Louise Olssons första maj-tal 2026

Plats: Enköping

Det talade ordet gäller

Kamrater. Vänner. Alla ni som är här idag. 

Fantastiskt med alla dessa röda fanor.  

Jag känner precis det jag alltid känner en första maj – att det här är vår dag. Arbetarrörelsens högtidsdag. 

Tack Ardalan för ett fantastiskt tal! 

Detta är dagen då vi i arbetarrörelsen samlas, precis som arbetare gjort i över hundra år, för att säga: vi är här. Vi har en idé. Vi går framåt och gör vårt Sverige bättre. Och vi gör det tillsammans. 

Det är något som jag burit med mig sedan jag själv blev aktiv i Elektrikerförbundet. När jag gick en studiecirkel hos El-Ettan när vi läste Löftet och sammanhangen mellan de fackliga värnen och våra egna arbetsvillkor. Insikten om vad vi kan åstadkomma när vi arbetar tillsammans. 

Den känslan lever kvar i mig. Och jag vet att den lever i er också. Känslan av att vi gör skillnad när vi håller ihop. 

Idag vill jag tala om vardagshjältarna. Om er. Om ni undersköterskor på Björkbackens omvårdnadsboende som lägger en trygg hand på någons gamla mamma när hon behöver känna att någon är där för henne. Om ni byggnadsarbetare som står ute när regnet står som spön i backen. Om dig som arbetar på Stora Coop på Östra Ringgatan och som ser till att matvarorna står i hyllan när vi andra handlar till fredagsmyset. Om Handelsmedlemmarna på Lifco Dental som genom att organisera sig har riktigt bra villkor. 

Om ni elektriker, målare, kockar, chaufförer, städare.  
Om ni förtroendevalda i förbunden som gör skillnad på alla dessa arbetsplatser varje dag. 

Vi är Sveriges arbetare. Vi får det här landet att fungera. Varje dag, året runt. 

Tillsammans, kamrater! Tillsammans är vi stolta över det arbete vi utför. 

Eller hur?

*** 

Låt mig säga en sak direkt. Det här talet handlar om framtidstro. Om möjligheter. Om allt vi kan göra när vi håller ihop. Här i Enköping, Mälardalen och i Sverige. 

Jag tänker prata om saker som behöver förändras. Och jag gör det med ögonen riktade framåt. För vi vet att det går. 

Hör ni, jag vägrar finna mig i den pessimism som jag alltför ofta hör uttryck för. Att det inte går att förändra samhället.

Att det inte går att bygga en bättre välfärd. Att det inte finns resurser för att se till att de gamla ska få riktigt god mat. 

Att det inte går att se till att barnen får böcker i skolan. Eller att det inte går att ordna nattis för barnen till de föräldrar som behöver arbeta natt.

*** 

När vi möts idag på 1 maj manifesterar vi viljan. En stark vilja att förändra. Idag ser vi till att ta de första stegen för att göra verklighet av våra visioner. 

Vi står för mod.  

Vi står för hopp.  

Vi står för handlingskraft.  

Arbetarrörelsen har alltid varit motkraften – den som samlar vanligt folk och visar att det finns en annan väg.  

***

Kamrater, det är 135 dagar kvar till valet den 13 september. 135 dagar. Tänk på det. 135 dagar räcker för att förändra Sveriges riktning. Att ta den där andra vägen. 135 dagar räcker för att mobilisera, övertyga och till sist vinna. 

Det här valet handlar om en grundläggande fråga: ska Sverige fungera för oss – för Sveriges arbetare? 

Det är en praktisk fråga som också utgår från hur det ser ut här idag. Ni har ett moderatlett styre här i Enköping och tjänstemän har fått känna på hur den misstänkliggör och ifrågasätter den som bara gör sitt jobb. Det skapar ett samhälle som blir tystare och otryggare. 

När jag för några veckor sen besökte Enköping fick jag höra att många känner en besvikelse över att både Arbetsförmedlingen och det statliga servicecentret har lagts ner. Samhället drar sig undan – fler får klara sig på egen hand bäst dom kan. 

Så borde det inte behöva vara.

