Facket direkt facketdirekt.nu

Sänkta löner för några sänker lönerna för fler

Högerns recept med sänkta ingångslöner för nyanlända kommer att sänka lönerna även för dem som redan har jobb. Det skriver LO-ekonomerna Anna-Kirsti Löfgren och Torbjörn Hållö.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Arbetet 23 februari 2018

Sverige står inför en stor utmaning: att integrera många nyanlända med svaga färdigheter och kunskaper på arbetsmarknaden. Men högerns recept med sänkta ingångslöner för nyanlända kommer att sänka lönerna även för dem som redan har jobb.

Våra beräkningar visar att sänkta ingångslöner riskerar att sänka lönerna mer för dem som redan har jobb än det skulle ge i lön för dem som eventuellt får jobb. Sverige har en avancerad arbetsmarknad. Studier från OECD visar att Sverige kommer väl ut när man mäter de grundläggande färdigheterna i läsning och räkning hos vuxna.

Det högproduktiva näringslivet, den jämförelsevis sammanhållna lönestrukturen och en lång period präglad av hög arbetslöshet gör att det krävs goda fär­digheter för att få jobb i Sverige. Nu ser vi en utveckling där en växande grupp har färdigheter som inte gör dem anställningsbara på arbetsmarknaden så som den är strukturerad i dag.

Utvecklingen drivs i hög utsträckning av en migration från länder med väsentligt lägre utbildningsnivåer än Sverige. Teoretiskt och förenklat kan de med sämre färdigheter få jobb på den reguljära arbetsmarknaden antingen genom sänkta löner eller förbättrade färdigheter.

Exempelvis nämner organisationen OECD i sin granskning av den svenska ekonomin 2017 sänkta ingångslöner som en möjlig metod för att sänka trösk­larna in på arbetsmarknaden. Vi menar att en modell med sänkta löner bör avvisas av flera skäl.

En låglönestrategi skulle:
- Försämra möjligheterna att lösa existerande kompetensbrist.
- Minska incitamenten att investera i ny teknik.
- Sänka lönerna för dem med lägre kvalifikationer som redan idag har ett jobb till rådande löner.

I denna artikel fokuserar vi på den sista punkten om att sänkta ingångslöner skulle spilla över i sänkta löner för andra grupper. Att denna spridningseffekt är oundviklig beror på att arbetsgivare som nyanställer till lägre löner annars skulle få en konkurrensfördel gentemot andra arbetsgivare med likvärdig produktion. I sin rekommendation jämför OECD Sverige med andra länder som har deltagit i organisationens undersökning av vuxnas färdigheter i att läsa, räkna och lösa problem (PIAAC).

I Sverige är andelen sysselsatta högre än genomsnitten för alla grupper i PIAAC, med undantag av den grupp som har sämst läsfärdigheter. Vi tar OECD:s PIAAC-undersökning som utgångspunkt och undersöker hur det skulle kunna se ut om lönerna sänktes på ett sätt som gav spridningseffekter på hela den arbetsmarknad som är tillgänglig för dem med sämst färdigheter.

Våra beräkningar – som redovisas i detalj i rapporten Vad betyder arbetsinkomsterna för ojämlikheten? – visar att även om fler bland dem med sämst läsförmåga skulle få arbete så uppväger det inte att lönerna blir lägre i hela gruppen. Sammanlagt skulle cirka 11 procent mindre lön kunna beta­las ut till dem med sämst läsförmåga.

En sådan partsmodell har förutsättningen att leda till ökad sysselsättning utan att lönerna pressas ner för breda löntagargrupper. Resultatet skulle således vara att den totala lönesumman på arbetsmarknaden minskade även under den optimistiska förutsättningen att de sänkta lönerna verkligen ökade sysselsättningen.

Sänkta löner är således en ineffektiv metod för att skapa en bättre fungerande arbetsmarknad. I stället för sänkta löner behövs en klok modell för etablering som höjer kunskaperna och färdigheterna hos nyanlända.

Det är därför LO nu har inlett ett arbete med arbetsgivare och stat om etableringsjobb, för nyanlända och andra som står långt från arbetsmarknaden. När LO förhandlar med stat och arbetsgivare sker det med utgångspunkten att modellen ska bli träffsäker, att lönekostnadssänkningen är tillfällig och pågår medan den anställde bygger upp sin kompetens samt att den kompletteras med goda reguljära utbildningsmöjligheter. En sådan partsmodell har förutsättningen att leda till ökad sysselsättning utan att lönerna pressas ner för breda löntagargrupper.

Anna-Kirsti Löfgren, LO-ekonom

Torbjörn HållLO-ekonom