Jessica Leidings första maj-tal 2026

Plats: Kungälv

Det talade ordet gäller

Mina vänner,

Jag är så stolt över att få samlas tillsammans med er här på Nytorget! 
 
Första maj är vår dag, och har varit det i över hundra år!  
 
Så många tuffa kamper som vi arbetare tagit – för oss själva – och för varandra. 
För rösträtt.
För åtta timmars arbetsdag .
För välfärdsreformer som pension och pappamånader.  
 
Kamper som vi fortfarande tar. Måste ta. Både i rikspolitiken. Och hemmavid på arbetsplatsen. 
 
Jag är glad över att få fira första maj här, i Kungälv där facket med full kraft strider för bättre arbetsmiljö, bättre scheman, stoppad minutstyrning och schysta villkor. Det är så jäkla bra! Det gör skillnad. Bra jobbat!  
 
Och jag känner mig extra stolt idag.När det är första maj ett valår och vi så tydligt står upp för jämlikhet, allas rätt och för framtidshopp.

För det vi ser och hör i nyheter och sociala medier är en utveckling som går åt helskotta. 
Som är källa till stor oro, inte minst för demokratin i världen. Men också för läget i vårt land. 
 
En människosyn tillåts finnas i uttalanden, kommentarsfält och  i politik. Ett vi mot dem. 
En sån människosyn får oerhörda konsekvenser, det känner vi alla till.  
 
Därför står vi rakryggade mot rasism och för allas lika värde. Men för politik, som löser samhällsproblem - i stället för att sätta människor och grupper mot varandra.  
 
Men det känns faktiskt okej, för jag vet att motstånd gör skillnad och vi tar kraft av varandra i kampen mot orättvisor och för arbetares rättigheter.

I kampen för mänskliga rättigheter och för demokratins grundvärden.

Och därför, innan jag går vidare och prata om hur vi höjer pensioner, tar bort karensen, fixar arbetslösheten och arbetslivskriminaliteten, så vill jag säga något om läget i världen.

Vi är många som berörs när bomberna faller i Ukraina, Iran, Libanon, Israel och Palestina.
När situationen bara förvärras i Sudan. När världsledare vänder ryggen till internationell rätt.

I det läget så bidrar inte vår regering till att öka tryggheten.

Biståndet skärs ner. Som Olof Palmes Center, som nu förlorar mycket av pengarna från Sida – för att de är en del av den internationella arbetarrörelsen. 

Du kan bidra genom att bli månadsgivare, det behövs mer än någonsin. 
 
Som Olof Palme sa: ”första maj är solidaritetens dag, och solidariteten känner inga gränser!”

Så ta upp telefonen, och gå in och bli månadsgivare på Olof Palme Center! Ditt bidrag behövs verkligen!

*** 

Mina vänner, 

Som jag redan sagt, i år är det valrörelse och jag tänker passa på att tala om fyra viktiga frågor: 
 
Pensionerna  - som måste höjas,
Arbetslösheten -  som spårat ur, 
Karensen  - som är en straffavgift på arbetare, 
Och arbetslivskriminaliteten - som förslummar arbetsmarknaden.

Viktiga frågor, där regeringen misslyckats. Viktiga frågor, där vi har förslag som kan göra skillnad. För vi vet en sak: förändring kommer inte av sig självt. Den kommer när vi gör jobbet tillsammans. Och jag vill börja med pensionerna.

Som det ser ut idag, så fungerar det inte. Folk får helt enkelt för lite i pension. Och nu måste politikerna skärpa sig. 

Ni vet, många arbetare har jobbat riktigt länge. Jag själv började som industriarbetare med att montera lastbilar på Scania i Södertälje när jag var 15 år. Och vi är nog många här idag, som började jobba tidigt, direkt efter gymnasiet eller tidigare än så kanske på ICAs lager, på snusen, på Citygross eller inom hemtjänsten.

Men som det ser ut nu så blir pensionen skamligt låg. Även om du började jobba direkt och bidragit till samhället under ett långt arbetsliv är det ofta omöjligt att gå i pension innan riktåldern.
 
Samtidigt som pensionsåldern hela tiden höjs. 67-68-69 år. Det är inte klokt. Eller hur? 

Då finns ingen hänsyn till:  
 
Värkande ryggar och axlar, 
Utmattning efter år av stressig arbetsmiljö,
Eller ofrivillig deltid som varit skitdåligt för lönen, inte minst för kvinnor.  
 
LO gjorde en undersökning: Sju av tio arbetare är oroliga för sin pension. Det är många av oss som står här. Det är kollegor, vänner, familjemedlemmar - som inte får eller som inte kan räkna med tillräckligt med pengar. Människor med sönderarbetade kroppar och överbelastade sinnen, som enligt prognoserna, ska jobba ännu fler år. 

Men vi är inte maskiner. Och vi lever bara ett enda liv.  
 
Därför driver vi på för en rejäl förändring. Så vi får en allmän pension som åtminstone är tillräcklig!  
 
