Facket direkt facketdirekt.nu

Svenska löntagare måste skyddas från skuldkrisen

Ekonomi A-kassan måste förbättras. Bankernas beteende måste styras mer. Och Anders Borg borde redan i höstbudgeten ha presenterat en aktiv finanspolitik. Bara så kan de svenska löntagarna hjälpas när skuldkrisen påverkar Sverige. Reformer på 30 miljarder bör genomföras redan 2012, skriver Torbjörn Hållö, LO


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i DI webb 18 oktober 2011 11:50

A-kassan måste förbättras. Bankernas beteende måste styras mer. Och Anders Borg borde redan i höstbudgeten ha presenterat en aktiv finanspolitik. Bara så kan de svenska löntagarna hjälpas när skuldkrisen påverkar Sverige. Reformer på 30 miljarder bör genomföras redan 2012, skriver Torbjörn Hållö, LO.

Sverige behöver en bättre ekonomisk politik för att möta den europeiska skuldkrisen: en mer aktiv finanspolitik och hårdare bankregler. Nu bör regeringen ta fram en tilläggsbudget som tryggar intäkterna till kommunerna, förbättrar löntagarnas trygghet vid arbetslöshet och stärker den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Skuldkrisen har fördjupats. EU-länderna har gång på gång misslyckats med att finna en lösning på Greklands ohållbara skuldsättning. I dag råder osäkerhet inte bara om Greklands, Portugals och Irlands långsiktiga ekonomiska stabilitet, utan också i växande utsträckning om Italiens, Spaniens och Frankrikes. Misstron mot det europeiska banksystemet växer.

Det faktum att Sverige står utanför euron gör oss inte immuna. Sverige är starkt beroende av den ekonomiska utvecklingen inom Europa. 60 procent av Sveriges export går till EU-regionen, varav två tredjedelar till euroområdet.

Svenska löntagare har påverkats av krisen. I augusti reviderade regeringen kraftfullt ned sin prognos för Sveriges ekonomiska utveckling för 2012. Orsaken var inte minst den fördjupade skuldkrisen. Effekterna av regeringens nya prognos är att:

  • Kommunsektorn tappar cirka sju miljarder kronor på grund av att skatteunderlaget växer mindre än beräknat.
  • Antalet arbetslösa blir 60.000 fler än vad regeringen tidigare bedömt.
  • BNP:n per svensk blir 10.000 kronor lägre, givet bedömningen om BNP-tillväxten.

Situationen i Europa kan förvärras. Det saknas en nödvändig politisk lösning på Greklands skuldsättning. Om inte Grekland får en planerad skuldnedskrivning återstår enbart en okontrollerad konkurs.

Anders Borg borde redan i höstbudgeten ha presenterat en aktiv finanspolitik. Men i stället har politiska överväganden styrt när reformutrymmet blev 15 miljarder kronor. LO-ekonomerna anser att reformer om cirka 30 miljarder bör genomföras redan år 2012.

Regeringen bör återkomma med en tilläggsbudget som kompletterar den anorektiska höstbudgeten. En ny budget bör bland annat innehålla statsbidrag till kommunsektorn. Regeringen bör garantera en rimlig nivå på utvecklingen av kommunernas skatteunderlag. Detta skulle minska risken för uppsägningar om krisen fördjupas.

I spåren av finanskrisen 2008 ökade arbetslösheten i Sverige mycket kraftigt. Hårdast drabbades LO-arbetare. Om regeringen då hade agerat mer ansvarsfullt skulle långtidsarbetslösheten i dag ha varit lägre. Det vore olyckligt om Borg upprepade sitt misstag. Antalet arbetsmarknadsutbildningsplatser bör nu kraftfullt utökas. Satsningar behövs inom den reguljära utbildningen.

A-kassan måste förbättras. Dagens a-kassa räcker inte på långa vägar till för att ge löntagarna ett adekvat inkomstskydd. Ersättningen är för låg och priset för medlemskap är för högt. En bra a-kassa är en viktig del i den svenska modellen. Om löntagarna vet att man har en bra försäkring vid arbetslöshet vågar man konsumera och investera.

Om Grekland ställer in sina betalningar kommer detta att sända en chockvåg och även slå hårt mot svenska banker. Borgs svulstiga retoriska attacker på bankerna har i väldigt begränsad utsträckning resulterat i praktiska reformer.

Flera finansreformer bör genomföras utan dröjsmål. Finansinspektionen behöver förstärkas. Ett regelverk för att hantera banker som har kommit på ekonomiskt obestånd bör tas fram. Bankernas obligatoriska avgift till stabilitetsfonden – den så kallade stabilitetsavgiften – måste riskdifferentieras så att den styr bankerna mot ett beteende som är samhällsekonomiskt sundare.

Det är hög tid för en politik som stärker de svenska skyddsvallarna. De svenska löntagarnas trygghet måste försvaras.
Torbjörn Hållö
LO-ekonom