Ska vi välja en väg där vi investerar, skapar jobb och stärker tryggheten för vanligt folk? Eller fortsätter vi på en väg där klyftorna växer och arbetare får stå tillbaka? Jag vet vad jag väljer. Och jag tror att ni gör det också. 

Det som står på spel den 13 september är stort. Det handlar om vems Sverige det ska vara.

Låt oss ta den kampen! 

*** 

Kamrater, 

Låt oss ta kampen för arbete åt alla. 

Det går att skapa många nya jobb i Sverige. Vi vet hur. Staten behöver investera. Bygga fler bostäder, precis som ni gör här i Enköping. Rusta upp järnvägen. Möjliggör ny industri. Satsa på yrkesutbildningar så att fler kan ta jobben som redan finns och de som växer fram.

Och visst borde det finnas en Arbetsförmedling här i Enköping? Då kan fler av de runt femtonhundra som idag saknar arbete här få ett jobb att gå till. Det gäller unga som bara vill ställa klockan och gå till jobbet på morgonen. Det gäller också den som blivit arbetslös på äldre dar och behöver en väg tillbaka.

För arbete åt alla handlar om mer än siffror i statistiken. Det handlar om trygghet. Det handlar om makten på jobbet. 

När arbetslösheten biter sig fast växer otryggheten. Då pressas människor att ta jobb med sämre löner, sämre villkor och sämre arbetsmiljö. Då öppnas dörren för arbetsgivare som vill dumpa villkoren. 

Därför hänger jobben och a-kassan ihop. A-kassan är vår försäkring. Den ska bära när livet tar ett nacksving och du blir arbetslös. Den ska ge trygghet när du ställer om, byter jobb, flyttar eller utbildar dig för något nytt. Och den skyddar oss alla, också den som har jobb, eftersom en stark a-kassa står emot lönedumpning. 

Vi kräver en starkare a-kassa. Ersättningen ska vara hög och den ska inte trappas ned. Den som blivit arbetslös ska ha trygghet tills en ny anställning är på plats. 

När fler har ett arbete att gå till, och när tryggheten håller också mellan jobben, då stärks vår ställning. Då kan vi kräva schysta löner, trygga jobb och ordning på arbetsplatsen. 

Vi accepterar bara en sak: arbete åt alla! 

***
 
Medan vi står här pågår satsningar för klimatomställningen. Och den måste bli rättvis. Den ska bäras av oss tillsammans – starkare axlar tar mer. 

Satsa på kollektivtrafik, på hållbar infrastruktur, på gröna jobb. Låt omställningen bli en möjlighet – för alla. För den gröna omställningen hänger ihop med omställningen i arbetslivet. Vi vill utvecklas, vara delaktiga och veta att vi är med och driver förändringen. 

Inte bli runtflyttade utan inflytande. 

Vi ska använda den svenska modellen - igen. Samverkan. Hitta gemensamma lösningar. Se till att idéer från golvet blir till verklighet. Det är arbetsgivarens ansvar att anställda har och får den utbildning som behövs för att kunna göra sitt jobb.  
Även när jobben förändras. 

Men samhället behöver också stärka möjligheterna, för folk själva att bygga på sin kompetens. Kanske på ett helt annat område? 
Som kanske inte ens har med ens nuvarande bransch att göra. För detta har vi nu världens bästa system: våra partsägda omställningsorganisationer och omställningsstudiestödet. 

Det är så glädjande att fler och fler använder sig nu av omställningsstudiestödet. Det river murar och ger vanligt folk möjlighet att byta bransch mitt i livet. Tillgång till utbildning kan vara en klassfråga. Och tillgång till utbildning är frihet. 

Vi har skapat möjligheter – en frihetsreform! 

Yrkesutbildning och folkhögskolor är viktiga aktörer i omställningen och behöver stärkas. De är våra verktyg för att rusta människor för framtiden. De är våra möjligheter att bygga ett starkare Sverige. 

Ett grönare Sverige. Ett hållbart Sverige. 

Klimatomställningen hänger ihop med omställningen i arbetslivet. 

