Facket direkt facketdirekt.nu

Vi som inte jobbade hemma

Rapport Rapporten visar att kvinnliga arbetare har betalat ett högt pris under pandemin, både ekonomiskt och arbetsmiljömässigt. Nu riskerar samhället att bygga upp en hälsoskuld till arbetarkvinnorna som står i frontlinjen.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Foto: Lars Forsstedt

Utvecklingen på arbetsmarknaden

  • Utvecklingen på arbetsmarknaden i form av arbetslöshet och sysselsättning, under pandemiåret 2020, har varit sämre för arbetare än för tjänstemän. Sett till dess relativa storlek har utvecklingen varit sämst för kvinnor i arbetaryrken.
  • Permittering är den viktigaste orsaken till minskad inkomst för män i arbetaryrken. Kvinnor svarar i första hand att deras inkomst minskat på grund av att de fått färre arbetspass och arbetat färre timmar, och i andra hand för att de blivit permitterade. Egen sjukdom är också en viktig anledning till att inkomsten minskat för arbetarkvinnor under pandemin, särskilt inom sjuk- och omsorgsbranscher och bland personer i kontaktyrken.
  • Arbetstagare med otrygga, tillfälliga, anställningar är de som främst fått betala det ekonomiska priset i form av arbetslöshet. De otryggt anställda är oftast kvinnor. Kvinnor i arbetaryrken har även i stor utsträckning förlorat fasta anställningar. Det tyder på att systemet med korttidsarbete, som skulle rädda jobben, inte fungerat lika väl för personer med otrygga anställningar eller kvinnor i arbetaryrken.
  • Den förbättrade tillgången till a-kassa, det slopade karensavdraget och möjligheten för arbetslösa att gå reguljära utbildningar utan att förlora ersättning har varit positiv. 

Skyddet på jobbet

  • Drygt nio av tio arbetaryrken har arbetat på sin ordinarie arbetsplats under pandemin. Orsaken är framför allt att arbetet bara kan utföras på plats.
  • Åtta av tio kvinnor uppger att de arbetar i ett kontaktyrke och en stor del av deras arbete innebär kontakt med andra som inte är deras arbetskamrater. Undersökningen visar att personer i kontaktyrken har haft större problem än andra med att kontakterna med dem de möter i arbetet inte kunnat hållas smittsäkra.
  • Drygt hälften av kvinnorna i arbetaryrken anser att deras arbetsgivare i hög utsträckning gjort insatser för att minska smittspridningen på arbetet och lika många är överlag nöjda med de insatser deras arbetsgivare gjort. Men runt var femte kvinna anser att deras arbetsgivare inte agerat i tillräcklig utsträckning.
  • Hälften av kvinnorna i arbetaryrken kan inte hålla fysiskt avstånd på arbetet och en tredjedel av uppger att de fått liten eller ingen utbildning alls för att minska smitta. Andelen är högre bland de med låg inkomst eller en tidsbegränsad anställning.
  • Det finns också stora skillnader i vilken tillgång kvinnor i arbetaryrken haft till skyddsutrustning för att minska risken för att smittas och föra smittan vidare. Strax under hälften uppger att de haft god tillgång till skydd, men nära fyra av tio kvinnor uppger att tillgången har varit låg eller obefintlig, trots att man själv bedömer att det finns ett behov.
  • Undersökningen visar också att personer i kontaktyrken i lägre utsträckning än andra haft tillgång till personlig skyddsutrustning. Den indikerar också att lägre inkomster sammanfaller med sämre tillgång till skydd medan högre inkomster sammanfaller med bättre tillgång till skydd.

Pandemin har ökat arbetsmiljöproblemen, särskilt för kvinnor

  • Undersökningen visar att kvinnors arbetssituation påverkats i högre utsträckning än mäns. Ett av de tydligaste resultaten är att arbetsbelastningen ökat för över hälften av kvinnorna i arbetaryrken samtidigt som möjligheten till återhämtning minskat.
  • De allra flesta arbetare har kunnat följa rekommendationerna om att stanna hemma från jobbet om de har sjukdomssymptom. Två av tio svarande uppger att de någon gång gått till arbetet trots att de känt sig sjuka. De främsta orsakerna är att de inte har råd att vara hemma, det saknas personal och att ingen annan gör deras jobb om de är borta.
  • Två av tio kvinnor i arbetaryrken upplever att samarbetet med arbetskamrater har förbättrats under pandemin.
  • Sammantaget finns det en stor risk för en kommande hälsoskuld bland kvinnor i arbetaryrken.

Det behövs gott skydd nu och satsningar för framtiden

  • Den undersökning LO gjort visar att det finns skillnader i hur personer i arbetaryrken upplevt villkoren på sitt arbete under pandemin. Kvinnor i arbetaryrken upplever i större utsträckning än andra att pandemin påverkat deras arbetsvillkor och arbetsmiljö negativt.
  • För den stora majoriteten av arbetare som inte har kunnat arbeta hemma har partsmodellen fått bära ett stort ansvar för att skapa trygga och smittsäkra arbetsvillkor. För vissa grupper har det fungerat, men där samverkan mellan parterna i brustit har pandemin inneburit större risker för arbetstagarna.
  • Vår rapport har visat att det finns ett omgående behov att fortsätta förbättra samverkan för riskbedömningar, skydd och utbildning för att minska smittspridning på arbetsplatserna. Den visar också att det kommer att krävas stora insatser för att betala av den hälsoskuld som riskerar att byggas upp hos framför allt kvinnor i arbetaryrken. Skulden är en effekt av snål bemanning, ett eftersatt arbetsmiljöarbete och systematiska brister i tillgång till trygga anställningar.
  • För att arbetare ska klara effekterna av pandemin medan den pågår och orka bära dess konsekvenser måste stödet förbättras. De statliga ekonomiska stöden måste ta fasta på att de ska fungera även för kvinnor och i kvinnodominerade sektorer.
  • Arbetslöshetsförsäkringen måste stärkas ytterligare och permanent. Sjukförsäkringen måste åter ge en ekonomisk trygghet vid sjukdom utan risk för den enskilda att falla mellan stolarna och ställas utan hjälp.
  • Arbetsgivare måste erbjuda trygga anställningar. Systematiskt arbetsmiljöarbetet måste bli en självklarhet på alla arbetsplatser liksom en obligatorisk företagshälsovård som arbetar förebyggande och helhetsinriktat.

Rapporten Vi som inte jobbade hemma (pdf)

Presentationsbilder (pdf)

Pressträff i LO Play

Pressmeddelande