Fråga facket Fråga facket

Regeringen vill införa straffskatt för arbetare

Publicerades i Göteborgs-Posten den 8 juli. Den borgerliga regeringen har gett ett klart besked. De borgerliga partierna går till val på en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med olika avgifter för olika yrkesgrupper. Högst för dem som löp...


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerades i Göteborgs-Posten den 8 juli.

Den borgerliga regeringen har gett ett klart besked. De borgerliga partierna går till val på en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med olika avgifter för olika yrkesgrupper. Högst för dem som löper störst
risk att bli arbetslösa – och ofta är lågavlönade. Sänkta skatter tas tillbaka som högre och ojämlikt fördelade avgifter. Därför är det korrekt att kalla regeringens förslag för en straffskatt på
låginkomsttagare. Det är ett förslag som vi inom arbetarrörelsen är principiella motståndare till och kommer att göra allt för att stoppa.

Regeringens förslag är en straffskatt på låginkomsttagare. Förslaget är orimligt och orättvist. Det anser också en klar majoritet av den svenska befolkningen. Enligt en opinionsundersökning som Novus har gjort
anser 54 procent av de tillfrågade att det är fel att medlemsavgiften ska vara högre i a-kassor med högre arbetslöshet. Endast en fjärdedel tycker att det är rätt att avgiften är högre.
Vi vill placera denna fråga i centrum av valrörelsen, eftersom den på ett tydligt sätt illustrerar vad högeralliansens politik går ut på. Den borgerliga politiken handlar inte om lägre arbetslöshet och högre
sysselsättning. På dessa områden har regeringen de facto misslyckats kapitalt. Arbetslösheten i Sverige har, till följd av regeringens politik, ökat snabbare i Sverige än i genomsnittet i Europa. Numera är
arbetslösheten i Sverige högre än i till exempel Tyskland och Belgien.

Det handlar inte heller om minskat utanförskap. Nu är 70.000 fler personer i – vad moderaterna år 2006 kallade – utanförskap. Nu blir allt fler beroende av socialbidrag. Nu fastar allt fler i
långtidsarbetslöshet. Bakom orden och retoriken hos de ledande högerföreträdarna döljer sig istället en politik som syftar till att sänka svenska folkets löner – med udden riktad mot låginkomsttagare.

De borgerliga partiernas förslag om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring i kombination med differentierad avgift – en straffskatt på låginkomsttagare – gör inte att det blir lönsamt att arbeta. Däremot blir
det mer olönsamt att vara arbetare. Den nya skatten kommer att slå mycket hårt mot breda grupper av löntagare inom arbetaryrken.

Beskedet vi får från Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och Jan Björklund är tydligt. Den borgerliga regeringen anser att det är rimligt att en hotellstäderska betalar 430 kronor i a-kasseavgift medan en läkare
betalar 90 kronor. Det är rimligt att en metallarbetare betalar 290 kronor mer i a-kasseavgift än en ingenjör. Det är rimligt att en deltidsarbetande barnskötare betalar 54 kronor mer i a-kasseavgift än en
advokat.
Det är en omvänd fördelningspolitik. Det är ett sätt att ytterligare öka klyftorna i vårt land. Nu är inkomstskillnaderna de största i modern tid. Det är ansvarslöst och oanständigt att ytterligare vidga
klyftorna.

Regeringens mål är att straffskatten ska pressa ner lönerna i branscher med hög arbetslöshet. Detta ska leda till lägre arbetslöshet. Svenska folket ska betala sina skattesänkningar med lönesänkningar. Det har
inte fungerat.
Regeringen har förstört a-kassan och trängt ut en halv miljon människor ur försäkringen. Lösningen är inte en ny skatt genom en obligatorisk a-kassa. Socialdemokraterna kommer tillsammans med övriga partier i
en rödgrön regering istället att sänka kostnaden till cirka 80 kronor för alla – och öka möjligheterna till omställning. Vi vill också höja taken i arbetslöshetsförsäkringen så att breda grupper i samhället
får bättre utbyte av försäkringen.

En obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med olika arbetslöshetsavgifter är ett avsteg från de principer som hittills har styrt välfärdslandet Sverige. Det öppnar upp för samma lösningar inom sjukförsäkringen.
Ska även sjukförsäkringen organiseras utifrån individens förutsättningar att påverka sitt hälsotillstånd? Ska de personer, som genom arv, arbetsvillkor eller livsstil, har högre risk för sjukdom betala en
högre avgift för sjukförsäkringen? För oss är svaret givet: Aldrig! För högeralliansen är detta emellertid ett logiskt nästa steg på den inslagna vägen.

Vi i arbetarrörelsen vill ha frivilliga a-kassor i fackförbundens regi. Det ger en nära kontakt med medlemmarna och är en förutsättning för en hög facklig organisationsgrad. En hög organisationsgrad är i sin
tur en förutsättning för att villkoren på arbetsmarknaden ska kunna regleras med kollektivavtal. Det är den svenska modellen. Sverige har en tradition av starka parter på arbetsmarknaden som tar ansvar för en
väl fungerande lönebildning. Vi vill vidareutveckla denna modell, som vi vet har bidragit till arbetsfred, god konkurrenskraft och en stabil löneutveckling för breda löntagargrupper.

En viktig del av den svenska modellen är ansvarstagande fackföreningar som bidrar till att löneutrymmet fördelas solidariskt. Det vill regeringen bryta upp. De vill genom sin straffskatt tvinga ner lönerna för
breda grupper på svensk arbetsmarknad.

Syftet med regeringens politik är att öka klyftorna i Sverige. En straffskatt för låginkomsttagare är omvänd fördelningspolitik som syftar till att sänka svenska folkets löner. Svenska folket står vid
skiljevägen: Fler jobb eller ökade klyftor? Vi vill ge Sverige en ny färdriktning. Vi vill bygga vidare på den svenska modellen. Sverige ska konkurrera med kompetens – inte med låga löner.

Mona Sahlin (S), partiledare
Thomas Östros (S), ekonomiskpolitisk talesman
Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO
Annelie Nordström, ordförande Kommunal
Stefan Löfven, ordförande IF Metall
Lars-Anders Häggström, ordförande Handels
Ella Niia, ordförande Hotell- och restaurangfacket