Facket direkt facketdirekt.nu

Sänkta löner mycket riskabel metod

Flera borgerliga debattörer har argumenterat för ökad löne¬spridning, särskilt i form av lägre så kallade lägstalöner. Vår bedömning är att sänkta löner som strategi för att hantera ökade kunskapsklyftor är en mycket riskabel metod, skriver Ola Pettersson, Linda Grape och Torbjörn Hållö, LO, i en replik.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad på svd.se 27 april 2016

Vi välkomnar att Finanspolitiska rådet så tydligt tar avstånd från såväl statligt reglerade löner som generellt sänkta så kallade lägsta­löner. Det var ett viktigt klargörande (SvD Näringsliv ­Debatt 23/4).

Sveriges arbetsmarknads­modell bygger på att arbets­kraften har en hög och jämn kunskaps- och färdighetsnivå. Men i dag präglas Sverige av ­växande kunskapsskillnader och en fallande kunskapsnivå. Den svenska modellen som vi känner den är satt under hård press. Det är effekter av två faktorer:

1. Hög flyktinginvandring. Ett stort befolkningstillskott från länder med outvecklade eller raserade utbildningssystem.

2. En kraftigt försämrad svensk skola. Den negativa utvecklingen har sannolikt pågått sedan 1990-talet och vi ser inga tecken på vändning.

Flera borgerliga debattörer har argumenterat för att ökad löne­spridning, särskilt i form av lägre så kallade lägstalöner, är en effektiv åtgärd för att möta de ökade kunskapsklyftorna och underlätta flyktinginvandrares etablering på svensk arbetsmarknad. Förslag har även förts fram om att staten ska reglera ­lönerna för personer som nyligen har kommit till Sverige.

Vår bedömning är att sänkta löner som strategi för att hantera ökade kunskapsklyftor är en mycket riskabel metod. Det ­skulle innebära att vi får en ny och stor grupp med stora försörjningsproblem och små möjligheter att hålla sig kvar på arbetsmarknaden vid strukturomvandling. Det skulle också riskera att permanent öka ojämlikheten mellan människor i Sverige.

I LO-rapporten ”Kunskapsklyftor raserar svenska modellen” visar vi att den långsiktigt mest effektiva strategin för att minska sysselsättningsgapet mellan olika grupper är att genomföra insatser som höjer nivån på kunskaper och färdigheter hos grupper av arbetskraften som annars inte kan möta kraven på arbetsmarknaden. Detta gäller för utrikes ­såväl som inrikes födda som ­söker etablering på arbetsmarknaden.

Parterna på arbetsmarknaden har en roll att spela för att utveckla nya vägar för de som i dag saknar de färdigheter som krävs på svensk arbetsmarknad. Men det är politikerna som behöver ta ansvaret för att Sverige har ett långsiktigt hållbart flykting­mottagande och en bra skola.

Ola Pettersson, LOs chefsekonom

Linda Grape, LO-utredare

Torbjörn Hållö, LO-ekonom