Facket direkt facketdirekt.nu

Utan bra skola riskeras den svenska modellen

Vår artikel och rapport om "Enkla jobb" har väckt reaktioner och repliker (DN Debatt 31/7). Flera kommentarer baseras på missuppfattningar, men vi möts också av instämmanden, skriver företrädare för LO. Vår artikel och rapport om "Enkla jobb" har väckt reaktioner och repliker (DN Debatt 31/7). Flera kommentarer baseras på missuppfattningar, men vi möts också av instämmanden, skriver företrädare för LO. Vår artikel och rapport om "Enkla jobb" har väckt reaktioner och repliker (DN Debatt 31/7). Flera kommentarer baseras på missuppfattningar, men vi möts också av instämmanden, skriver företrädare för LO.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Dagens Nyheter 9 augusti 2016

Sveriges befolkning har bättre kunskaper jämfört med befolkningen i nästan alla andra OECD-länder. Detta gäller särskilt yrkesutbildade arbetare. Det visar statistik från OECD:s PIAAC-undersökning som mäter praktiska färdighetsnivåer hos den vuxna befolkningen.
Vi lever dock delvis på gamla meriter. Den svenska skolans utveckling har varit negativ under flera år, samtidigt som Sverige haft ett stort befolkningstillskott från länder med outvecklade eller raserade utbildningssystem.
Vår uppfattning är glasklar. Utan ett kraftfullt agerande kommer kunskapsnivån hos arbetskraften försämras och kunskapsklyftorna öka. På sikt omöjliggörs då den svenska arbetsmarknadsmodellen så som vi känner den. En hög och jämn kunskapsnivå utgör en förutsättning för vår modell präglad av hög sysselsättning, god produktivitetsutveckling för breda löntagargrupper och begränsade löneskillnader mellan yrken.
I rapporten ”'Enkla jobb' – medicin eller diagnos?" pekar vi på att arbetskraftens kunskaper och färdigheter är av central betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt. Från PIAAC hämtar vi följande:
1. Länder vars befolkning har svaga kunskaper tenderar att ha lägre sysselsättning än länder med där befolkningen har goda kunskaper.
2. Länder vars befolkning har goda kunskaper tenderar att ha färre ”enkla jobb” än länder som har en stor andel med svaga kunskaper.
Med detta vill vi bidra till en mer nyanserad debatt om de så kallade ”enkla jobben”.
Vår artikel och rapport har väckt reaktioner och repliker. Flera kommentarer baseras på missuppfattningar. Liberalernas Mats Persson, skriver att vi drar ”den hårresande slutsatsen att fler enkla jobb i Sverige skulle försämra kunskapsnivån i befolkningen och minska sysselsättningen”. Men detta är inte en slutsats som återfinns i rapport eller artikel. Vi pekar istället på det omvända; länder där befolkningen har dåliga kunskaper tenderar att präglas av fler ”enkla jobb” och dessutom lägre sysselsättning.
Repliken från Jonas Frycklund på Svenskt Näringsliv är intressant. Frycklund instämmer i det som är vår policyslutats och skriver: ”LO:s slutsatser om behovet av att lyfta den svenska skolans resultat och att få till ett långsiktigt hållbart flyktingmottagande är så klart korrekta. Fler enkla jobb är i sig inget självändamål, men det går inte att tänka bort den verklighet vi befinner oss i just nu.”

Vi har tidigare i LO-rapporten"Kunskapsklyftor raserar svenska modellen" hävdat behovet av nytänkande då nya vägar krävs för arbetslösa som på grund av bristfällig utbildning har svårt att möta kraven på arbetsmarknaden. Vi har särskilt pekat på behovet av ökade möjligheter att kombinera arbete och egna studier för att ge individer verktyg att parallellt med arbete skaffa sig den kunskap som krävs på arbetsmarknaden.

Vår analys delar vi i flera delar med Lars Calmfors och det Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Så här skrev rådet i en replik på DN Debatt: ”Vi vill dock betona att Grape och Hållö i den häromdagen publicerade LO-rapport som de hänvisar till (Kunskapsklyftor raserar svenska modellen) gör en liknande analys som Arbetsmarknadsekonomiska rådet av de utmaningar som växande kunskapsskillnader och den stora flyktinginvandringen innebär.”
Vår uppfattning är att politikerna måste ta ansvaret för att Sverige har en bra skola och ett långsiktigt hållbart flyktingmottagande. Det är grunden. Men även parterna har en viktig roll.