Vi från LO har en lösning.
 
Vi kräver fem saker – håll i er nu!

För det första: höj den allmänna pensionen. Mer pengar in i systemet. 

För det andra: antalet år måste räknas mer, inte bara ålder. Många arbetare har jobbat sen de gick ut skolan!  

För det tredje: arbetare som är slitna, och behöver lämna arbetslivet tidigare. Dom förtjänar en trygg pension, en värdig ekonomi. Vi kallar det övergångspension.

Det fjärde förslaget - arbetare ska ha full rätt till hela den allmänna pensionen efter ett långt arbetsliv, flexibiliteten att gå tidigare funkar just nu bara för höginkomsttagare. 
 
Och det femte förslaget är att nu får det faktiskt vara stopp för högre pensionsålder! Det räcker nu!  
  
Det är fem reformer – som om de blev verklighet – skulle skapa ett rättvist pensionssystem för arbetare. Som tar hänsyn till de stora skillnader som finns – i hur länge vi lever, och hur vi mår. 
  
Vi säger höj pensionen – inte pensionsåldern!

*** 

Vänner, 
 
Jag tänker tala om massarbetslösheten i Sverige idag. 

Jag undrar - vilka här tror att nio procent vill vara arbetslösa? Eller att 25 procent av ungdomarna vill vara utan jobb?   
Nej, precis. Det är inte en seriös åsikt.

Men när man ser regeringens politik, så är det uppenbart hur de tänker. Det handlar om sämre a-kassa. Hårdare regler. Tuffare konsekvenser. Så att de där arbetslösa typerna slutar ”lata sig”. 

Det är deras människosyn. Som sagt. Det är inte seriöst. Det är hemskt faktiskt. 
 
För verkligheten är hundratals jobbansökningar på varje tjänst. Arbetsgivare dränks i ansökningar som lämnas obesvarade. Ja, till och med olästa. 

Kompetenta människor som inte får komma till sin rätt.  
 
För vi vet att det är fruktansvärt att vara arbetslös. Det är stressigt. Det känns hopplöst. Det är en enorm otrygghet.

Då ska samhället naturligtvis underlätta, så att fler får jobb, genom investeringar, satsningar på utbildningar och en fungerande arbetsförmedling. Och en trygg a-kassa som gör att människor kan leva ett rimligt liv under tiden. 

Inte som regeringen, slå på fingrarna, behandla arbetslösa som lata och skär ner på Arbetsförmedlingen. Det är inte ett samhälle jag tror på, som jag vill ha. 
 
Då ska kommuner göra satsningar på kommunal verksamhet, infrastruktur, så att jobben finns och blir tillgängliga – precis som ni gör här i Kungälv.  
 
Jag vet att vi kan göra mycket mer.

Därför är det viktigt att vi byter regering, och får politiker som vill se till att fler får jobb och skapa tillväxt, som har en investeringspolitik. Får fart på bostadsbyggandet, och som satsar på välfärden!

En regering, som tar ansvar och har som mål att bekämpa massarbetslösheten – i stället för att rycka på axlarna och göra livet ännu svårare för de utan jobb. 

Och det här hänger ihop med att förbättra livet på landsbygden, det går att investera och skapa jobb i hela landet. Det går att fixa pålitlig kollektivtrafik och offentlig service. Det är möjligt!  
 
Nej, vi vet att ingen vill vara arbetslös. 

Nu sätter vi Sverige i arbete. 

Det är så vi får Sverige att fungera!

***

Vänner, 

Visste ni att karensen kostar över tusen kronor för en undersköterska? 

Det är inte klokt.

Över tusen kronor för att vara hemma och inte smitta kollegor och brukare. Över tusen kronor för att ta hand om sig när man är sjuk?

Man kan ju tycka att det är tillräckligt jobbigt att vara sjuk, inte behöver man straffas ekonomiskt också!
 
Och så här ser det ut för de som kör X4:an, trädgårdsarbetarna som sköter planteringarna på skogskyrkogården i Fontin och de som jobbar i butikerna i KC.

Karensdagens syfte kanske var att minska kostnaderna för staten, men den har blivit en straffavgift pålagd arbetare som inte kan jobba hemma framför datorn när de har feber. 

Visst. Det är rimligt göra det svårt för dom få som tänkt utnyttja systemet. Därför vill vi se 80 procent av lönen från första sjukdagen, inte en hel dags lön i avdrag som det är nu. Det räcker gott och väl för att förhindra fusk.  
 
Som sagt - karensdagen är för dyr och orättvis. Socialdemokraterna har lovat att ta bort den om de vinner valet.
Det blir en rättvisereform som kommer göra livet lättare för alla oss som gör jobbet på jobbet.

Därför säger vi att om vi ska få Sverige att fungera så måste vi ta bort karensen!

*** 

Jag har talat om pensionerna som måste höjas, där har vi har fem konkreta förslag för att höja pensionerna, inte pensionsåldern.  
Jag har talat om hur vi kan minska arbetslösheten och sätta Sverige i arbete. Jag har talat om den orättvisa karensen som måste bort. Och jag vill säga något om arbetslivskriminaliteten.
 
