Facket direkt facketdirekt.nu

Solidaritet med Grekland

Ekonomi Svenska löntagares jobb påverkas av den ekonomiska krisen i Grekland och Europa. Att agera för en skuldnedskrivning i Grekland ligger därför i Sveriges egenintresse, skriver LO-ekonomen Torbjörn Hållö.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Sydsvenskan 21 juli 2011

I dag möts EMU-ländernas ledare för att hitta lösningar på den europeiska skuldkrisen. Tuffast är läget i Grekland. Trots besparingar och skattehöjningar kommer Grekland nästa år att ha en skuld i relation till bnp på omkring 160 procent. Landets skatteintäkter kommer att vara mindre än dess utgifter före räntor och bnp-utvecklingen blir svag. Min slutsats är att Grekland inte på egen hand kommer att klara av att hantera sin skuldkris.

Det är hög tid för en rationell politisk lösning på skuldkrisen i Grekland. Den nuvarande grekiska socialdemokratiska regeringen har visat att den kan ta tuffa beslut. Europa behöver nu ta sitt ansvar. EU-länderna måste vara med och betala för en grekisk skuldnedskrivning. Att skjuta upp den nödvändiga nedskrivningen av de grekiska lånen förlänger enbart pinan för det grekiska folket samtidigt som osäkerheten växer för det ekonomiska tillståndet i andra EU-länder.

Sverige bör engagera sig för en rationell lösning på den grekiska skuldkrisen. En kraschad ekonomi i Grekland skulle med stor sannolikhet dämpa den svenska exporten och fördyra upplåningen för banker vilket skulle ge negativa effekter på sysselsättningsutvecklingen i Sverige.

Det finns ett egenintresse för Sverige att Greklands skuldsättning får en rationell lösning.

Sverige har tidigare aktivt hjälpt våra grannländer Island och Lettland med stödlån. Även när Irland tvingades att be om stödlån valde Sverige att tillsammans med Storbritannien och Danmark bilateralt ge lån till Irland. Men i Greklands fall har Sverige inte agerat.

Samtidigt som Sverige bör spela en aktivare roll för att minska risken för att skuldkrisen i Grekland – och andra europeiska länder – slutar med en kraschlandning behöver Sveriges egna finansiella skyddsvallar förstärkas, så att vi står bättre skyddat mot svallvågorna om krisen i Europa förvärras. Anders Borg har vunnit stor uppskattning för sin svulstiga retorik mot bankerna. Men Borgs retorik har inte åtföljts av praktisk handling. Fortfarande är viktiga åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten inte på plats. Internationella valutafonden, IMF, påtalade så sent som förra onsdagen att Sverige exempelvis bör stärka den svenska Finansinspektionens förmåga. Andra centrala reformområden bör vara att höja kapitaltäckningskraven för de svenska bankerna samt att få ordning på de bonusexcesser som fortsätter att prägla delar av den finansiella sektorn i Sverige.

TORBJÖRN HÅLLÖ
LO-ekonom