Facket direkt facketdirekt.nu

Lägg partipolitiken åt sidan

Arbetsmarknad Sverige behöver reformer för tillväxt och välfärd. För att nå dit krävs samarbete – mellan oss parter på arbetsmarknaden, men också mellan partierna. Regeringen bör snarast bjuda in S-ledaren Stefan Löfven till samtal, skriver Ingela Edlund, LO, och Annika Lundius, Svenskt Näringsliv.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i SvD Brännpunkt 24 augusti 2012

Sverige behöver reformer för tillväxt och välfärd. För att nå dit krävs samarbete – mellan oss parter på arbetsmarknaden, men också mellan partierna. Regeringen bör snarast bjuda in S-ledaren Stefan Löfven till samtal, skriver Ingela Edlund, LO, och Annika Lundius, Svenskt Näringsliv.

Sverige skulle kunna ha ett tillväxtklimat i världsklass. En förutsättning är en bred och långsiktig reformagenda med syfte att stärka Sveriges konkurrenskraft, skapa ökad tillväxt och bättre välfärd. Detta är ett gemensamt intresse för både arbetsgivare och arbetstagare.

Sverige ska konkurrera med ökad kompetens och utbildning ska leda till kvalificerade jobb. Vi efterfrågar därför ökad samverkan mellan utbildning och arbetsliv för att stärka utbildningens relevans och kvalitet. Samverkan behöver kompletteras med tydliga kvalitetsredovisningar och möjligheter för unga att jämföra utbildningar och deras resultat.

Att människor hamnar i utanförskap är både en tragedi för den enskilde och något vårt samhälle inte har råd med. Åtgärder måste sättas in i tid för att förhindra att människor hamnar utanför utbildningssystem och arbetsmarknad. Hit hör satsningar på yrkesutbildningen för den som vill utbilda eller omskola sig. Fortsatta satsningar på yrkesvux och fler platser till Yrkeshögskolan underlättar matchningen på arbetsmarknaden.

Vi behöver även förbättra vill koren för såväl enskilda anställda som företag när det gäller att hantera omställningar på arbetsmarknaden. Här har vi som parter ett stort ansvar.

Sverige har en fördel av att vara ett av världens forskningsintensivaste länder. All forskning kan inte och ska inte bedömas utifrån i vilken utsträckning den ökar tillväxten. Däremot behöver det göras mer för att tillvarata forskningens resultat samt använda och sprida de kunskaper den genererar.

Sverige har under lång tid investerat mindre i infrastruktur än de flesta andra jämförbara länder där järnvägen spelar en viktig roll. Decenniers försummelser visar sig nu allt tydligare genom informationstavlor med texten ”inställd avgång” och överfulla perronger. Samtidigt blir gods för mångmiljonbelopp stående på stickspår någonstans och svenska företag måste förklara förutländska kunder varför inte avtalade leveranser kommer i tid.

Politikens uppmaning till näringslivet att styra om mer transporter från landsväg till järnväg klingar falskt med tanke på de stora underinvesteringarna som finns i järnvägsnätet. Brister och flaskhalsar har redan kartlagts. Bromsklossen att förbättra järnvägen är den politiska viljan.

Sverige står inför en fortsatt kraftig urbanisering och en växande befolkning. Ändå byggs det få bostäder. Den tilltagande bostadsbristen gör att människor inte kan flytta dit jobben finns och att näringslivet inte får tillgång till den arbetskraft som behövs. Här krävs rimliga och uthålliga villkor för byggande av fler bostäder.

En viktig orsak till svenska framgångar på miljöområdet är de stora investeringar som tidigare skett. Investeringstakten skulle förbättras om tillståndsprövningen var mer effektiv. I dag tar det lika lång tid att få ett tillstånd oavsett om det är en stor och möjligen starkt miljöförbättrande verksamhet eller om det rör en liten verksamhet med mindre påverkan. Tidsåtgången är inte acceptabel. Den offentliga förvaltningen måste effektiviseras.

Energipolitiken har under decennier präglats av handlingsförlamning. För att bryta dödläget krävs en bred parlamentarisk förankring som kan befästa en långsiktig energipolitik. En sådan politik bör bygga på de tre grundläggande förväntningar som Sveriges energikonsumenter har: Konkurrenskraftiga priser, stabila och säkra leveranser samt hänsyn till klimat och miljö.

Över hela världen pågår ett intensivt arbete med att bygga framtida energisystem med dessa utgångspunkter som mål. Sverige har i sammanhanget, i synnerhet vad gäller vår elproduktion, en närmast unik position med låga CO2-utsläpp och stor andel förnybar produktion. Vi ska vårda denna position och säkerställa att vi kan räkna in energiområdet som en av Sveriges starka konkurrensfaktorer. En grundförutsättning för stabilitet i energipolitiken är en bred och stabil energiöverenskommelse över blockgränserna.

Det finns exempel i historien där riksdag och regering lagt partipolitiken åt sidan till förmån för samförstånd och breda uppgörelser kring större systemfrågor som budgetdisciplin, den stora skattereformen, en självständig riksbank och pensionsreformer.

De områden vi berört har det gemensamt att de utgör grundläggande strukturer där långsiktighet och stabila spelregler är viktiga för att skapa ett bra näringsklimat och stimulera framtida investeringar. Det behövs breda överenskommelser och åtaganden av såväl arbetsmarknadens parter som av de politiska partierna. Vi vill bidra till en sådan utveckling. Regeringen bör redan nu bjuda in socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven för att utreda möjligheterna till breda överenskommelser.

Lyckas man finns möjligheterna att sjösätta en offensiv reformagenda för att stärka Sveriges konkurrenskraft och därmed förbättra förutsättningarna för tillväxt och välfärd.

INGELA EDLUND, vice ordförande i LO

ANNIKA LUNDIUS, vice vd i Svenskt Näringsliv