Publicerad i Dagens Nyheter 4 juni 2014
Misslyckade rekryteringsförsök
I dag är 400.000 människor, många av dem unga, arbetslösa i Sverige. Samtidigt har många arbetsgivare svårt att hitta den kompetens de söker. Var femte rekryteringsförsök misslyckas. En överslagsberäkning visar att 80 000 fler hade kunnat ha jobb i dag om de haft rätt kompetens. Nu behövs investeringar i utbildning för att fler ska få ett jobb och för att säkra finansieringen av välfärden.
Stor brist på yrkeskunniga
Framtidsprognoser pekar på en skriande brist på yrkesutbildad arbetskraft, särskilt allvarligt är läget inom vård och omsorg. Enligt SCB kommer det att år 2030 finnas en brist på 140 000 personer med gymnasieutbildning inom vård- och omsorgsyrken. Även inom industrin och servicesektorn väntas en brist på rätt utbildad personal.
EUs lägsta arbetslöshet
Socialdemokraterna och LO presenterar därför i dag en gemensam strategi för framtidens yrkesutbildning. Vårt mål är att Sverige ska nå EUs lägsta arbetslöshet år 2020 och för att nå dit måste vi stärka yrkesutbildningen, från gymnasiet till vuxenutbildningen och Yrkeshögskolan. Människor måste ha kompetens att ta de jobb som växer fram. Arbetsgivare måste kunna hitta den kompetens de söker.
Regeringen sänker ambitionen
I stället för att ta Sveriges framtidsutmaningar på allvar, har den moderatledda regeringen sänkt kraven på gymnasiets yrkesutbildningar och pratar om dem som en utväg för skoltrötta elever. Högskolebehörigheten har tagits bort och en idé om ettåriga yrkesprogram lanserats. Politiken har fått effekt: trots behoven är det allt färre som söker utbildningarna. Andelen som går på yrkesprogram har fallit kraftigt, från 35 procent 2007 till 27 procent 2013.
Sedan 2006 har också antalet platser i den kommunala vuxenutbildningen minskat med drygt 15 000 och nu planerar regeringen en kraftig minskning på yrkesutbildning för vuxna. År 2016 kommer det bara finnas 375 platser på Yrkesvux, i hela landet. Tyvärr har inte heller Yrkeshögskolan, vars utbildningar i hög grad leder till jobb, prioriterats tillräckligt. I dag avslås två av tre ansökningar om att starta YH-utbildningar, samtidigt som antalet sökande som vill studera ökar.
Yrkeshögskolan präglas dessutom av kortsiktighet. Utbildningar beviljas på endast två år i taget, trots att branscherna ser ett permanent behov av vissa kompetenser. Det skapar onödiga hinder för långsiktiga investeringar i maskiner, lokaler och personal.
Insatser för höjd kvalité
Sverige behöver fler yrkesutbildade som kan ta de jobb som växer fram. I vår strategi presenterar vi nio insatser för att höja kvaliteten och attraktiviteten för framtidens yrkesutbildning.
1. Låt branscherna forma yrkesprogrammen. Utgångspunkten för vår strategi är att låta branscherna forma yrkes- och lärlingsutbildningarna. Det gör eleverna bättre förberedda för arbetslivet, samtidigt som arbetsgivarna får rätt utbildad arbetskraft. I dag är programråd med branschföreträdare kopplade till samtliga yrkesprogram. Men råden fungerar inte tillfredsställande. Vi vill tydliggöra rådens sammansättning, ansvar och befogenheter, så att branschernas inflytande garanteras. En utvecklad modell är de yrkescollege som finns inom teknik och vård- och omsorg. Denna modell bör spridas till fler yrkesprogram.
2. Ge alla elever den praktik de har rätt till. Bara var femte skola klarar av att ge ett arbetsplatsförlagt lärande (APL) med bra kvalitet, enligt Skolinspektionen. Det är inte acceptabelt. Genom en starkare samverkan mellan skola och arbetsliv vill vi säkerställa att alla yrkeselever på gymnasiet får minst 15 veckors APL inom sitt yrkesområde. Det är också viktigt att stärka handledarna för ett bra mottagande på arbetsplatsen.
