Facket direkt facketdirekt.nu

Funktionsnedsatta riskerar mer otrygghet

Välfärd I morgon, den 4 maj, lägger FunkA-utredningen fram sitt förslag till regeringen om åtgärder för att få fler personer med funktionsnedsättning i arbete. Men skulle regeringen ta utredningens förslag i sin helhet är risken i stället att fler funktionsnedsatta går en otrygg framtid till mötes. Det skriver Patrick Roselin, ombudsman på LO och medlem av FunkA-utredningens expertgrupp.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad på svd.se 4 maj 2012

I dag den 4 maj lägger FunkA- utredningen fram sitt förslag till regeringen om åtgärder för att få fler personer med funktionsnedsättning i arbete. Men skulle regeringen ta utredningens förslag i sin helhet är risken i stället att fler funktionsnedsatta går en otrygg framtid till mötes.

Antalet personer med funktionsnedsättning i Sverige är högt. Bland kvinnor och män i Sverige är det en högre andel kvinnor än män som har en funktionsnedsättning. Omkring 17 procent av alla kvinnor, 486 000 personer uppger att de har en funktionsnedsättning och omkring 14 procent av alla män, 434 000 personer.

Funktionsnedsatta personers situation på arbetsmarknaden är en relevant fråga både ur ett jämlikhetsperspektiv och ur ett sysselsättningsperspektiv. För att uppnå jämlikhet i samhället krävs en arbetsmarknad där alla får vara med och bidra efter förmåga och på samma villkor. Då kan också ett mål om full sysselsättning bli verklighet.

LO är den fackliga centralorganisation som organiserar flest funktionsnedsatta på arbetsmarknaden. LO har således ett särskilt ansvar att försöka påverka och bidra till en utformning av arbetsmarknadspolitiken på bästa sätt för denna grupp.

Utredningen föreslår bland annat att lönebidrag och offentligt skyddat arbete, OSA, avskaffas som stödformer och att trygghetsanställning och utvecklingsanställning avskaffas som begrepp. Utvecklingsanställning byter namn till lönestöd för utveckling som är en tidsbegränsad anställningsform. För personer med långvarigt behov av lönestöd som kompenserar för nedsättningen av arbetsförmåga ska lönestöd för trygghet kunna beviljas.

Utredningen förslår också att den särskilda merkostnadsersättningen på 4,4 miljarder kronor till Samhall AB avskaffas. I stället föreslås att lönestöd för trygghet ska vara den huvudsakliga formen av lönestöd för anställda hos Samhall AB. Högst hälften av ett års nyanställningar får utgöras av anställda med lönestöd för utveckling.

Merkostnadsersättningen är en statlig ersättning för att Samhall genomför sitt arbetsmarknadspolitiska kärnuppdrag: att utveckla personer med funktionsnedsättning. Merkostnadsersättningen ska täcka både individrelaterade och strukturella kostnader som Samhall har, bland annat till följd av lägre arbetstakt, anpassad arbetsmiljö och geografisk spridning.

Utredningen vill också öppna upp för att fler privata aktörer utöver Samhall skall få möjlighet att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättning.

LO ser risker med att mer och mer aktivitet läggs ut på exempelvis arbetsintegrerade sociala företag. Bristande kvalitetssäkring och kontroll från Arbetsförmedlingen kan bli följden av att flertalet individer placeras i olika sociala företag runt om i landet.

LO menar vidare att sociala företag bör bemötas som andra arbetsgivare. I de fall arbetsmarknadspolitisk placering ska ske bör den föregås av samråd med facket och normala villkor vad gäller försäkringsskydd och pension ska gälla på arbetsplatsen.

LO anser att Samhall fyller en mycket viktigt funktion på svensk arbetsmarknad. Att individer med särskilda behov anställs och omfattas av normala anställningsvillkor är något som är oerhört angeläget att värna. Utifrån det bör Samhalls uppdrag och merkostnadsersättning i huvudsak ligga fast i enlighet med dagens utformning.

LO ser med oro på den planerade indragningen av merkostnadsersättningen till Samhall. LO menar att merkostnadsersättningen är nödvändig för att Samhall ska kunna klara sitt nuvarande diversifierade uppdrag, innebärande bland annat ett regionalt ansvar.

LO är också starkt kritisk till att regeringen går in och vill styra lönebildningen inom Samhalls avtalsområde. Detta är inte regeringens uppgift, utan en fråga som vilar på arbetsmarknadens parter.

Utvecklingen av Samhall och dess uppdrag bör ske i samråd med Samhall och dess avtalsbärande parter. Eventuella förändringsförslag måste med hänsyn till Samhalls viktiga verksamhet och roll vara väl genomarbetade, tydliga och konsekvensanalyserade. Trots utredningens förslag kvarstår frågan: vad vill egentligen ägaren staten med Samhall AB framöver?

Utredningen hade också i uppdrag att följa upp effekterna av det relativt nyligen förändrade kravet på försäkringsskydd vid lönebidragsanställningar, samt föreslå hur regelverket för försäkringsskydd och andra anställningsförmåner på sikt bör utformas.

Denna fråga har utredningen inte hunnit titta på utan den skjuts till hösten för fortsatt utredning. Det är beklagligt att regeringen inte vill ta ett helhetsgrepp om utredning.

För en individ med funktionsnedsättning är det ännu viktigare att det finns en trygghet i anställningen och att individen har ett fullgott försäkringsskydd både på och utanför arbetsplatsen.

 

Patrick Roselin, ombudsman LO och medlem av FunkA-utredningens expertgrupp