Facket direkt facketdirekt.nu

EUs minimilöner hotar den svenska modellen

Kollektivavtal Arbetsmarknadens parter, LO, PTK och Svensk Näringsliv, är djupt oroade över det förslag till lagstadgade minimilöner som EU-kommissionen lade fram i höstas. Förslaget behandlas nu i rask takt av Europaparlamentet och EUs medlemsländer inom ramen för EUs ministerråd.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Foto: Lars Forsstedt

EU agerar utan befogenhet

I en rättslig analys har parterna slagit fast att förslaget allvarligt hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen, där lönerna förhandlas fram mellan fack och arbetsgivare och regleras i kollektivavtal.

Sedan dess har även ministerrådets rättstjänst analyserat förslaget. Deras slutsatser stärker inte bara oron för vilka risker förslaget innebär för den svenska modellen utan också vår uppfattning att EU överskrider sina befogenheter och med förslaget till gemensamma minimilöner bryter mot unionens grundlag, fördraget.

I vår fördjupade analys konstaterar vi följande:

1. Rättstjänsten slår fast att EU inte har befogenhet att föreskriva att alla arbetstagare ska ha rätt till minimilön. EU har inte heller rätten att reglera nivå eller fastställa villkor för minimilöner inom EU. Det gäller både de länder som har en lagstadgad minimilön och de länder som har kollektivavtalade löner.

2. Den rättsliga grund som direktivet vilar på kan särskilt ifrågasättas för länder som inte har lagstadgade minimilöner. Förslag som rör kollektiva rättigheter måste dessutom antas med enighet.

3. Rättstjänstens analys behöver kompletteras. Den har inte gjort någon särskild analys och granskning av förslagets innehåll för medlemsstater som saknar lagstadgad minimilön. Förslagets förenlighet med subsidiaritets- samt proportionalitetsprincipen har inte heller analyserats.

Nu krävs agerande

LO, PTK och Svenskt Näringsliv uppmanar därför den svenska regeringen och riksdagen att mobilisera alla resurser för att förmå kommissionen, rådet och Europaparlamentet att fullt ut respektera EU-rättens principer och begränsningar samt välfungerande system för lönebildning.

Endast genom ett resolut agerande kan EU-fördragets skydd för den kollektiva självregleringen långsiktigt säkerställas. Parterna förutsätter att regeringen i de fortsatta förhandlingarna i EUs ministerråd visar att den på allvar värnar den arbetsmarknadsmodell som tjänat Sverige väl.