3. Yrkesprogram ska ge högskolebehörighet. Vi vänder oss starkt emot regeringens sätt att dela upp elever i enbart teoretiskt eller praktiskt lämpade. I dag vittnar många arbetsgivare om att de behöver personer med en bred kompetens. Alla gymnasieprogram ska ha tillräckliga kunskapskrav för att ge högskolebehörighet. Yrkesprogram ska inte vara en återvändsgränd i utbildningssystemet.
4. Permanenta Yrkesvux. Regeringens planer på att lägga ner den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen, Yrkesvux, måste stoppas. Yrkesvux ska inte avvecklas, utan utvecklas med minst 10 000 platser, långsiktiga finansieringsvillkor och kvalificerade behovsanalyser. Vi vill även utöka möjligheterna att läsa på Yrkesvux för de som har fullständiga betyg från ett studieförberedande gymnasieprogram. Det måste vara möjligt att byta bana och läsa ett yrkesprogram även senare i livet.
5. Yrkeshögskolan får ett nytt långsiktigt uppdrag. Vi vill införa yrkeshögskoleutbildningar som är permanenta. Den kortsiktighet som präglar Yrkeshögskolan i dag skapar osäkerhet kring utbildningarnas framtid och sätter käppar i hjulet för utbildningsanordnare, näringslivet och studenter. Vissa yrken är konstant efterfrågade och där branscherna ser behoven måste utbildningarna få långsiktiga spelregler.
6. Bättre matchning kräver bättre validering. Formella betyg är viktiga för att mäta kunskaper och kompetens. Men det är också nödvändigt att erkänna människors icke-formella utbildningar och värdefulla yrkeskunskaper. Vi vill inrätta ett nationellt valideringscentrum tillsammans med arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen och utbildningsföreträdare.
7. Ordning och reda i utbildningssystemet. Det måste vara tydligt vad elever och arbetsgivare kan förvänta sig av yrkesutbildningarna. De fristående gymnasieskolornas etableringsrätt skapar dimensioneringsproblem i förhållande till arbetsmarknadens behov. Vi vill stoppa överetableringen av skolor så att långsiktighet och kvalitet garanteras.
8. Utbilda fler yrkeslärare. Bristen på behöriga yrkeslärare är akut. Vi vill investera i att utbilda fler yrkeslärare och underlätta för obehöriga att på ett flexibelt sätt läsa in en lärarexamen. Även möjligheten för skickliga yrkesutövare att via ett snabbspår bli yrkeslärare ska införas.
9. Stärk studie- och yrkesvägledningen. Vi vill stärka tillgången till studie- och yrkesvägledning i både grundskolan och gymnasiet.
En välfungerande studie- och yrkesvägledning kan hjälpa elever att välja rätt program från början och bidra till att bryta klass- och könsstereotypa val.
Säkrad kompetensförsörjning
Arbetarrörelsen tar yrkesutbildningarna på största allvar. Genom att ge branscherna starkare inflytande över utbildningarna, höja kvaliteten och skapa långsiktighet och flexibilitet i yrkesutbildningssystemet vill vi säkra kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. En yrkesutbildning är ingen andra klassens utbildning för skoltrötta elever. Den är, rätt utförd, en fantastisk möjlighet att lära sig ett yrke, etablera sig i arbetslivet eller byta yrkesbana.
Den moderatledda regeringen har en lösning på alla samhällsproblem: skattesänkningar. Men fler stora ofinansierade skattesänkningar kommer inte leda till att fler får ett jobb och en egen inkomst. Genom att avskaffa de ineffektiva och kostsamma skattenedsättningar som regeringen infört kan vi finansiera omfattande utbildnings- och jobbsatsningar. Den strategi för yrkesutbildningen som vi i dag presenterar är ett viktigt steg för att fler ska kunna jobba på framtidens arbetsmarknad.
Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO
Ingela Edlund, andre vice ordförande LO
Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk taleperson (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Ylva Johansson, arbetsmarknadspolitisk talesperson (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Stefan Löfven, partiledare (S)
Läs mer om de nio insatserna i Strategi för framtidens yrkesutbildning (pdf)