Facket direkt facketdirekt.nu

Sverige behöver en skattereform

Ekonomi Vår artikel om att Sverige behöver en blocköverskridande bred skattereform (14/2) har väckt stort engagemang. Flera av replikerna präglas av den febrighet som tenderar att infinna sig månaderna före ett riksdagsval. Det är naturligt. Det är dock vår övertygelse att när valet är över och röken har lagt sig så kommer de partier som finns kvar i riksdagen att behöva förhålla sig till det faktum att Sverige är i behov av en skattereform, skriver LO-ekonomerna Ola Pettersson och Torbjörn Hållö.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Slutreplik: Publicerad på dn.se 21 februari 2014

Sverige står inför flera stora utmaningar så som växande klyftor, stora klimatutmaningar och välfärdens långsiktiga finansiering. Skatternas utformning är en del av lösningen på dessa utmaningar.

Sverige är inte heller någon isolerad ö. Den svenska skattereformen som genomfördes 1990/91 gjordes som en del av en internationell trend där exempelvis Storbritannien, USA, Danmark, Norge och Finland genomförde snarlika skattereformer. Även nästa skattereform kommer att präglas av vad som händer i vår omvärld. 

Om man idag lyfter blicken och studerar vilka processer som pågår i andra länder så får man sannolikt en relativt god bild av vad som också kommer hända i vårt land. Låt oss ge tre exempel:

1. Högre skatt för höginkomsttagare. Det finns  en allt starkare insikt om att de som har mest och tjänar bäst måste betala högre skatter. OECD har rekommenderat att höginkomsttagare ska få en ökad samlad beskattning genom att avdragsmöjligheterna minskas.  LO-ekonomerna anser att det är en klok inriktning också för Sverige. Vi menar att man bör försöka avskaffa avdrag och kryphåll som gynnar höginkomsttagare, så som allt för generösa 3:12-regler.

2. Arvsskatt. I dag tillhör Sverige en minoritet av länder inom EU som helt saknar beskattning vid arvskiftet. Flera ledande ekonomer såsom Thomas Piketty och Lawrence Summers har pekat på faran med en ekonomi där framgång bygger på arv istället för hårt arbete. Tidningen Financial Times har pekat på behovet av arvsskatt. Även LO-ekonomerna menar att det är eftersträvansvärt att införa någon form av arvsskatt. En fråga som vi i Sverige bör ställa oss är: varför ska den som jobbar hårt betala 57 procent i skatt medan den som ärver en förmögenhet ska betala noll procent?

3. Ränteavdrag. Internationella bedömare som EU-kommissionen lyfter särskilt fram den generösa beskattningen av boende som en drivkraft till den ökade privata skuldsättningen i Sverige. Kommissionen konstaterar att det inom EU finns 14 länder som idag har avdragsrätt för bostadslån. Sverige är det enda av dessa 14 länder som varken har eller planerar att reformera avdragsrätten eller andra delar av beskattningen av bostäder. Vår bedömning är att också Sverige kommer behöva förhålla sig till det faktum att allt för generösa ränteavdrag är dyra och samhällsekonomiskt farliga. 

Det vore värdefullt om de politiska partierna före valet tydligt kan uttala att de delar synen att Sverige behöver en bred skatteöversyn som kan leda fram till en blocköverskridande skattereform.

Ola Pettersson, LO:s chefsekonom
Torbjörn Hållö, LO-ekonom