*** 

Det handlar om att ta kampen, kamrater. Jag talar om makten över vardagen.  

Om det som händer när du vaknar en tisdag och känner att det river i halsen, näsan rinner och huvudet håller på att sprängas. Du känner att du faktiskt inte orkar arbeta den dagen. För en tjänsteman som kan ta en huvudvärkstablett och hjälpligt jobba hemifrån rullar dagen på. Datorn åker upp i sängen. Men för en lokalvårdare, en väktare, en lagerarbetare – då drar karensavdraget igång. 

Och det kostar.  

9 av 10 av LO-förbundens medlemmar utför sitt arbete på plats. De förtjänar samma trygghet som alla andra när de blir sjuka.

Siffrorna talar sitt tydliga språk: mer än hälften av arbetarna har gått till jobbet sjuka. Var femte arbetarkvinna har minst fem karensavdrag på ett år. Fem gånger! 

Det motsvarar minst en hel veckas sjuklön – borta ur plånboken. Medan över hälften av tjänstemannamännen går ett helt år helt utan ett enda karensavdrag. 

Det är pengar som gör verklig skillnad i arbetarens vardag – det är maten på bordet, det är barnens fritidsaktiviteter, det är elen och hyran. 

Och ni vet vad som händer när människor går till jobbet sjuka? 

Smittan sprider sig. Särskilt i yrken där man har nära kontakt med både brukare och kollegor – i vården, barnomsorgen, handeln.  Dagens sjuknärvaro leder till framtida sjukfrånvaro. Det är en dålig affär för alla. 

I Danmark, Finland, Norge och Island betalar man sjuklön från första dagen. Helt utan karensavdrag. Sverige sticker ut. 

LOs krav är tydligt: karensavdraget ska avskaffas permanent och för alla. Sjuklönen på 80 procent är fullt tillräcklig som självrisk. 

Alla ska kunna stanna hemma när kroppen säger stopp – och veta att ekonomin håller. 

Kamrater, 

Karensavdraget ska bort! 

Eller hur!?

*** 

Mina vänner, 

Den som har arbetat hela livet ska kunna se fram emot en fin pension med lugn i kroppen. Livets goda dagar. 

Man ska inte känna oro.  

Inte ha en klump i magen.  

Pensionen ska ge trygghet.  

Den ska ge frihet.  

Den ska ge den där enkla, viktiga känslan av att nu har jag bidragit och nu bär samhället också mig. Nu har jag råd att leva mitt liv. Så ska det vara i ett rättvist land, så ska det vara här i Enköping. 

För vi kräver något rimligt. Vi kräver inte lyx. Vi kräver inte guldkant. Vi kräver att den som har byggt Sverige också ska kunna leva tryggt i Sverige när arbetslivet är över. 

För vem är det som har hållit ihop det här landet? Vem är det som har gått upp tidigt, tagit kvällspass, lyft tungt, stått länge, kört långt, jobbat helg, jobbat natt, jobbat när andra har varit lediga? 

Det är bagaren. Det är musikern. Det är snickaren. Det är barnskötaren. Det är slaktaren. 

Det är du som är här idag och alla de människor som får Sverige att fungera, varje dag, året runt. Och just därför skär det rakt in i hjärtat när många människor möts av ett pensionssystem som levererar för dåligt. 

Det är något grundläggande fel när den som arbetat och gjort rätt för sig hela livet ändå måste räkna varje krona när pensionen kommer. Det är något grundläggande fel när människor som har burit välfärden, byggt våra vägar, tagit hand om våra gamla, hållit industrin igång och fått vardagen att rulla möts av otrygghet precis när de borde få andas ut.  

Det är inte värdigt. Det är inte rättvist. Det är verklighetsfrånvänt. Det är ett svek mot Sveriges arbetare. 

Och det duger inte!

*** 

Här på Första maj i Enköping har vi ett budskap. Höj pensionerna! 

Se verkligheten för dem som arbetar med kroppen. Vi kan inte skjuta det framför oss. Sveriges arbetare ska ha den trygghet de förtjänar. Eller hur! 

Ge er själva en applåd! Ni är fantastiska! 

