Fråga facket Fråga facket

Sammanräknad inkomst för maktelitens urvalsgrupper år 2020


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning


Inkomsten för hela makteliten

I LOs återkommande rapport om makteliten studeras inkomstutveckling för en grupp bestående av knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden. Maktelitens inkomster jämförs i rapporten med industriarbetarlönens utveckling under samma period. Syftet är att synliggöra skillnaderna mellan vanliga löntagares och denna elits inkomster. Vår utgångspunkt är att det har betydelse om makteliten har långt högre inkomster än de människor som påverkas av deras beslut.

Den genomsnittliga inkomsten för hela makteliten, såsom vi definierat den, var 21,1 gånger högre än en industriarbetarlön år 2020. Det innebär att den genomsnittliga sammanräknade inkomsten före skatt för denna grupp var drygt 8,24 miljoner kronor. Men det finns stora skillnader inom makteliten, mellan de olika urvalsgrupperna.

Näringslivet leder stort

I näringslivsgruppen (bestående av 50 verkställande direktörer i de största bolagen inom sju branscher i Sverige) är den genomsnittliga inkomsten 25,3 miljoner kronor, vilket motsvarar 64,8 industriarbetarlöner.

Som nummer två i denna inkomstliga kom år 2020 gruppen generaldirektörer för myndigheter och vd:ar i statliga bolag med en genomsnittlig inkomst på motsvarande 21,4 industriarbetarlöner. Gruppens genomsnitt lyfts av höga inkomster hos vd:arna på några av de statligt ägda bolagen.

I resterande undergrupper ligger den genomsnittliga relativinkomsten på mellan motsvarande 8 industriarbetarlöner (i urvalsgrupperna som består av chefer inom media samt redaktörer och inflytelserika journalister) och motsvarade 3,9 industriarbetarlöner (vilket är genomsnittsinkomsten i de två urvalsgrupperna bestående av representanter för universitets- och forskarvärlden samt gruppen med politiker och höga tjänstemän i de 10 största kommunerna).

Visa tabell
  Antal industriarbetarlöner år 2020
Näringslivet 64,8
Statlig verksamhet 21,4
Ekonomer 8,0
Media 6,5
Arbetsmarknadens parter 5,9
Överhetssamhället 5,6
Folkrörelser 4,7
Kommunala verksamheter 4,2
Universitet/forskare 4,1
Regering/riksdag 3,9
Kommuner 3,9
Hela makteliten 21,1