling.

Trots detta så argumenterar Viktoryia Khromchanka i en debattartikel på SVT Opinion för sänkta löner för de som redan idag har det tuffast att få ekonomin att gå ihop.

Arbetare ska få mindre betalt för sitt arbete. Det ska löna sig sämre att arbeta – särskilt för låginkomsttagare.

Färre ska få ta del av friheten det innebär att kunna försörja sig själv, att kunna skaffa ett eget boende, att kunna vara självständig. Ensamstående föräldrar ska trots heltidsarbete tvingas till socialkontoren, unga vuxna ska inte få chansen att skaffa sig en egen lägenhet.

Det är en orimlig ekvation och moraliskt förkastligt.

Khromchanka vågar inte i detalj skriva ut vad hon egentligen tycker att en servitris, städerska, undersköterska eller kafébiträdet i hennes värld egentligen borde tjäna.

Är 10 000 i månaden för ett heltidsarbete rimligt? 12 000? 14 000? Man frågar sig var gränsen går för vilka löner hon egentligen tycker är rimliga. 

I sak är Khromchankas artikel så full av felaktigheter att den är omöjlig att bemöta. Sedan dinosauriernas tid har delar av högern och dagens nyliberaler tyckt att vanligt folk tjänar för bra.

Är det inte ungdomsarbetslösheten som ska motivera lägre löner för servitriser, undersköterskor och barnskötare så är det flyktingkrisen.

Men verkligheten är som ofta deras värsta fiende.

Faktum är att en modell där du får vettigt betalt för ditt arbete också i längden gynnar Sverige:

1. Sysselsättningsgraden är högst i länder med låga inkomstskillnader.

De skandinaviska länderna har högre löner, högre skatter och starkare fackförningar. Här är också sysselsättningen som högst.

2. Man ska kunna leva på sin lön.

Vill man undvika att ensamstående tvingas till socialkontoren och vill man garantera att unga vuxna kan flytta hemifrån så måste man kunna leva på sin lön.

Det är inte vettigt att en heltidsarbetande barnskötare ska bli bidragsberoende. Då tvingas vi via skattesedeln att försörja de som inte får löner nog att klara mat och husrum. 

3. Forskningen förskräcker.

När forskningen har prövat till exempel den lägre arbetsgivareavgiften för unga har resultatet varit entydigt. Effekten är ytterst låg och samhällskostnaderna stora.

Vill man sänka priset för att anställa ska det alltså inte ske generellt utan riktas till de grupper som har det allra tuffast att få jobb.

4. Redan idag är lönerna låga.

För en restauranganställd 18 åring ger riksavtalet mellan HRF och Visita 15 336 kronor i månaden före skatt. Att argumentera för att en hårt arbetande 18 åring i restaurangbranschen borde tjäna mindre än så är direkt stötande.

Hur ska man kunna bli vuxen när man inte ens har råd att flytta hemifrån?

Det ska löna sig att gå upp varenda morgon och jobba hårt. Idag drar näringslivets toppchefer iväg. En börsbolagsdirektör tjänar omkring 50 (!) gånger mer än en industriarbetare.

Ojämlikheten ökar snabbt i Sverige – det gör oss till ett sämre land.

Du ska kunna leva på din lön. Betala räkningar, köpa nya gympaskor till barnen och slippa en gnagande oro för framtiden.

Det är faktiskt inte orimliga ambitioner i Sverige 2015.

Tobias Lundin Gerdås, opinionsbildningsansvarig på LO