*** 

Hör ni,

Allt hänger ju ihop. Karensavdraget är en del av en större bild. Vi behöver en sjukförsäkring som håller. Vi behöver ett bidragssystem som ger människor chansen att komma på fötter – som är en väg tillbaka, en väg uppåt. 

LOs grundprincip är enkel: alla bidrar efter förmåga och tar del efter behov. Det är fundamentalt. Det är själva syftet med samhället. Ett bidragstak som slår mot de mest utsatta går i fel riktning. 

Vi vill se ett samhälle som lyfter alla. 

För er som arbetar i barnomsorgen, er som arbetar på Martin & Cervera, på ICA och på lager runt om i kommunen. För alla. 
Alla förtjänar trygghet på färden genom livet. I alla skeenden, tillsammans tar vi ansvar, ni bär upp verksamheten varje dag. 
Då är det också självklart att samhället ska bära er de dagar ni inte är som starkast. 

Vi bygger Sverige. Då ska Sverige fungera för oss. Vår gemensamma välfärd är syftet med samhället. 

Jag säger det igen: välfärden är syftet med samhället.  

Det är därför vi betalar skatt. Att alla bidrar efter förmåga och tar del efter behov är fundamentalt. Vård, skola, omsorg.  
Det ska vara allmänt och väl utbyggt. Och vi vet vad som behövs: fler anställda i vården, i skolan, i omsorgen. Personal som får schysta villkor, bra löner och rimlig arbetsbelastning. 

Prioritera välfärden framför skattesänkningar för de rikaste. 

Personalförsörjningen är avgörande. Det handlar om att folk som jobbar i välfärden ska ha villkor som gör att de vill stanna, att de vill rekommendera sina jobb till andra. 

Det är så vi bygger kvalitet. 

Varje krona i välfärden är en investering i vår gemensamma framtid.  

Det är en investering i oss alla.

*** 

Men för att allt det här ska fundera behöver vi ordning och reda. För det är vad vi vill ha: arbetsplatser där seriösa företag med kollektivavtal, schysta villkor, är normen. Där den svenska modellen gäller. 

Därför behövs krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Oseriösa och kriminella bolag ska bort från arbetsmarknaden. Det handlar om att värna de seriösa företagen – de som vill göra rätt för sig. Det handlar om att stoppa människoexploatering och att bryta den organiserade brottslighetens grepp om delar av arbetsmarknaden. Och vi vet vad som behövs. Vi kan inte ställa upp på att den svenska modellen hotas. 

Därför! 

Begränsa antalet underentreprenörer. 

Höj straffen kraftigt för arbetsmiljöbrott.  

Se till att alla offentliga upphandlingar bidrar till schysta villkor.  

Ge myndigheterna muskler att röka ut kriminaliteten ur arbetslivet. 

Inför kännbara sanktioner – och ökande böter för de arbetsgivare som bryter mot reglerna gång på gång.  

Skapa en sammanhållen strategi mot arbetslivskriminalitet. 

Stärk skyddet för arbetskraftsinvandrare.

Det är arbetsgivaren som ska bära ansvaret – så ska det vara. Därför vill vi se en reglerad arbetskraftsinvandring i ordnade former, där alla arbetstagare får ut rätt lön. 

Lika lön för lika arbete – det är grundprincipen. 

*** 

Vänner, 

Alla har rätt till en trygg arbetsplats. Alla ska kunna gå till jobbet på morgonen och komma hem på kvällen. Det borde vara en självklarhet. Men så är det inte. Hitintills har mer än 10 människor dött av olyckor på jobbet i år. Så här ska det inte vara. 

Enligt Arbetsmiljöverkets senaste rapport drabbades mer än 40 000 arbetstagare av arbetsolyckor med sjukfrånvaro som följd.

Detta är inte ok! 

Till detta kommer alla de som drabbas av arbetsrelaterade sjukdomar. Visste ni att varje år dör runt 200 människor av stress i arbetet. 

I detta sammanhang vill jag också understryka behovet av att se hur kvinnors ohälsa i arbetslivet ser ut. Detta går att göra något åt. 

