Världshandelsorganisationen
Under hela efterkrigsperioden har handelshindren gradvis minskat. Detta har skett genom flera så kallade förhandlingsrundor inom ramen för GATT, General Agreement on Tariffs and Trade. Det globala handelssystemet utvecklades under 1990-talet med bildandet av Världshandelsorganisationen (WTO) 1995, där GATT ett av de tre huvudavtalen. Organisationen är en permanent internationell organisation för frihandelsförhandlingar och avgörande av tvister inom handeln mellan länderna. WTO består idag av 159 länder.
Den senaste frihandelsrundan, Doharundan, inleddes 2001 och har inte avslutats ännu. Istället för ett multilateralt angreppssätt har tendensen varit att förstärka bilaterala relationer. Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) är en del av denna utveckling.
Ny EU-kompetens
EU har efter det att Lissabonfördraget trädde i kraft unik kompetens att sluta investeringsavtal, på samma sätt som tidigare när det gäller handelsavtal. EUs medlemsländer har tillsammans ca 1400 bilaterala investeringsavtal och det kommer sannolikt att vara en lång process innan EU investeringspolitik är samstämmig såsom handelspolitiken. TTIP är en av de första testerna på den nya EU-kompetensen och kommer att bli det största bilaterala investerings- och handelsavtalet i världen.
Fördjupa förbindelserna mellan EU och USA
Den 12 mars 2013 beslöt EU- kommissionen att lägga fram ett utkast till förhandlingsmandat för förhandlingarna om ett avtal om handel och investeringar med USA. Sedan förslaget behandlats antog rådet den 17 juni 2013 de slutliga direktiven för förhandlingarna.
Det finns i huvudsak tre syften med TTIP. För det första, att öka handeln mellan de två största handelsblocken i världen USA och EU vilket anses öka tillväxt och sysselsättning. För det andra, att sätta en standard för kommande bilaterala förhandlingar med framför allt Kina. För det tredje, fördjupa den transatlantiska länken dvs. de ekonomiska, politiska och säkerhetspolitiska förbindelserna mellan USA och EU.
Full sysselsättning och goda arbetsförhållanden
Förhandlingarna kommer att beröra både handel med varor och tjänster. Skyldigheterna som följer av avtalet ska vara bindande för myndigheter på alla nivåer. I EUs mandat för förhandlingarna betonas bl a den sociala dimensionen och att avtalet ska sikta på full sysselsättning och goda arbetsförhållanden. Målet för avtalet ska, enligt förhandlingsmandatet, säkra respekten för internationella överenskommelser om skydd för arbetstagare. Enligt EU ska målet vara att handeln inte ska ske på bekostnad av sänkta nivåer för nationell lagstiftning om skydd för arbetstagare och arbetsmiljö. Mandatet säger också att avtalet bör säkra att lagar och andra författningar inom EU och i medlemsländerna om arbetsvillkor ska gälla.
ILOs konventioner
En särskild punkt i rådets direktiv handlar om ILOs konventioner och innebär att avtalet ska inkludera mekanismer som gynnar "ett effektivt nationellt införlivande" av ILOs kärnkonventioner. I det sammanhanget bör man hålla i minnet att USA inte ratificerat ens de grundläggande ILO-konventionerna om förenings- och förhandlingsrätt. Det sägs att avtalet ska innehålla någon typ av övervakningsorgan när det gäller implementeringen av bl a ILOs konventioner där det civila samhället ska ingå. Det ska också finnas ett organ som kan avgöra tvister på detta område.