Fråga facket Fråga facket

Regeringens mål är att göra arbetslösa fattiga

Arbetsmarknad Den ekonomiska tryggheten för arbetslösa har rasat dramatiskt sedan 2006. Det är ingen slump utan en medveten politisk strategi utförd av den moderatledda alliansregeringen, skriver Oscar Ernerot, LO.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad på svd.se Brännpunkt 21 maj
Den ekonomiska tryggheten för arbetslösa har rasat dramatiskt sedan 2006. Det är ingen slump utan en medveten politisk strategi utförd av den moderatledda alliansregeringen, skriver Oscar Ernerot, LO.

Som SvD skrev i dag har den parlamentariska socialförsäkringsutredningen i en internationell utblick konstaterat att den svenska arbetslöshetsförsäkringen har rasat från den näst högsta ersättningsnivån i världen till att ligga en bra bit under snittet för OECD (uttryckt som andel av en genomsnittlig industriarbetares lön efter skatt).

Regeringen bär ett tungt ansvar för utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen, inriktningen har vållat stora konsekvenser för svensk arbetsmarknads funktionssätt. Trots den förda politiken säger sig Moderaterna vara stolta över och försvarar den svenska modellen. Det blir då anmärkningsvärt när Fredrik Reinfeldt nyligen i SVT:s partiledardebatt sade: ”Det som ju händer är att allt fler i arbetslivet har egna tilläggsförsäkringar ovanpå de som vi har skattefinansierat i a-kassan. Det tycker jag i grunden är en bra utveckling.”

Arbetslöshetsförsäkringens försämringar har sedan alliansen övertagande bland annat inneburit att 2012 kan endast 13 procent av löntagarna försäkra sina löner så att de får a-kasseersättning som motsvarar lönen om de blir arbetslösa. I april 2005 hade närmare 262 500 arbetslösa inkomstrelaterad a-kasseersättning, medan cirka 37 000 fick grundbeloppsersättning.

I december 2011 fick, enligt preliminära siffror från IAF, 101 000 arbetslösa inkomstrelaterad ersättning medan 10 600 arbetslösa fick ersättning från grundförsäkringen.

Utvecklingen med minskat antal personer som omfattas av arbetslöshetsförsäkringen trots en ökande arbetslöshet är en del av alliansens jobb politik, ”Man får stöd och hjälp av sina föräldrar, sin partner eller på annat sätt. Sist och slutligen finns det andra trygghetssystem som fångar upp människor” sa Fredrik Reinfeldt i en intervju i Svenska Dagbladet hösten 2011. Med det syftade han på att den som förlorar jobbet i dag kan tvingas låna pengar av anhöriga eftersom arbetslöshetsförsäkringen allt mer sällan innebär ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

Regeringen har gång på gång genom uttalanden och politiska beslut visat att, istället för att bekämpa arbetslöshet med aktiv arbetsmarknadspolitik och med en arbetslöshetsförsäkring som främjar omställning, har målet varit att öka sysselsättningen genom att göra arbetslösa fattiga.

Det har inte fungerat – det skadar svensk ekonomi och lämnar enskilda människor i en otrygghet som vi trodde tillhörde historien. Ansvaret och kostnaden för arbetslösheten, som systematiskt slår hårdare mot vissa löntagargrupper, ska bäras gemensamt genom en solidariskt finansierad arbetslöshetsförsäkring. Den ska vara lätt att kvalificera sig till och den ska innebära ekonomisk trygghet.

Löntagare ska varken tvingas teckna privata försäkringar, behöva förlita sig på anhöriga eller tvingas avyttra sina tillgångar för att klara sig ekonomiskt om arbetslösheten slår till. En bra arbetslöshetsförsäkring ger trygga löntagare, vilket är en förutsättning för ekonomisk utveckling. Det är ett kontrakt som löntagare kan lita på för att kunna acceptera det ökade omvandlingstrycket i ekonomi. Det samhällskontraktet är idag brutet.

I slutet på den här veckan håller LO kongress. Kongressens tema är fullsysselsättning och ett av de viktigaste kraven är en reformerad arbetslöshetsförsäkring som ger löntagarna ett fullgott och påtagligt inkomstskydd.

OSCAR ERNEROT

ombudsman vid LO:s enhet för ekonomisk politik och arbetsmarknad