Facket direkt facketdirekt.nu

Våra krav på budgeten

På tisdag presenterar regeringen budgetpropositionen. Vår uppfattning är att de sjunkande kunskapsnivåerna och de ökande kunskapsklyftorna utgör det största hotet mot den svenska arbetsmarknadsmodellen, skriver LO:s Karl-Petter Thorwaldsson, Ola Pettersson, Linda Grape och Torbjörn Hållö.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Dagens Industri 16 september 2016

I höstens budget avsätter regeringen 10 miljarder kronor till kommunerna. Det är en angelägen satsning som ger kommunerna bättre möjligheter att möta de stora behov som finns, inte minst i spåret av Sveriges stora flyktingmottagning. Men det krävs mer.

LO:s budskap inför budgetpropositionen är tydligt. Nu krävs reformer för att säkra Sveriges position som kunskapsnation. Vi vill se kraftfulla förbättringar i skolan, satsningar på den yrkesinriktade gymnasieskolan samt bättre vägar till arbete och utbildning för vuxna.

Sverige har under flera år haft flest asylsökande per invånare i EU15. Redan före de senaste årens stora flyktinginvandring hade Sverige enligt OECD:s PIAAC-undersökning det största kunskapsgapet inom OECD mellan inrikes och utrikes födda.

När vi tittar på nyanlända som kom förra året kan vi konstatera att hela 90 procent var under 40 år. De nyanlända utgör tre ungefär jämnstora grupper. I ena änden finns en grupp som har kortare utbildning än nioårig grundskola och står mycket långt ifrån att möta kraven på svensk arbetsmarknad.

I andra änden finns en grupp som har god utbildning, eftergymnasial eller i motsvarighet till svensk gymnasieskola, och står relativt stark. Däremellan finns en grupp som har utbildning som behöver kompletteras, utbildning motsvarande nioårig grundskola eller bristfällig gymnasieskola.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen utmanas inte bara av ett stort befolkningstillskott från länder med outvecklade eller raserade utbildningssystem. Minst lika stor utmaning är de problem som finns i skolan.

Pisa-undersökningen visar att svenska elevers skolresultat vad gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskapliga ämnen över tid har försämrats mest jämfört med alla andra OECD-länder. I läsförståelse syns en särskilt tydlig trend där de lågpresterande eleverna försämrar sina resultat mest. Det är tydligt att den svenska skolan inte är jämlik och likvärdig.

Kombinationen av bland annat förändrade undervisningsmetoder, marknadstänkande och bristande statlig kontroll och styrning har haft en förödande effekt på resultaten i den svenska skolan.

Gymnasieskolan har mycket stora problem med att säkerställa att unga fullföljer sina studier. Fem år efter studiernas påbörjande är det nästan en fjärdedel som fortfarande inte har fullständiga gymnasiebetyg.

Vår uppfattning är att de sjunkande kunskapsnivåerna och de ökande kunskapsklyftorna utgör det största hotet mot den svenska arbetsmarknadsmodellen, och därmed de långsiktiga möjligheterna att upprätthålla hög sysselsättning och låg arbetslöshet.