Facket direkt facketdirekt.nu

Växla skatt på arbete och kapital

Stramare ränteavdrag, avskaffad värnskatt och en ny arvsskatt. Det är några av skatteförändringarna som kan ingå i en ny produktiv skattereform för Sverige, skriver LO-ekonomen Torbjörn Hållö.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Svenska Dagbladet 26 juni 2015

I en ny rapport från LO-ekonomerna redogörs för möjliga skatteförändringar för att stärka den svaga svenska produktivitetsutvecklingen. Några av de reformer som diskuteras i rapporten är sänkt arbetsgivaravgift för företag som samverkar med skolan, stramare ränteavdrag samt avskaffad värnskatt och ny arvsskatt.

Sveriges BNP per person var förra året lägre än före finanskrisen. Den dåliga ekonomiska utvecklingen under de senaste sju åren beror i huvudsak på en svag utveckling av produktiviteten. Detta är en utveckling som präglat de flesta länder i Europa.

Även om den svaga svenska utvecklingen är starkt sammankopplad med en negativ internationell trend så finns ett utrymme att med rätt policy skapa bättre förutsättningar i Sverige. Ett sådant område är skatter. Inom ramen för en skattereform kan flera förändringar genomföras som bidrar till att skattesystemet bättre gynnar produktivt arbete och en mer rationell allokering av kapital.

1. Sänkt arbetsgivaravgift för engagerade företag.

Allt färre jobbar i industrisektorn och allt fler i servicesektorn. Detta är en internationell trend som minskar potentialen för produktivitetsutvecklingen. Men då Sverige har en internationellt mycket produktiv industrisektor medan delar av tjänstesektorn har en internationellt svag produktivitet så kan Sverige påverkas mer negativt än andra länder av den pågående omvandlingen av näringslivet. I dag används dessutom skattesubventioner - till exempel Rot och Rut – för att flytta arbetskraft från sektorer med högre produktivitet till sektorer med lägre produktivitet.

Det överlägset mest effektiva verktyget för att få människor i produktivt arbete är rätt kompetens. En fullgjord gymnasieutbildning är helt avgörande för att få ett jobb. En annan viktigt faktor är kvaliteten på gymnasieutbildningen där program med god samverkan med den relevanta branschen generellt skapar bra förutsättningar för jobb.

En modell kan vara en sänkt arbetsgivaravgift för arbetsgivare som har ett organiserat samarbete med grundskola, gymnasieskola eller högskola kring till exempel innehållet i utbildningen, praktik och elevernas övergång till arbetslivet. Detta kan ske genom att några procentenheter av den ”allmänna löneavgiften” i arbetsgivaravgiften destinerades till utbildningssystemet och att arbetsgivare som själva är aktiva inte behöver betala avgiften. Nedsättningen skulle omfatta hela lönesumman, det vill säga alla anställda, hos en arbetsgivare som uppfyller kraven på aktiv samverkan med skolan.

2. Växla skatt på kapital och arbete.

I dag beskattas höga inkomster från arbete med 57 procents skatt. Samtidigt som Sverige beskattar produktivt arbete hårt så tillhör Sverige en minoritet av länderna inom EU som helt saknar beskattning vid arvskiftet. Ibland påstås att arvsskatten är till nackdel för företagande då generationsöverlåtelser försvåras. Det kan vara precis tvärtom. Studier visar att det är negativt för ett företags utveckling om den äldsta sonen tar över företagets ledning och att detta fenomen är mer vanligt i länder med undantag för arvsskatt vid generationsskiften.

Det finns anledning att överväga ett antal växlingar mellan skatt på arbete och skatt på kapital. Ett exempel som bör övervägas är att avskaffa värnskatten och finansiera detta med införandet av en skatt på arv. På sikt bör en mer omfattande skatteväxling mellan kapital och arbete komma på plats. Det är särskilt angeläget att hålla nere den marginalskatt som de flesta löntagare betalar det vill säga kommunalskatten. Detta förutsätter att staten påtagligt höjer statsbidragen till kommunerna.

3. Stramare ränteavdrag.

Ränteavdraget riskerar tränga ut viktiga offentliga utgifter och bidrar dessutom till att kapital används till att driva upp bostadspriserna i stället för produktiva investeringar. I dag är ränteavdraget 30 procent upp till ett tak på 100 000 kronor därutöver är det 21 procent. Taket bör sänkas och man bör överväga att sänka ränteavdraget ovanför taket.

En reformering av avdraget med denna inriktning skulle bidra till att dämpa de framtida kostnaderna för skattebetalarna samtidigt som villkoren hålls intakta för breda grupper av bostadsägare med mer modesta lån. De resurser som frigörs vid en uppstramning av ränteavdraget kan användas till att till exempel sänka skatten vid försäljning av bostad.

Sverige har bakom sig sju år av nolltillväxt. Nu behövs insatser för att främja jobb och produktivitet. Ett viktigt reformområde är en bred skattereform som främjar produktivt företagande, hårt arbete samt en effektiv allokering av kapital.

Torbjörn Hållö, LO-ekonom