Fråga facket Fråga facket

Struntar arbetsgivarna och regeringen i arbetsmiljöarbetet?

Det är alarmerande att arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång ökar. Anledningen tros vara att ökad tidspress leder till slarv med och avsteg från arbetsmiljöreglerna. Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg efterlyser ett ökat arb...


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Det är alarmerande att arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång ökar. Anledningen tros vara att ökad tidspress leder till slarv med och avsteg från arbetsmiljöreglerna. Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael
Sjöberg efterlyser ett ökat arbetsgivarengagemang. Som fackliga företrädare är vi inte sena att hålla med: Var finns arbetsgivarengagemanget för det viktiga arbetsmiljöarbetet? Det är bara i samverkan som vi
kan väcka regeringen ur den slummer och avsaknad av initiativ som nu skördar allt fler dödsoffer.
Under juli har det hittills skett fem dödsfall. Bland annat föll en 15-årig flicka genom en lucka på ett tak, när hon arbetade med att sopa taket på det företag där hon sommarjobbade. När Arbetsmiljöverket
besökte arbetsplatsen kunde de konstatera att det inte finns något skyddsräcke. Att arbeta på tak utan skyddsräcke eller annan skyddsutrustning är förbjudet, oavsett om det är minderårig eller vuxen som utför
arbetet. Arbetsgivaren har ansvar för att en riskbedömning av arbetsmiljön utförs för att undvika att arbetstagarna blir skadade eller sjuka av arbetet. Arbetsgivaren är även skyldig att åtgärda riskerna.
Situationen på byggarbetsplatserna är kanske den mest oroande. De senaste tre åren har dödsfallen ökat i byggsektorn med över 30 procent. En högt uppdriven arbetstakt, snäva tidsramar och krav på att klara
ekonomiska budgetar gör att man tummar på säkerhetskraven.
Vi kan konstatera att det råder en acceptans inom särskilt bygg- och transportbranscherna att kringgå säkerhetsregler, bristfällig introduktion av ny arbetskraft samt att språksvårigheter och bristande
kunskaper hos utländsk arbetskraft ökar olycksriskerna. Det kan vara anledningen till att små företag är överrepresenterade bland dödsolyckorna.
Drygt var fjärde byggchef måste tänja på arbetsmiljöreglerna ibland för att arbetet ska fungera smidigt, enligt en ny arbetsmiljöenkät som besvarats av närmare 450 byggchefer. Nästan lika många tror att det
finns en risk att någon av de anställda på bygget ska råka ut för en olycka på grund av pressade tidsramar. En stor grupp byggnadsarbetare känner också rädsla för skador och olycksfall.
Det går inte att bortse från att flera av dem som avlidit på byggarbetsplatserna är utländska medborgare. Det ökade inslaget av utländsk arbetskraft ställer ännu större krav på arbetsgivarna. I sammanhanget är
det viktigt att se till betydelsen av att arbetsgivarna tecknar kollektivavtal som ger facket möjlighet att bevaka arbetsmiljön. Detta är extra viktigt på en arbetsmarknad där andelen utländsk arbetskraft och
utländska företag ökar.
Med dagens globaliserade arbetsmarknad där trycket på vinstkrav är stort leder rationaliseringar till att färre ska göra mer. Risken är överhängande att fler branscher hamnar i samma oacceptabla situation som
byggbranschen.
Vi anser att det är befogat att öka insatserna för kontroll, inspektioner, förebyggande arbete och information för att komma till rätta med ett växande arbetsmiljöproblem. I stället går utvecklingen åt rakt
motsatt håll. Antalet inspektörer på Arbetsmiljöverket minskar. Nedskärningarna får stora och direkta konsekvenser för möjligheterna att upprätthålla en god arbetsmiljö, resurserna räcker helt enkelt inte till.
I och med nedskärningarna kommer Sverige inte att uppfylla ILOs rekommendation att det ska finnas en inspektör per 10.000 anställda i industriländer. När neddragningarna på Arbetsmiljöverket är genomförda så
ligger Sverige troligen på cirka 0,8 inspektörer/ per 10.000 anställda. Det ska jämföras med Danmark som 2007 kommer att ligga på 1,78 inspektörer per10.000 anställda och Norge som 2006 har knappt 1,85
inspektörer per 10.000 anställda.
Arbetsmiljöverket måste få mer – inte mindre – resurser. Vi vill att arbetsmiljöinspektörerna ska ges möjlighet att utkräva en sanktionsavgift av företag som bryter mot reglerna. Inom en rörlig bransch som
till exempel byggsektorn måste det omedelbart kännas ekonomiskt för företag som konkurrerar med en dålig arbetsmiljö.
I ett läge där vi ser att dödsolyckorna nu ökar är det både olyckligt och frustrerande att regeringen drar ner på anslagen till Arbetsmiljöverket. Att nedprioritera arbetsmiljöfrågorna innebär dels en ökad
risk för ohälsa och olyckstillbud, och dels en ökad risk för kvalitetsbrister i produktionen. Det finns därmed inga vinnare utan enbart en massa förlorare om utvecklingen fortsätter.
Vårt mål är en nolltollerans – inga dödsfall eller svåra skador på landets arbetsplatser. Eftersom det är arbetsgivarna som är ansvariga för arbetsmiljön på arbetsplatsen är vårt arbete omöjlig utan att också
arbetsgivarna delar vår vision. Hittills har arbetsgivarsidan valt att tiga – enda undantaget är Byggcheferna, inom Ledarna, som gör en gemensam satsning med Byggnads för en bättre arbetsmiljö.
Nu är det dags att arbetsgivarna tar sitt lagliga och moraliska ansvar. Allt vi begär är att ingen arbetstagare ska behöva dö i en arbetsplatsolycka.
Vi anser att de fackliga parterna och arbetsgivarna måste göra gemensam sak och avkräva regeringen mer resurser för arbetsmiljöarbetet. För vem kan på allvar tro att ett ökat antal arbetsplatsolyckor kan mötas
med minskade resurser? En stark facklig organisation kan åstadkomma mycket men vi kan näppeligen ta det ansvar som är arbetsgivarnas eller regeringens.
Ulla Lindqvist, vice ordförande LO
Hans Tilly, ordförande Byggnadsarbeterförbundet