Facket Direkt

LO vill öka jämlikheten i skolan genom ny satsning på fritids

Jämlikhet En fritidsverksamhet med fler anställda, mer stimulerande aktiviteter och där fler elever än idag får möjlighet att vistas. Det vill LO uppnå med en ny storsatsning på fritids. Reformförslaget som kallas för lärfritids har enligt LO stor potential att bidra till höjda skolresultat och en mer jämlik skola.  

Publicerad
Uppdaterad
Lärfritids

Skola och fritids ska vara en helhet

– Ett fritids med fler personal och mer planerad tid är ett bra komplement till den undervisning som sker under skoltid. Skoldagen, inklusive fritids, bör ses som en helhet, där eleven får möjlighet att utvecklas inom en rad områden, säger LOs förste vice ordförande Therese Guovelin.  

Slopad avgift och öppet för alla barn

Tanken med lärfritids är enligt LO att alla ska ha samma möjlighet till en meningsfull fritid. För att fler ska kunna gå på fritids ska det enligt förslaget vara avgiftsfritt och alla barn ska ha rätt att gå på fritids även om deras föräldrar är arbetslösa eller studerar. Det tillsammans med mer resurser till fritidsverksamheten kan enligt Therese Guovelin bidra till att öka jämlikheten i skolan.  

Största jämlikhetssatsningen på flera decennier

– Fritiden spelar stor roll för ett barns utveckling. Resursstarka föräldrar kan se till att barnen får en aktiv och stimulerande fritid och de har bättre möjligheter att hjälpa sina barn med läxorna. Idén med lärfritids är att kompensera de barn som inte har samma möjligheter. På det sättet kan vi skapa en mer jämlik skolmiljö och samtidigt höja skolresultaten,  säger Therese Guovelin.

– Om vårt förslag blir verklighet skulle det bli den största jämlikhetssatsningen på flera decennier. Det skapar trygghet för vanligt folk.

Lärfritids ingår i satsningen på en jämlik skola, det första området i LOs jämlikhetsutredning.  

LOs förslag om lärfritids

  • Fler anställda. Återgå till den personaltäthet som rådde på 90-talet, fördubbla antalet anställda.   
  • Ökade resurser för att nå fler barn. 84 procent av 6-9-åringarna är inskrivna på fritids, men bara 22 procent av 10-12-åringarna. Behovet av en stimulerande fritid upphör inte när ett barn fyller 10 år.   
  • Fler aktiviteter. Fritids måste vara mer än ofta oplanerade och rutinmässig verksamhet. Lyft de pedagogiska ambitionerna och anpassa verksamheten efter de enskilda barnens behov. 
  • Skola och fritids som helhet. Enligt läroplanen ska fritidshemmet komplettera förskoleklass och skola. Skoldagen, inklusive fritids, bör därför ses som en helhet.
  • Slopad avgift. För att möjliggöra för fler att ta del av fritids bör avgiften slopas. Att inskrivningsgraden vanligen är lägre i områden med lägre inkomster, innebär att några av de som bäst skulle behöva de resurser fritids kan erbjuda inte tar del av dem idag.     
  • Ge alla barn rätt att gå på fritids. Enligt lagen är kommunerna inte skyldiga att erbjuda fritidshemsplats om en förälder inte förvärvsarbetar, studerar eller är föräldraledig. 
  • Staten behöver ta ett större ansvar för att fler barn ska erbjudas möjlighet till olika former av god verksamhet.  

Ladda ner Program för en jämlik skola i LO Fakta