Fråga facket Fråga facket

Ingen ledighet för den arbetslöse

Arbetsmarknad Åtstramningspolitiken inom eurozonen har misslyckats. Men det behövs en annan politik också i Sverige, än den passiva som regeringen står för. Insikten om följderna av den förda politiken brister. Det behövs en politik för full sysselsättning. Det skriver Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO, och Ann Katrin Eneblom, ordförande LO-distriktet Örebro och Värmland.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Värmlands Folkblad 3 januari 2013

Åtstramningspolitiken inom eurozonen har misslyckats. Men det behövs en annan politik också i Sverige, än den passiva som regeringen står för. Insikten om följderna av den förda politiken brister. Det behövs en politik för full sysselsättning. Det skriver Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO, och Ann Katrin Eneblom, ordförande LO-distriktet Örebro och Värmland.

I år blev det många dagar lediga runt jul och nyår om man har arbete. Med två dagars semester kunde man få elva dagars ledigt. Det blev en skön vila. Men är man arbetslös är man inte ledig. Arbetslös är man jämt. Nu ökar arbetslösheten.

Den förda krispolitiken har misslyckats och det sociala priset blir högt. Cirka 25 miljoner européer är arbetslösa och ungdomsarbetslösheten ligger i snitt nära 25 procent. 115 miljoner människor i Europa är i riskzonen för ett liv i fattigdom och social utslagning. Mer än åtta procent av dem som har jobb är fattiga.

Sverige har klarat sig relativt väl hittills. Men de europeiska ekonomierna hänger samman och krisen smittar av sig också till Sverige som är ett starkt exportberoende land. När åtstramningspolitiken drar ner ländernas köpkraft, drabbas vår export som till stor del går till länder inom eurozonen.

Nästan 400 000 människor är arbetslösa i Sverige. Den siffran kommer med all sannolikhet att bli ännu högre. Vi ser det i statistiken över varsel som ökar kraftigt. Under fjolåret har cirka 65 000 människor varslats om uppsägning. Det är framför allt tillverkningsindustrin som drabbats, men oron sprider sig till exempel också till byggbranschen. Bostadsbyggandet har minskat drastiskt jämfört med i fjol.

I Värmland har drygt 1 250 personer varslats under 2012. Mot slutet av året ökade varslen dramatiskt. Enbart i oktober och november varslades nästan 750 anställda. Och till det antalet ska läggas alla de som varslas vid mindre driftsinskränkningar än fem arbetstagare och de som får lämna sina tillfälliga anställningar. De finns inte med i statistiken.

Av dem som drabbats av arbetslöshet i Sverige står 150 000 helt utan ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Bara sju av hundra kan räkna med att få 80 procent av lönen i a-kassa. 45 procent av de som tvingas försörja sig på ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag) gör det på grund av arbetslöshet.

I ett sådant läge säger arbetsmarknadsminister Hillevi Engström ”Jag tycker att villkoren i försäkringen är ganska rimliga”.

Åtstramningspolitiken inom eurozonen har misslyckats. Men det behövs en annan politik också i Sverige, än den passiva som regeringen står för. Insikten om följderna av den förda politiken brister. Det behövs en politik för full sysselsättning. Det behövs en politik som rustar dem som drabbas så att de kan se framtiden an med större tillförsikt. Det behövs:

• en fördubbling av antalet platser i arbetsmarknadsutbildning

• fler subventionerade anställningar

• förbättrade förmedlingsinsatser

• möjlighet för arbetslösa som saknar gymnasieutbildning att utbilda sig inom vuxenutbildningen med generös studiefinansiering.

Sist men inte minst behövs en bättre arbetslöshetsförsäkring med höjt tak samt lägre och rättvisare avgifter.

Karl-Petter Thorwaldsson

Ann Katrin Eneblom