Vi kräver skärpta sanktioner för arbetsgivare som bryter mot arbetsmiljöregler. Varje arbetsplats ska vara en plats där människor känner sig trygga och respekterade. 

Det handlar om något grundläggande: rätten att vara trygg på jobbet. Och den rätten är lika stark oavsett vem du är eller var du arbetar. 

*** 

Nu har jag pratat om jobben,
Om det orättvisa karensavdraget, 
Om avsaknad av en schysst pension, 
Och om den livsfarliga arbetslivskriminaliteten.

LOs prioriterade frågor i valet. 

Nu till något förhandlingsbart! 

Vet ni vad som är 50 år gammalt och som vi ska se till att skrota!? Javisst, 40-timmarsveckan!

Det är hög tid för en ny arbetstidsförkortning! 

LO-kongressen 2024 fattade ett tydligt beslut: vi verkar för att veckoarbetstiden sänks med bibehållen lön. Vi avskaffar 40-timmarsnormen.

Det handlar om bättre hälsa, färre sjukskrivningar, högre produktivitet och ett längre arbetsliv. När du orkar mer och mår bättre efter jobbet – då vinner alla. Ofrivilligt deltidsanställda kan få möjlighet att höja sin sysselsättningsgrad mer än vad de gör idag. 

Forskningen visar det: kortare arbetsveckor ger bättre sömn, mindre stress, mer återhämtning.  

Företagen får ökade incitament att effektivisera. Drygt hälften av kostnaden försvinner tack vare ökad produktivitet. Om arbetstiden minskar med en timme minskar produktionen i praktiken bara med knappt en halvtimme i de flesta branscher. 

Och vi gör det solidariskt.  

Precis som den solidariska lönepolitiken innebär den solidariska arbetstidspolitiken att alla får del av förkortningen – oavsett bransch. Produktivitetsvinsterna tillhör alla löntagare och fördelas solidariskt. Varje bransch är med. Löntagarna ska behandlas lika oavsett var de arbetar. 

Tillsammans är vi starkare.  

De förbund som har tuffare förutsättningar får stöd av alla andra. Med en samordning mellan LO-förbunden driver vi en bred reform som kommer alla löntagare till del. Det är så vi gör. Det är så vi alltid har gjort. 

***

Kamrater, det här handlar om mer än kronor och ören. Det handlar om demokrati och beredskap. Om vårt samhälle. Om vad vi är för land. 

Föreningsfriheten tillhör alla. Rätten att yttra sig tillhör alla. Det är grunden för vårt samhälle. Och vi värnar det. 
 
Sverige är ett av världens mest demokratiska länder! Men vi är inte immuna från det som händer i vår omvärld. Demokratin har backat de senaste 20 åren. USA har på bara ett drygt år slungats tillbaka till 1965 års nivåer. Autokratisering sker oftast inte genom våldsamma maktövertaganden utan i smygande förändring. Och det kan gå väldigt fort. 

Jag vill beskriva vad som står på spel: civilsamhällets utrymme minskar. I Sverige. Det är en direkt konsekvens av regeringens och SDs Tidöavtal som medvetet skär i finansiering och inflytande för dem som bidrar till granskning och bättre beslut.

Vi behöver ställa upp ännu mer. Vi behöver vara starkare. Och vi har något som är starkare än vilken politisk makt som helst: Förenings-Sverige. Fackföreningsrörelsen, idrottsrörelsen, studieförbunden, folkrörelserna. Ni finns här också i Enköping. 

Det är i de här rörelserna som demokratin lever och andas. Det är här vi bygger motståndskraft. Det är här vi bygger tillit till varandra. Och det är så vi håller ihop ett land i krig och kris. Det är så vi rustar för fred. Det är här vi står emot. 

Låt mig kalla en spade för en spade: civilsamhället är under tyst attack. Och vi behöver med gemensam kraft stå upp för ett starkt föreningsliv.  

Varje dag, på varje arbetsplats, i varje förening. Tystnad är inget alternativ! 

Vi är många tillsammans och samverkan är vår styrka.

