Höj pensionen – inte pensionsåldern

Orimligt låg pension - trots ett långt arbetsliv

Den allmänna inkomstgrundade pensionen är för låg. Istället för tänkta omkring 60 procent av slutlönen blir den bara drygt hälften. En arbetare född 1961 med en lön på 40 000 kronor får inte mycket mer än 21 000 kronor i inkomstgrundad pension före skatt om hen går i pension vid 65 års ålder, efter 46 års arbete.

Och värre kan det bli. När befolkningen som helhet lever längre ska också pensionsavgifterna räcka längre. Utbetalningarna blir då lägre. En person född 1987 och som arbetar från 19 till 65 års ålder väntas få ut mindre än hälften av sin slutlön i inkomstgrundad pension. Med en lön på 40 000 kronor skulle det bli 18 800 kronor brutto.

För den som haft låg lön, deltidsjobb eller arbetsvillkor som gjort det svårt att orka med ett heltidsarbete blir pensionen orimligt låg. Den som i dag arbetat 75 procent av en heltid mellan 19 och 65 års ålder med en lön (för heltidsarbete) på 30 000 kronor får ut 11 800 kronor i allmän inkomstgrundad pension före skatt.

Drabbas du av sjukdom eller arbetslöshet försämras din framtida pension då pensionsrätterna är baserade på sjukpenningen eller arbetslöshetsersättningen som är lägre än din lön. Det drabbar grupper som oftare är sjuka och som arbetar i branscher med större risk för arbetslöshet.

Åldersgränserna är orealistiska och orättvisa

Pensionssystemet var tänkt att ge bättre pensioner, men medellivslängden har ökat snabbare än förväntat och pensionspengarna ska räcka under längre tid. Om vi inte arbetar längre eller stoppar in mer pengar i systemet blir pensionerna sämre.

Riktåldern (en vägledning för hur länge individen behöver arbeta för att få en godtagbar pension) har införts och den höjs när medellivslängden ökar. Problemet med riktåldern är att den inte tar hänsyn till hälsa och arbetsförmåga eller ojämlik livslängd. Den bygger bara på utvecklingen av medellivslängden.

Arbetare har kortare förväntad livslängd än tjänstemän och det betyder att arbetare i genomsnitt får ut mindre än de betalat in då pensionen beräknas på den genomsnittliga förväntade livslängden i årskullen. På det sättet omfördelar pensionssystemet från arbetare till tjänstemän.

Orättvisan förstärks av att de grupper som har kortast förväntad livslängd är de som saknar ekonomiska förutsättningar att gå i pension före riktåldern.

Svårt att få sjukersättning

Sjukersättning är tänkt att ge ekonomisk trygghet för den som inte klarar av att arbeta till riktåldern, men allt för få beviljas ersättning. Kraven för att få sjukersättning är mycket hårda och går ofta bortom vad hälso- och sjukvården kan bedöma. 

År 2022 infördes den så kallade Trygghetspensionen vilken innebar att äldres arbetsförmåga bedöms i förhållande till arbeten de har erfarenhet av istället för mot hela arbetsmarknaden. Reformen har dock inte haft tillräcklig effekt - det är fortfarande allt för få som får rätt till ersättning.

Arbetare måste kunna lita på att pensionen blir bra. Åldersgränserna måste vara rimliga och rättvisa - ingen ska straffas för att kroppen inte håller hela vägen.

Vid pressträffen medverkar Johan Lindholm, LO, Malin Ragnegård, Kommunal
Martin Nyberg, Handels, Kim Söderström, Byggnads samt Anna-Kirsti Löfgren och Anna Almqvist, båda LO-ekonomer.