Bidragsfusk berör oss svenskar djupt. Vi upprörs över att föräldrar kan ta ut ersättning för vård av barn och samtidigt arbeta och vi tycker att det är oacceptabelt om en person tar ut a-kassa och samtidigt
arbetar (svart). FUT-delegationen har beräknat att det kan vara 20 miljarder per år som försvinner från våra gemensamma system pga oavsiktliga och avsiktliga fel. Det är givetvis mycket osäkra siffror.
Skattefusket i Sverige är dock sannolikt av betydligt större dimensioner. Det beräknas av Skatteverket uppgå till 133 miljarder kronor, 10 procent av de årliga skatteintäkterna. Svartarbetet står för så mycket
som 50 procent och Skatteverket bedömer att det kan ha ökat. Internationella skatteupplägg utgör cirka en tredjedel och här finns en mycket stor uppfinningsrikedom, samtidigt som rörligheten över gränserna
ökar.
Fusk i bidrags- och skattesystemet innebär en oavsedd omfördelning från dem som gör rätt för sig till dem som fuskar. Det bidrar till en ökad skattebörda – givet att vi faktiskt vill värna om välfärdens
omfattning så ska ju även fusket finansieras. Denna omfördelning kan få negativa effekter på individernas syn på de regelverk vi beslutat om i demokratisk ordning.
Ett omfattande arbete för att förebygga fel och fusk fyller därför en mycket viktig funktion. Dels för att man faktiskt finner en del av dem som felar eller fuskar och kan återbörda pengarna till dess
rättmätiga ägare. Kontrollen medför att man hittar uppskattningsvis 22 miljarder kronor per år av de förfelade skattemedlen. Men framför allt påverkar själva risken att bli upptäckt som fuskare allmänhetens
beteende. Skatteverket uppskattar att denna preventiva effekt har en mycket stor betydelse.
Effekten av kontroll kan därmed inte underskattas. Den förra regeringen anslog 225 extra miljoner till Skatteverket för 2006 och 2007, för att möjliggöra utökad kontroll och stoppa skattefusk. Denna extra
tilldelning har inte förlängts av den nya regeringen. Skatteverket belastas istället med en rad nya uppdrag, som hantering av skattelättnader för hushållstjänster och hantering av pensionsförsäkringar som
flyttar utomlands. Om det blir som regeringen vill ska verket dessutom inom kort hantera det mycket komplicerade regelverket kring sänkta socialavgifter för tjänstesektorn.
Regeringen har med en rad nya förslag på skatteområdet tillfört tvingande arbetsuppgifter för Skatteverket men inte bifogat några extra medel för ändamålet. Skatteverket befinner sig därför i ett ansträngt
ekonomiskt läge. I det budgetunderlag som sänts till finansdepartementet denna vecka yrkar man därför på ett anslagstillskott med anledning av nya arbetsuppgifter. Vidare påtalas vikten av en ökad ambition på
området nationell och internationell skattekontroll. Detta illustreras väl av de senaste dagarnas belysning av skatteparadisen.
Regeringen har visat att man handfast vill bekämpa bidragsfusk. Samtidigt innebär den politik man driver på skatteområdet att man riskerar att tvinga Skatteverket att sätta administrationen av nya skatteregler
framför en bibehållen och förbättrad kontroll. Regeringen måste i vårpropositionen tydligt visa att detta inte är avsikten och att skattefusk är ett lika prioriterat område oavsett politiskt styre.
Åsa-Pia Järliden Bergström
LO-ekonom och ledamot i Skatteverkets insynsråd