*** 

Den styrka som är till gagn för varenda arbetare finns det naturligtvis andra som inte gillar. Det finns de som verkligen inte tycker om att vi arbetare sluter oss samman och vill använda den kraften för att skapa ett jämlikt samhälle. 

Då tänker jag främst på Tidöpartierna. Det är inte arbetarvänliga partier. De har attackerat våra skyddsombud. De vill begränsa föreningsfriheten. Och det är inte att driva arbetares intressen att försämra a-kassan eller vilja skicka ut kollegor från landet. 

De pratar gärna om vanligt folk. Men när det verkligen gäller, då sviker de vanligt folk. För den som ger sig på skyddsombuden ger sig på tryggheten på jobbet. Den som vill försvaga a-kassan försvagar tryggheten för den som blir av med jobbet. Och den som ställer arbetare mot arbetare splittrar den gemenskap som alltid har varit vår största styrka. 

Tidöpartierna står inte på arbetarnas sida. De står på splittringens sida. De tjänar på att vi ska titta misstänksamt på varandra i stället för att organisera oss tillsammans. 
 
De vill att undersköterskan ska skylla på byggjobbaren. Att lagerarbetaren ska skylla på busschauffören. Att den som är född här ska skylla på den som kommit hit. 

Men vi vet bättre. 
 
Vi vet att problemet aldrig är kollegan bredvid dig. Problemet är den högerpolitik som Tidöpartierna stödjer och som pressar ner tryggheten och urholkar välfärden. Detta handlar om mer än enskilda reformer eller partipolitik. 

Det handlar om värderingar. Om vilket land vi vill att Sverige ska vara. Ska Sverige vara ett land där splittring får växa. Eller ett land där sammanhållning, jämlikhet och respekt bär oss framåt. 

Mötesdeltagare, 

Allt jag pratar om idag hänger ihop med en sak: rättvisa. Vi kämpar för rättvisa. Vi visar sammanhållning. Vi bygger gemenskap.  
Vi rustar för framtiden. Och rättvisa betyder att alla är med. Alla. 

Oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsvariation, ålder, religion eller könsöverskridande identitet. 

Det handlar om friheten att älska vem man vill. Rätten att bli respekterad för den man är. Det hänger nära ihop med jämlikhet – ett rättvist samhälle räknar med alla. 

Det här är arbetarrörelsens DNA. Vi har alltid stått för alla människors lika värde. Och det gör vi idag också.

Varje dag. 

Eller hur?! 

*** 

Kamrater, 

Jag vill prata om det viktigaste verktyget vi har. Facket. Organiseringen. För det är här allt börjar. Ju fler vi är, desto starkare förhandlar vi. Ju fler vi är, desto mer kan vi förändra. 

Tänk på det: varje ny medlem gör oss alla starkare. Varje samtal på fikarummet, varje kollega som väljer att gå med. 

Prata med era kollegor. Fråga den som ännu står utanför: vill du också ha bättre lön? Vill du också ha tryggare villkor? Då gör vi det här tillsammans.

Välkommen in. 

Facket är verktyget. Organiseringen är nyckeln. Så har det alltid varit. Så ska det alltid vara. 

*** 

Kamrater,

Jag börjar landa. 

Allt jag pratat om idag hänger ihop: jobb och trygghet, välfärd och rättvisa, demokrati och framtidstro. Allt pekar åt samma håll: vi kämpar för ett rättvist Sverige där arbetare kan leva ett gott liv. Det är vår vision. Det är vårt löfte. 

Och vi levererar när vi håller ihop. 

Vi är den samlande och drivande kraften för Sveriges arbetare. Vi driver på för högre reallöner, trygga jobb och ett bättre liv.  
Det är vår mission. Och vi stannar först när vi är framme. 

Så här är mitt budskap till er, kamrater: 

Rösta den 13 september.  

Rösta för jobb och trygghet.  

Rösta för ett Sverige som fungerar.  

Rösta på Socialdemokraterna.  

Byt regering. 

Vi vet vad som krävs. Vi har kraften. Och vi gör det här – tillsammans. 

Tack, kamrater. Tack för att ni är här. Leve första maj! 

Tack!