Under våren dömdes en skånsk byggföretagare till fängelse. Han hade tvingat tre polska män att arbeta upp till tio timmar om dagen med så lite lön att de inte hade råd med mat. De åt äpplen från trädgården och en av dom var så hungrig att han åt hundmat.

Arbetsgivaren hade också stulit deras ID-handlingar.  
 
Människohandel är kanske den mest extrema formen av arbetslivskriminalitet. Men kriminaliteten finns också i fiffel med fakturor, svartjobb och farliga arbetsvillkor.

Arbetslivskriminaliteten är en del av den kriminella ekonomin som tillsammans kostar samhället nästan 1 miljard per dag. Vi ska ha en arbetsmarknad fri från kriminella och skurkaktiga företag.
 
Därför!

Fler ska dömas när de exploaterar arbetare. 

Begränsa antalet underentreprenörer och garantera schysta villkor.  

Höj straffen kraftigt för arbetsmiljöbrott.  

Och: få styrning på välfärden, vinstintressen i välfärden är en magnet även för kriminella, till exempel HVB-hemmen som varit en total katastrof. 

Det är några av våra konkreta förslag som kan stoppa kriminaliteten.    
 
Det är arbetsgivaren som ska bära ansvaret, inte de anställda, så ska det vara. Så knäcker vi arbetslivskriminaliteten! 
 
Eller hur!

***

Kamrater, 
 
Efter valet är det avtalsrörelse. Då vi från facket förhandlar fram villkoren på arbetsmarknaden tillsammans med arbetsgivarna. 
LOs tretton förbund har gått fram med ett tydligt gemensamt krav: arbetstiden måste sänkas, för alla.

Alla - ska ha rätt till balans mellan arbete och fritid.

Alla – ska ha rätt till en hälsa som håller ett helt arbetsliv.

Och alla ska få kortare arbetstid, på lika villkor, med bibehållen lön.  
 
Sveriges arbetare vet varför kortare arbetstid behövs. 40-timmars veckan är för tung. Det är inte på grund av att det inte finns människor som det är personalbrist i många av våra yrken – det är för att jobbet är för tungt. 
 
Människor slits ut – av stress och skador. Och fixar inte att jobba till pensionen. Det är inte okej. Och det behöver inte vara så. För så här är det:

I Sverige så jobbar vi mycket. Fler timmar per person än många andra europeiska länder. Och det märks.

Fråga medarbetarna i äldreomsorgen eller förskolan om de jobbar mycket eller lite.

Fråga elektrikerna som jobbat sen de tog studenten om de jobbar mycket eller lite.

Eller lokalvårdarna som aldrig kan flexa eller jobba hemifrån och på så vis få ihop familjens schema.   
 
Vi jobbar mycket.  
 
Jag blir arg när jag tänker på hur orättvist det är. Att tid är så ojämlikt fördelad i Sverige 2026. Tid blir en klassfråga. Och arbetsgivarna menar naturligtvis att det inte går att sänka arbetstiden.

Men vi fackliga lär oss av historien, för varje gång vi kämpat för kortare arbetstid har vi mött motstånd! Och varje gång vi fått som vi vill, allt från rösträtt till åtta timmars arbetsdag och semester, så har det blivit en självklar förbättring i människors liv.

Sverige har fortsatt gått bra - företagen likaså. 
 
Vi vet att det är dags för förändring. 40-timmarsveckan ska tillhöra historien, den kom till för över femtio år sen.  
 
Nu sänker vi arbetstiden för alla!

***

Kamrater, 
 
Som jag sa i början: Vi vet en sak, förändring kommer inte av sig självt. Den kommer när vi gör jobbet tillsammans. 
 
Och jag vet att vi kan göra jobbet tillsammans genom att ställa frågan om medlemskap i facket eller i Socialdemokraterna så att våra perspektiv tas till vara i politiken och på arbetsplatserna. 

Jag vet att vi kan göra jobbet tillsammans och få pensionerna att fungera så att svenska pensionärer ska kunna betala räkningar, och bjuda barnbarnet på bio. 
 
Jag vet att vi kan göra jobbet tillsammans och få bort karensen ör det finns arbetare som inte har råd med en sjukdag – och det kan vi aldrig acceptera.

Jag vet att vi kan göra jobbet tillsammans och minska arbetslösheten så att ingen ska behöva söka hundratals jobb utan att kallas till intervju  
 
Och jag är stolt över att vi kämpar för att knäcka arbetslivskriminaliteten så att ingen människa ska behöva utstå att bo i låsta utrymmen och fråntas sina pass.
 
Vi vet att det är arbetare, som betalar priset för en dålig samhällsutveckling. Därför står vi solidariskt och tar oss an utmaningarna tillsammans. 

Tillsammans för ett Sverige som fungerar! 
 
Tack för att ni lyssnat!