Facket Direkt

Enskilt avtal och kollektivavtal

Kollektivavtal Anställningsförhållandet mellan den anställde och arbetsgivaren regleras via enskilda avtal, kollektivavtal och lagar.

Publicerad
Uppdaterad

Enskilt avtal

Så snart någon blir anställd finns det ett enskilt anställningsavtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Även om det inte finns uttalat och även om detta avtal inte är nedskrivet innehåller det många regler som bestäms av lagar och kollektivavtal.

Ett enskilt avtal påverkas av regler från många olika håll, till exempel lagar, kollektivavtal sedvänja, personliga överenskommelser mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Reglerna i lagar och kollektivavtal gäller även om det enskilda anställningsavtalet inte är skriftligt och även om inget sagts om dessa regler och villkor mellan arbetsgivaren och den anställde.

Kollektivavtalet bestämmer oftast större delen av innehållet i det enskilda anställningsavtalet. Det kan gälla regler om lön och ersättningar eller regeln om fredsplikt. Till detta kommer alla lagregler som har att göra med arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om annat, till exempel en extra semestervecka eller fritt kaffe, men avtalet får inte strida mot kollektivavtal och lagar.

Kollektivavtal

Kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare och deras organisationer och en fackförening. Nästan alla arbetstagare i Sverige omfattas av ett kollektivavtal.

Kollektivavtalen är ett sätt att reglera villkoren i anställningen. Med kollektivavtalen får arbetsgivarna arbetsfred och arbetsskyldighet, arbetstagarna får garanterade löner och villkor under den tid kollektivavtalet varar.

Kollektivavtal kan innehålla regler om anställningsvillkoren och regler som kompletterar olika lagar, till exempel LAS och MBL. Ett kollektivavtal kan innehålla regler om lön, arbetsvillkor, arbetstider, semesterlön, försäkringar, förhandlingsordning, turordning vid uppsägning med mera. Ett kollektivavtal kan gälla för viss tid eller tills vidare.

Kollektivavtalen är en praktisk modern lösning på företagens problem. Avtalen kan anpassas för varje bransch och för olika situationer, samtidigt som de skyddar de anställdas rättigheter.
Det finns stor enighet mellan parterna om att det är bra att träffa kollektivavtal. Men man är oense om vilka regler som ska gälla för hur man ska träffa nya kollektivavtal. Arbetsgivarna vill till exempel förbjuda sympatiåtgärder.

Hängavtal

Det finns centrala och lokala kollektivavtal. Det finns oorganiserade arbetsgivare som inte omfattas av de centrala kollektivavtalen. Med dem kan facket teckna ett hängavtal. Då tillämpar man ett kollektivavtal som redan finns. Kollektivavtalet kan bara sägas upp av dem som slutit avtalet och det måste ske skriftligen.

Lagen om kollektivavtal från 1928 finns i en modern form inskriven i Medbestämmandelagen. I lagen står hur man ska förhandla och vilka stridsåtgärder som är tillåtna. Kollektivavtalet omfattar många, som en lag, samtidigt som det går att anpassa till lokala villkor.

Konfliktlösning

Det normala läget på en arbetsplats är att det finns ett kollektivavtal som gäller hela branschen och att det råder fredsplikt. Oavsett detta uppstår ofta oenighet och tvister, till exempel om lön. De allra flesta av dessa intressetvister löses genom förhandlingar mellan arbetsgivare och fackföreningar. Oftast blir parterna överens. Då skriver de ett kollektivavtal. 

Det finns också rättstvister. Då är parterna oeniga om hur lagar och avtal ska tolkas. De tvisterna kan lösas i förhandling eller i skiljenämnd och i sista hand i Arbetsdomstolen. Domstolens beslut kan inte överklagas. I AD är det fackföreningen som företräder sina medlemmar.