Facket direkt facketdirekt.nu

Ökad otrygghet leder inte till fler jobb

Slopade turordningsregler, lägre ingångslöner och otrygga jobb, likt staplandet av visstidsanställningar bidrar inte till ökad produktivitet i samhället. Generella sänkningar av arbetsgivaravgiften är inte en effektiv lösning”, skriver Emil Johansson och Malin Djuse


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad på svtopinion.se 19 februari 2015

I en kommentar till rapporten ”Unga vuxna som varken arbetar eller studerar” skriver riksdagsledamoten Ida Drougge (M) och MUF:s vice ordförande Louise Meijer att det är dags för facken att släppa ”beröringsskräcken och se över turordningsreglerna”.

Med det menar de att ungdomsarbetslösheten förvärras av anställdas trygghet. Det är en märklig ingång, ökad otrygghet leder inte till fler jobb.

Slopade turordningsregler, lägre ingångslöner och otrygga jobb, likt staplandet av visstidsanställningar bidrar inte till ökad produktivitet i samhället, tvärtom leder ökad osäkerhet till lägre konsumtionsvilja bland hushållen – så även bland unga.

Däremot är det glädjande att debattörerna är eniga med oss att det faktum att över 100 000 unga går utan arbete och studier är ett av våra största samhällsproblem. Men tvärtemot vad som skrivs bidrar LO och våra fjorton fackförbund gärna till att finna lösningar på detta problem.

Yrkesintroduktionsanställningarna, YA-jobb, som nämns är ett exempel där arbetsmarknadens parter, tillsammans med politiken, har bidragit genom att hitta specifika lösningar för enskilda individer och företag.

Det är nämligen det som är kollektivavtalets fördel, att utifrån en given ram förhandla fram de bästa lokala förutsättningarna. Därför bör man vara försiktig med att i lag justera ännu fler anställningsformer.

Samtidigt går implementeringen av YA-jobben långsamt, att då föreslå att de statliga subventionerna ska tas bort är en märklig slutsats.

Såväl Arbetsförmedlingen, facken och arbetsgivarna är övertygade om att avtalen kan få en viktig roll men att det tar tid att hitta system där kvalitativ handledning kan garanteras. Den tiden måste dessa parter få.

Enskilda anställningsformer är däremot inte det som kommer pressa tillbaka arbetslösheten. För att lyckas krävs istället ökad efterfrågan i ekonomin genom exempelvis större statsanslag till kommuner och investeringar i utbildning och infrastruktur.

Därutöver krävs en aktivering av arbetsmarknadspolitiken. Vi delar inte debattörernas syn på unga som en homogen och okvalificerad grupp. Därför är inte generella sänkningar av arbetsgivaravgiften en effektiv lösning.

Däremot behöver enskilda individer få smart stöd för att närma sig arbetsmarknaden. Först och främst genom att alla går en gymnasieutbildning.

Därutöver behöver arbetsförmedlingen få mer resurser och möjlighet att tidigt möta unga arbetslösa med både matchningsåtgärder i form av förmedlingsinsatser men också olika kombinationer av utbildning och arbete.

När arbetsgivarna tillfrågas är inte turordningsreglerna deras problem, det är att rätt utbildad arbetskraft saknas.

Facket kan bistå mycket, LO-förbunden är redan nu aktiva i att hitta smarta lösningar för att skapa YA-jobb men också i att hitta arbetsplatser där kommande satsningar såsom traineejobb är genomförbara.

Att lösa ungdomsarbetslösheten är inte upp till antingen politiken eller parterna. Det förutsätter tvärtom samverkan mellan alla aktörer.

Emil Johansson, utredare LO
Malin Djuse, ungdomssekreterare LO