Fråga facket Fråga facket

Globala värdekedjor

Internationellt Globala värdekedjor utgör just nu en av de största utmaningarna för den nationella och globala fackföreningsrörelsen.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Globala värdekedjor är en utmaning för facket.

Högt pris för lägre produktionskostnader

När 1 136 människor förlorade livet i april år 2013 i textilfabriken i Rana Plaza, Bangladesh, medvetandegjordes den breda allmänheten om det höga pris arbetstagare får betala för den ständiga jakten på lägre produktionskostnader. Efter kollapsen tog de globala facken UNI och IndustriAll initiativet till ett brand- och säkerhetsavtal vars syfte är att förbättra arbetsmiljön för textilarbetare i Bangladesh.

Fler än 180 globala företag från 20 länder har skrivit på avtalet som nu följs upp med inspektioner och förhandlingar om kompensation till de drabbade.

Gränsöverskridande globala företag

De senaste decenniernas förändrade produktionsmönster inom företagen påverkar vårt fackliga arbete. Våra traditionella verktyg som utbildning, förhandling och kollektivavtal fungerar endast när det handlar om anställda och arbetsgivare i traditionell bemärkelse.

När det gäller företagens hela produktionskedja är utmaningarna större och svårare. De globala företagens ekonomiska styrka och makt ökar jämfört med nationalstaternas och företagen blir allt mer gränsöverskridande i sin verksamhet. I dag är cirka hälften av världens hundra största ekonomier företag.

Varornas produktionsprocesser globaliseras genom att produktionen fragmenteras och förläggs där kostnaden är som lägst och därigenom maximeras vinsterna för producenterna. ILO beräknar att en av fem arbetare i världen arbetar inom de globala värdekedjorna och enligt OECD/WTO passerar cirka 60 till 80 procent av världens handel genom en mängd olika produktionskedjor.

Skatteflykt

I spåren av allt mer svårövergripliga produktionskedjor och företagens ökade vinstkrav utvecklas en aggressiv planering för att undkomma beskattning. UNCTAD (FNs organisation för handel och utveckling) visade nyligen att utvecklingsländer förlorar cirka 830 miljarder (2015) svenska kronor i skatteintäkter varje år som ett resultat av företagens medvetna strategi för att undkomma alla former av beskattning.

För varje dollar som utvecklingsländerna har ökat sin inkomst med sedan 2008 har de förlorat två dollar i bland annat skatteflykt. Det är ett tydligt exempel på att utformningen av de globala finansiella systemen är undermålig för de fattigaste länderna och att detta därmed utgör ett utvecklingshinder. LO driver genom världsfacket ITUC på för att förhindra skatteflykt genom att stå bakom OECDs handlingsplan mot transnationella företags aggressiva skatteplanering.