Fråga facket Fråga facket

Otrygga anställningar knäcker ungdomars hälsa

När tidigare generationer gick i skolan fick de lära sig att Sverige var världens mest rättvisa land. Trots dåliga betyg kunde de flesta få jobb direkt efter nio år skolan. Efter en kort tids väntan i bostadskön kunde många flytta in i sin f...


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

När tidigare generationer gick i skolan fick de lära sig att Sverige var världens mest rättvisa land. Trots dåliga betyg kunde de flesta få jobb direkt efter nio år skolan. Efter en kort tids väntan i
bostadskön kunde många flytta in i sin första egna lägenhet. De flesta arbetade heltid i trygga anställningar. Sverige var ett tryggt land att växa upp och bli vuxen i.

Men så är det inte längre. Det har blivit svårare för ungdomar att överhuvudtaget få en fast anställning och det har blivit lättare att få sparken. Utan fast anställning är det i praktiken omöjligt att skriva
kontrakt på en bostad och skaffa ett telefonabonnemang eller ta ett banklån. Ungdomars väg in i vuxenlivet är besvärligare än för tidigare generationer. Ungdomar etablerar sig allt senare på arbetsmarknaden.
År 1990 hade sju av tio ungdomar jobb vid 20 års ålder. Drygt tio år senare är det först vid 27 års ålder som lika många har arbete.

Ungdomsarbetslösheten har tydliga klassmönster. Den slår hårdare mot ungdomar ur arbetarklassen som har utländsk bakgrund och ju lägre utbildning desto större risk att fastna i arbetslöshet. Risken är sju
gånger större att bli arbetslös för den som inte klarat grundskolan i förhållande till de som gör det. Till detta kommer att arbetsgivarna ofta betraktar unga som andra klassens arbetskraft, en
reservarbetsarmé som erbjuds väldigt osäkra anställningar. De får jobb när konjunkturen går upp, men blir de första som får gå när det blir sämre tider.

Hela 96 procent av alla löntagare vill ha en fast anställning. Men mer än var sjunde anställning är en tidsbegränsad anställning. Tillsvidareanställningarna bland ungdomar har minskat dramatiskt på bara tio
år. Idag är det bara varannan 20-åring som har en fast anställning. När det gäller möjligheten att försörja sig på sitt arbete är situationen lika illa. Väldigt många ungdomar får inga heltidsjobb. De jobbar
mindre än vad de skulle vilja göra. Varannan LO-kvinna under 25 år är idag hänvisad till en deltidsanställning.
Genom att unga har fått en alltmer otrygg och utsatt position på arbetsmarknaden har deras hälsa försämrats. Ohälsan bland unga ökar kraftigt. Ohälsotalen för framförallt unga kvinnor mellan 20-24 år har de
senaste fem åren ökat med drygt 80 procent.

Nu behövs det satsningar för att få ner ungdomsarbetslösheten. Det är fem punkter som måste prioriteras.
· Regeringen måste ge AMS ökade resurser för att öka antalet platser på arbetsmarknadsutbildningen.
· Antalet platser inom aktivitetsgarantin behöver öka med minst 15 000 platser.
· Bättre ekonomiska förutsättningar för ungdomar att pendla till där jobben finns.
· Den yrkesinriktade gymnasieutbildningen måste förbättras.
· Stärka anställningsskyddet och stärk rätten till heltidsarbete.

Ungdomar har rätt till jobb och fasta jobb på heltid. Så kan den växande ohälsan bland ungdomar bekämpas.

Johan Ingelskog, ungdomsombudsman LO
Madelene Bendetcedotter-Persson, utredare LO