Facket direkt facketdirekt.nu

Utan utbildning faller den svenska modellen

Hur Sverige lyckas med integreringen av asylsökande är en avgörande fråga. Det är inte hållbart att en växande grupp som söker etablering på arbetsmarknaden gör det utan de färdigheter som krävs, skriver LO:s Linda Grape, Torbjörn Hållö och Ola Pettersson.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Dagens industri 25 april 2016

De senaste årens stora flyktingmottagande har skapat en intensiv debatt om förutsättningarna för framgångsrik arbetsmarknadsetablering. Regeringen har valt att tillfälligt strama åt asylpolitiken. Det var nödvändigt. Men en åtstramad asylpolitik löser inte de stora problem vi ser på arbetsmarknaden. Mer krävs.
Sverige präglas av växande kunskapsskillnader och fallande kunskapsnivå. Det är effekter av en kraftigt försämrad svensk skola och ett stort befolkningstillskott från länder med outvecklade eller raserade utbildningssystem. Svensk arbetsmarknad som vi känner den är satt under hård press.

Vi står inför en avgörande fråga. Vill vi behålla vår samhällsmodell med begränsade löneskillnader?

Det finns ett brett politiskt stöd för den svenska modellen. Men utan ett kraftfullt agerande för en hög och jämn nivå på utbildning och kunskap hos arbetskraften riskerar försvaret för den svenska modellen att eka tomt. Det är inte hållbart att en växande grupp som söker etablering på arbetsmarknaden gör det utan de färdigheter som krävs.

Den svenska skolan håller inte måttet. Pisaundersökningen har visat att svenska grundskoleelevers resultat vad gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskapliga ämnen har fallit mer än i de flesta andra länder i OECD.

Nivån på grundläggande färdigheter hos den vuxna befolkningen dras isär. OECD:s PIAAC-undersökning, som studerar vuxnas färdigheter i att läsa, räkna och problemlösning, visar ett starkt positivt samband mellan höga nivåer och arbete.

Detta är särskilt påtagligt i Sverige. Samtidigt syns tydliga skillnader utifrån klass och födelseland. Andelen i befolkningen som uppvisar otillräckliga färdigheter inom läsning och räkning uppgår till 35 procent bland utrikes födda, motsvarande andel utgör cirka 5 procent bland inrikes födda.

Det krävs nya etableringsinsatser för nyanlända som söker etablering på svensk arbetsmarknad. Olika gruppers olika behov måste ges större tyngd. De närmaste åren kommer mer än 100.000 nyanlända i yrkesaktiv ålder att söka etablering på svensk arbetsmarknad. Vår analys är att vuxna nyanlända utgör tre relativt jämnstora grupper.

  • En grupp har kortare utbildning än nioårig grundskola och saknar i regel realistiska möjligheter till reguljärt arbete på svensk arbetsmarknad. Många är unga och har lång tid i arbetslivet framför sig. Staten har ansvar för att dessa individers utbildningsnivå lyfts.
  • En grupp har god utbildning, eftergymnasial eller i motsvarighet till svensk gymnasieskola, och står relativt stark förutsatt att insatser ges för att överbrygga så kallade migrationseffekter.
  • En grupp har utbildning motsvarande nioårig grundskola eller bristfällig gymnasieskola och behöver lyftas för att en långsiktig etablering på arbetsmarknaden ska finnas i sikte. Detta är en grupp som behöver fler vägar framåt än vad som erbjuds i dag.

Vi anser att samhället behöver utveckla nya vägar för arbetslösa som har svårt att möta kraven på arbetsmarknaden. En central erfarenhet från insatser som finns, och även från yrkesintroduktionsavtalen, är att arbetsgivare är ovilliga att anställa om det involverar ansvar för den anställdes utbildning. Vi ser därför ett behov av ökade möjligheter att kombinera arbete och egna studier.

Ett centralt syfte bör då vara att ge individer verktyg att parallellt med arbete skaffa sig den kunskap som krävs på arbetsmarknaden. Det krävs tillgång till en bred palett av utbildningsmöjligheter för individen.

Vi vill se omfattande satsningar inom allt från reguljär utbildning till folkbildning. Alla goda krafter behövs; offentliga, privata och ideella utbildningsaktörer. Goda möjligheter till rimlig studiefinansiering är en nyckel.

Om vi ska behålla vår modell med begränsade skillnader i produktivitet och löner krävs en strategi för förbättrade färdigheter. Parterna har en viktig roll att spela. Men det är politikerna som måste ta ansvaret för att Sverige har en bra skola och ett långsiktigt hållbart flyktingmottagande.

Linda Grape, LO-utredare
Torbjörn Hållö, LO-ekonom
Ola Pettersson, LO:s chefsekonom