Privata sjukvårdsförsäkringar har ökat från 103 000 till 680 000 på tjugo år. De bidrar väldigt lite till att finansiera den vård som erbjuds i Sverige, men de har de en stor påverkan på hur sjukvården fungerar.
Om utvecklingen fortsätter ökar risken för ett än mer ojämlikt sjukvårdssystem.
Det är inte bara i Sverige som privata sjukvårdsförsäkringar blir allt vanligare. Utvecklingen är en del av en global trend. Studier visar att det i länder med en hög andel privata sjukvårdsförsäkringar, som USA, Australien och Nya Zeeland, är enklare att få tillgång till vård om du är höginkomsttagare än om du är låginkomsttagare. I Kanada har man valt en motsatt väg. Där har man bestämt sig för att förbjuda privata sjukvårdsförsäkringar för att kunna garantera en jämlik tillgång till vård.
- Vad kan vi lära av hur privata sjukvårdsförsäkringar har påverkat vården i andra länder?
- Finns det utrymme för privata sjukvårdsförsäkringar i ett jämlikt sjukvårdssystem?
- Kan försäkringarna till och med bidra till en mer jämlik vård? Eller behöver politiker begränsa eller förbjuda dem?
Medverkande:
Lena Hallengren, socialminister (S)
Josep Figueras, läkare och forskare inom hälso- och sjukvård samt chef för European Observatory on Health Systems and Policies
Jonathan Cylus, nationalekonom med inriktning på hälsoekonomi samt chef för European Observatory on Health Systems and Policies verksamhet i London
John Lapidus, forskare i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Mikael Sandlund, professor i psykiatri vid Norrlands universitetssjukhus och ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik
Eva Erlandsson, senior ekonom, Svensk Försäkring
Ulrika Lorentzi, utredare LO
Moderator: Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé
Arrangeras av LO och Arena Idé
Vi beklagar ljudstörningen.