LOs remissyttrande SOU 2019:56 Idéburen välfärd

Sammanfattning

• LO är positiva till att utredningens förslag till definition av idéburna aktörer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ställer krav på att aktören inte får göra några värdeöverföringar till annan än registrerade idéburna aktörer eller till forskning samt att detta gäller även fem år efter att aktören avregistrerats som idéburen.
• LO vill att definitionen av idéburna aktörer ska innehålla en tydligare formulering av aktörernas syfte än utredningens förslag att syftet ska vara oegennyttigt. I andra länder innehåller definitioner av idéburna aktörer krav på syfte att uppfylla ett allmännyttigt intresse (som i Portugals definition) eller arbeta mot ett socialt syfte/mål för samhällets bästa (förslag i Norge). En liknande formulering hade förtydligat den idéburna sektorns funktion.
• LO välkomnar en tydligare definition av Idéburet offentligt partnerskap, IOP. Den definition utredningen föreslår bör kunna underlätta samverkan mellan idéburen och offentlig sektor i mindre skala, som ett partnerskap om en idrottsförenings integrationsinsatser eller en kvinnojour.
• Utredningens förslag på definition av IOP utesluter möjligheten av samverkan i form av offentliga kontrakt, fast ett sådant fall prövas i Högsta förvaltningsdomstolen. Det är olyckligt att utredningen föregår domstolens beslut. LO är kritisk till att utredningen inte lyckas formulera ett förslag som gör det möjligt att genomföra en IOP för samverkan i större skala.
• LO är positiv till möjligheten att reservera offentliga upphandlingar och valfrihetssystem enligt LOV för idéburen sektor. LO är dock kritiska till de krav på särskilda skäl för att reservera som ingår i utredningens förslag. Utredningens konsekvensanalys av förslagen bedömer att ökningen av idéburen sektor skulle bli mycket blygsam just med hänvisning till kravet på särskilda skäl. LO anser att det ska vara möjligt att reservera offentliga upphandlingar och valfrihetssystem till idéburen sektor utan särskilda skäl.
• LO menar att utredningens genomgång av EU-rätten saknar en analys av hur Sverige ska bli bättre på att använda det nationella handlingsutrymme som finns för att säkra en offentligt styrd och finansierad välfärd. Sverige har en tradition av att överanpassa sig till EUs regler och även denna utredning hänvisar till EU-rätt för de begränsningar som görs i förslagen. Utredningen saknar dessutom en analys av riskerna med att pressa in idéburna utförare i dagens marknadslösningar. LO anser att det behövs en förändrad styrning där välfärden inte organiseras som en kvasimarknad. En sådan styrning bör kunna utformas så att den ger bättre förutsättningar för idéburna aktörer än en styrning som anpassar dem till marknadslösningarna.