Facket direkt facketdirekt.nu

Utveckla EU till ett välfärdssamhälle

Puplicerat på Europaportalen 13 januari 2010 Konsekvenserna av den ekonomiska krisen kommer att kasta en skugga över det kommande decenniet. Arbetslösheten riskerar att stanna kvar vid en hög nivå, många länder står inför skattehöjningar ell...


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Puplicerat på Europaportalen 13 januari 2010

Konsekvenserna av den ekonomiska krisen kommer att kasta en skugga över det kommande decenniet. Arbetslösheten riskerar att stanna kvar vid en hög nivå, många länder står inför skattehöjningar eller i värsta
fall neddragna ambitioner för välfärden när budgetunderskott ska repareras och ekonomier åter ska i balans. Samtidigt ska EU fortsätta utvecklas i en tid med demografiska utmaningar, fler äldre och färre
arbetande. I denna tid av ekonomiska och strukturella kriser behövs tydlighet och konkreta förslag, en idé om färdriktningen.

I den nya strategin, EU2020, som ska ersätta Lissabonstrategin, saknas mål om ett jämställt och socialt hållbart Europa. Efter Lissabonstrategins svaga utfall är det inte rätt att vara defensiv. Det är inte
rätt väg att plocka bort visioner och mål i EU2020 med rädsla för ytterligare misslyckanden. Hur man förstärker den sociala dimensionen, hur security och inte enbart flexibility ska införlivas i
sysselsättningsstrategin, hur klimatstrategin kan genomsyra den och stabilitetspaktens betydelse hör till viktiga delar som måste nyanseras. De tre överlappande strategierna som EU avser att arbeta efter fram
till 2020: Lissabonstrategin, klimatstrategin och tillväxt och stabilitetspakten behöver integreras. Det behövs en strategi i EU, inte tre.

I meddelandet från EU-kommissionen slås vi av hur lite som gäller frågan om jämställdhet. Vi utgår från att den nya kommissionens förslag och Spaniens ambitioner är högre ställda inom detta område. I
slutsatserna från det sista EPSCO rådet, som behandlar sociala frågor i EU, konstateras att medlemsländerna ska främja barnomsorg, minska löneskillnader och andra könsrelaterade skillnader på arbetsmarknaden.

Utbyggnaden av en barnomsorg med hög kvalitet i Europa är en förutsättning för att möta den demografiska utvecklingen och samtidigt få fler att delta på arbetsmarknaden. Förskola med en bra pedagogik bidrar
redan från ett tidigt stadium med att ge barn lika förutsättningar och därmed till social utjämning. Det är också viktigt att avgifterna för barnomsorgen är låga.

Jämställdhet måste också få genomslag i rekrytering till ledande befattningar inom politik, forskning och utveckling, och företagsamhet. För EUs fortsatta utveckling behövs fler kvinnor i ledande befattningar.

Utbildning, grön forskning och utveckling och livslångt lärande måste spela en övergripande roll i EU 2020. Endast två länder, Finland och Sverige, har nått de tidigare målen om att satsa tre procent av BNP på
forskning och utveckling. Det är viktigt att investeringarna i utbildning kommer alla till gagn. Det livslånga lärandet behöver utvecklas i samarbete med näringslivet och utgöra en motor för en kraftigt utökad
innovationskraft. Vi ser också gärna att EU tar initiativ till att öka medarbetardriven innovation. Ett samhälle med många utbildade har bättre förutsättningar att vara ett gott samhälle med god tillväxt och
konkurrenskraft.

TCO och LO menar att EU behöver utveckla mål så att alla som vill, och har behörighet, ska ges möjlighet att studera på högskolan. EUs marknad för kunskap och utbildning behöver regleras på samma sätt som
andra marknader för att inte ge upphov till ökade klyftor och färre som utbildar sig. Forskning, utbildning och yrkesutbildning måste vara det viktigaste medlet mot arbetslöshet och brist på kvalificerad
arbetskraft.

EU måste stimulera till en aktiv sysselsättningspolitik genom att bland annat reformera jordbruksstöden. EU behöver välfärdsystem med höga ersättningsnivåer som är effektiva och sysselsättningsorienterade. Det
ger möjligheter att matcha utbud och efterfrågan på arbetskraft mot högkvalitativa arbetstillfällen och ökar sysselsättningstryggheten. Ersättningen mellan jobb och arbetslöshet ska ge en skälig
levnadsstandard, vara hållbar och kopplas till aktiveringsstrategier och sysselsättningstjänster av hög kvalitet. Trygga människor vågar byta jobb.

Det finns en tydlig negativ trend med en ökning av så kallade atypiska arbeten med dåliga villkor och sociala rättigheter som följd. Vi tycker att EU behöver utforma en mer långsiktig politik för förnyelse av
arbetslivet. Det behöver vara bättre balans mellan åtgärder och reformer så att de inte leder till försämrad trygghet eller inkomstskydd för den enskilde.

EU-områdets konkurrenskraft måste stärkas, särskilt i perspektivet av en växande global konkurrens. Kvartalskapitalism, som i första hand inriktar sig på vinstutveckling på kort sikt, är en oacceptabel metod.
EU skulle kunna få fler konkurrenskraftiga och ekonomiskt hållbara företag genom att rekommendera att företagens investeringar är i nivå med avskrivningarna, att investeringarna är högre än aktieutdelningarna
och att bonussystem främjar långsiktighet.

Respekt för fackliga rättigheter, där ILOs kärnkonventioner är ett minimikrav, måste känneteckna EU2020. Med en bindande rättighetsstadga får de fackliga rättigheterna en större juridisk tyngd inom EU. Den
sociala dialogen måste, både på EU-nivå och på nationell/lokal nivå ges möjlighet att utvecklas. Grunden för medinflytande och arbetsvillkor måste vara bindande regler.

EU ska enligt det nya fördraget verka för en social marknadsekonomi. Därför behövs det också en tydligare europeisk vision för en stark social dimension och social hållbarhet i EU2020. Ökad rörlighet och ett
förnyat tjänstedirektiv är inte, som Tomas Tobé (M) föreslår, tillräckliga lösningar för att EU2020 ska bli en framgång (Europaportalen 100112). Vi vill istället utveckla EU till ett välfärdssamhälle präglat
av rättvisa och trygghet.

Sture Nordh, TCO
Wanja Lundby-Wedin, LO