Facket direkt facketdirekt.nu

Vad hände med jobbpolitiken?

Arbetsmarknad Regeringens budgetproposition för nästa år är anmärkningsvärd på särskilt en punkt. Det finns inga stora reformer för att bekämpa massarbetslösheten, trots att Sverige är på väg in i en tydlig konjunkturnedgång.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i DI 21 september 2012

Regeringens budgetproposition för nästa år är anmärkningsvärd på särskilt en punkt. Det finns inga stora reformer för att bekämpa massarbetslösheten, trots att Sverige är på väg in i en tydlig konjunkturnedgång.

Merparten av reformutrymmet går till att sänka bolagsskatten. Det finns inga starka argument för att sänka skatten i den omfattning som regeringen föreslår. Eftersom vinstläget i näringslivet redan är relativt gott kommer skattesänkningen framför allt resultera i högre aktieutdelningar – inte nya investeringar och fler jobb.

Regeringen bedömer att långtidsarbetslösheten kommer att öka fram till 2014. Trots detta handlar arbetsmarknads- och utbildningsreformerna framför allt om att dölja tidigare misstag, inte att bryta utvecklingen. I stället för att pragmatiskt ompröva ineffektiv politik – exempelvis Fas 3 och avskaffandet av högskolebehörigheten på de yrkesförberedande programmen – gör regeringen kosmetiska förändringar.

Låg kvalitet i den grundläggande utbildningen är ett allvarligt hot mot Sveriges framtida konkurrensförmåga. Flera år av resultatförsämringar och fortsatt stora avhopp från gymnasiet tyder på att regeringens utbildningspolitik inte håller måttet. Av detta syns inte ett spår i budgetpropositionen.

Regeringen sätter all sin tro till utbildningsminister Jan Björklunds försäkringar att om bara kursen ligger fast så kommer resultaten att förbättras. Skolan behöver inga nya resurser – det är budskapet. Om delar av resurserna från bolagsskattesänkningen istället hade använts till en kvalitetssatsning i grund- och gymnasieskola hade Sverige stått starkare.

Det stora framsteget på utbildningsområdet är istället vad budgeten inte innehåller. Jan Björklund lanserade nyligen idén med ettåriga gymnasieutbildningar. Förslaget har fått massiv kritik från såväl lärarfack som näringslivsorganisationer. Kritiken har tydligen burit frukt, eftersom förslaget inte finns med i budgeten.

Många av bristerna i budgeten går att härleda till finansminister Anders Borgs väldigt optimistiska antaganden om tillväxt och sysselsättning. Regeringens politik står och faller med att jobbskatteavdrag och försämrade trygghetsförsäkringar leder till att arbetslösheten sjunker i snabb takt under kommande år. Under sin budgetpresentation visade Anders Borg ett diagram där arbetslösheten når 5 procent, om 3 till 4 år. Samma diagram som varje år, men med ny tidsskala.

Ola Pettersson
Chefsekonom, LO