Facket direkt facketdirekt.nu

Julias kamp för demokrati i Belarus måste nu ske i exil

Internationellt Julia Mickiewicz var på väg in på kontoret för ett möte när hon greps av polis. Ett 15 dagar långt fängelsestraff väntade för deltagande ”i olagliga massmöten”. Julia Mickiewicz leder studieorganisationen ABF, i diktaturens Belarus.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Folk har den styrka som krävs för att fortsätta protestera. Belarus kan aldrig gå tillbaka till vad det var förr, säger Julia Mickiewicz. Foto: David Isaksson

Demokrati och jämställdhet

I fängelset delade hon cell med ett 20-tal andra kvinnor, som liksom hon hade satt sig upp mot diktaturen. Efter att hon släppts insåg hon att det var omöjligt för henne att fortsätta arbeta öppet i Belarus, och hon gick i exil. I dag fortsätter hon sin kamp från ett land som gränsar till Belarus.

Med stöd från Palmecentret och svenska ABF har Julia Mickiewicz byggt en liknande organisation i Belarus, som tidigare hette Vitryssland. Organisationen har till och med tagit namnet ABF. Det är en demokratisk organisation som driver studiecirkelverksamhet, och som har blivit en plats där värderingar om demokrati och jämställdhet utvecklas.

Protesterna kommer att fortsätta

När diktatorn Lukasjenka utropade sig som segrare i augusti, i ett val som knappt någon ansåg han hade vunnit, drog belarusierna ut på gatorna i protest. Det gjorde även många av de som var aktiva i ABF. Men tyvärr kom också många att råka illa ut. Många fängslades, liksom Julia, och flera har utsatts för tortyr.

- Men folk har den styrka som krävs för att fortsätta protestera. Belarus kan aldrig gå tillbaka till vad det var förr, säger Julia Mickiewicz.

Olof Palmes Internationella Center och de 27 organisationer som är dess medlemmar stöder de som kämpar för demokrati i Belarus. Men på grund av det hårda förtrycket går det inte i detalj att berätta om hur stödet ser ut. Det skulle kunna innebära att människor råkar illa ut.

Demokratin går bakåt i världen

Lukasjenka är ett exempel på en diktator av klassiskt slag, det gäller även till exempel diktaturen i Kina eller Saudiarabien. Men på senare tid har en annat slags auktoritära ledare växt sig starka. Det är ledare som kommer till makten på demokratisk väg, men väl där så börjar de angripa demokratin. Donald Trump är kanske det främsta exemplet på en sådan ledare, men där finns även till exempel Viktor Orbán i Ungern och Jair Bolsonaro i Brasilien.

Faktum är att sett till hela världen så går demokratin bakåt. Allt fler länder är odemokratiska, fackföreningar och andra progressiva rörelser pressas hårt. Många auktoritära ledare använder pandemin som en förevändning att till hårdare tag än vad som krävs för att bekämpa smittan.

För att väcka uppmärksamhet kring faran med det växande antalet auktoritära ledare har Palmecentret startat kampanjen Varning! Frihet i fara.

Vill du stödja Palmecentrets verksamhet Swisha ett bidrag till 123 24 060 72 eller anmäl dig som månadsgivare.

Text: David Isaksson/Björn Lindh