Facket direkt facketdirekt.nu

Obligatorisk a-kassa ger falsk trygghet

Välfärd "Man får stöd och hjälp av sina föräldrar, sin partner eller på annat sätt. Sist och slutligen finns det andra trygghetssystem som fångar upp människor" sa Fredrik Reinfeldt i en intervju i Svenska Dagbladet för en tid sedan. Med det syftade han på att den som förlorar jobbet idag kan tvingas låna pengar av anhöriga eftersom arbetslöshetsförsäkringen allt mer sällan innebär ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad på Newsmill 25 november 2011

 

”Man får stöd och hjälp av sina föräldrar, sin partner eller på annat sätt. Sist och slutligen finns det andra trygghetssystem som fångar upp människor” sa Fredrik Reinfeldt i en intervju i Svenska Dagbladet för en tid sedan. Med det syftade han på att den som förlorar jobbet idag kan tvingas låna pengar av anhöriga eftersom arbetslöshetsförsäkringen allt mer sällan innebär ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

Uttalandet är upprörande, men också förvånansvärt tydligt. De förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som den borgerliga regeringen genomförde under förra mandatperioden ökade kraftigt otryggheten för Sveriges löntagare. Höjda och differentierade medlemsavgifter, sänkta ersättningsnivåer och försämrade kvalificeringsvillkor har gjort det betydligt svårare att få ersättning, och nästan 500.000 svenskar valde att lämna a-kassorna, under loppet av två år.

Regeringens strategi för att åtgärda problemet med att många löntagare står utan försäkring vid arbetslöshet, är att utreda frågan om hur en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring ska införas. Uppdraget har gått till den parlamentariska socialförsäkringsutredning som ska arbeta till 2013.

Men en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring ger inte automatiskt fler löntagare trygghet och ersättning i händelse av arbetslöshet. Hur många arbetslösa som får ersättning avgörs av kvalificeringsvillkoren i försäkringen. För att kvalificera sig för ersättning räcker det inte med att vara medlem i en a-kassa; man måste också uppfylla det så kallade arbetsvillkoret. Idag innebär det att man under tolv månader före arbetslösheten måste ha arbetat minst 80 timmar per månad i sex månader. Det villkoret är inget som socialförsäkringsutredningen har fått i uppdrag att utreda och inget som regeringen planerar att förändra.

Vi kan redan idag uppskatta hur många som skulle få inkomstrelaterad ersättning från en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring av denna modell. Enligt IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, var det i oktober närmare 9.000 arbetslösa som uppfyllde arbetsvillkoret men saknade medlemskap i en a-kassa. Dessa personer, som idag får det så kallade grundbeloppet på 320 kronor om dagen för heltid, skulle med en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring istället få inkomstrelaterad ersättning.

När en halv miljon löntagare lämnat a-kassorna, och färre än en tredjedel av alla arbetslösa får ersättning från försäkringen, planerar regeringen alltså en reform som skulle ge omkring 9.000 fler arbetslösa a-kasseersättning. Det torde vara uppenbart för alla att det är villkoren i försäkringen som avgör hur många löntagare som kan försäkra sig – inte om arbetslöshetsförsäkringen är statlig eller obligatorisk eller frivillig i facklig regi.

Istället för att tvinga fler löntagare att betala höga medlemsavgifter till en dålig försäkring, bör arbetslöshetsförsäkringen göras så attraktiv att alla som vill försäkra sig gör det. För att alla löntagare som behöver det ska kunna försäkra sig vill LO se en väl fungerande, tydlig, frivillig och solidariskt finansierad arbetslöshetsförsäkring. Försäkringen ska ge ekonomisk trygghet, stödja strukturomvandling, stimulera efterfrågan i ekonomin när arbetslösheten stiger och motverka en press nedåt på lönerna.

LO vill därför se en arbetslöshetsförsäkring med:

• Ett arbetsvillkor som gör att det stora flertalet av dem som har etablerat sig i arbetslivet kan få a-kasseersättning vid arbetslöshet och därmed inte behöver tveka om att bli medlem i en a-kassa.

• Bättre villkor för deltidsarbetslösa. Nuvarande begränsning för deltidsersättning om 75 dagar är alltför strikt och stänger i synnerhet många tillfälligt timanställda ute från ersättning.

• Rättvisa, låga och likvärdiga medlemsavgifter till a-kassorna. Idag betalar lågavlönade hotell- och restauranganställda 360 kronor i avgift per månad, medan akademiker betalar 90 kronor.

• Ersättning enligt en inkomstbortfallsprincip som innebär att de allra flesta löntagare får 80 procent av tidigare lön i a-kasseersättning under hela den tid man är arbetslös. Idag är högsta försäkrade inkomst 18 700 kronor per månad. Så låg lön har endast cirka en av tio löntagare.

• Ett studerandevillkor som gör att nytillträdande som avslutat sina studier, och därigenom förbättrat sin arbetsmarknadsposition, kan få grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen vid arbetslöshet.

Löntagare ska varken behöva förlita sig på anhöriga eller tvingas realisera alla sina tillgångar för att klara sig ekonomiskt om arbetslösheten slår till. En bra arbetslöshetsförsäkring ger trygga löntagare, vilket är en förutsättning för ekonomisk utveckling. En bra arbetslöshetsförsäkring som administreras av fackliga a-kassor har en given plats i den svenska kollektivavtalsmodellen.

Ulrika Vedin och Oscar Ernerot