Facket direkt facketdirekt.nu

Fyra miljoner hotas av lägre pensioner

Svenska arbetstagare riskerar att få lägre pensioner och arbetsgivare högre kostnader. Regeringens lagförslag till riksdagen går stick i stäv med de egna ambitionerna om trygga och högre pensioner, skriver Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringsliv, Karl-Petter Thorwaldsson, LO, och Martin Linder, PTK.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Svenska Dagbladet 16 oktober 2019

Riksdagen står inför att helt i onödan besluta om sämre förutsättningar för tjänstepensionsföretag i Sverige. Bakgrunden är att EU:s andra tjänstepensionsdirektiv ska genomföras i svensk lag. Det är inte EU-direktivet det är fel på, utan det är genomförandet i svensk lag som brister. Förslaget som ligger på riksdagens bord står i strid med EU-direktivets syfte och innebär en omotiverad och kostsam överreglering. Genomförandet är kraftigt försenat, och den fleråriga lagstiftningsprocessen har varit en minst sagt vinglig resa. In i det sista fortsätter det så. Normalt brukar lagstiftning antas i riksdagen innan en myndighet kan besluta om föreskrifter. Nu finns en proposition i riksdagen (2018/19:158) med förslag till lagstiftning, men redan innan propositionen lämnades till riksdagen har Finansinspektionen skickat ut på remiss förslag till nya föreskrifter – vars innehåll står i strid med den nya lagen.

Svenskt Näringsliv, LO och PTK är avtalsparter i de större kollektivavtalen om tjänstepensionsförmåner på svensk arbetsmarknad. Det innebär att parterna har ett stort ansvar för att de kollektivavtalade tjänstepensionsförmånerna skapar trygghet för arbetstagarna till låga kostnader för arbetsgivarna. Vi parter anser att det är viktigt att regleringen för tjänstepensioner i Sverige inte överregleras i förhållande till övriga Europa, så att vi kan ha konkurrenskraftiga, effektiva och trygga tjänstepensioner i Sverige även i framtiden.

Systemen med de kollektivavtalade tjänstepensionsförmånerna har fungerat väl under mer än 50 år. Förutsättningarna för att effektivt kunna lösa arbetsmarknadens behov av kompletterande trygghetsförmåner hotas allvarligt om lagen om tjänstepensionsföretag utformas felaktigt. Regeringens proposition ”En ny reglering för tjänstepensionsföretag” har brister i väsentliga avseenden trots hård kritik från remissinstanserna i utredningsfasen:

I försäkringsrörelselagen och därtill kopplade föreskrifter ges avtalsparterna i kollektivavtalad försäkring avtalsfrihet om vilken information som ska lämnas, hur och av vem. Denna avtalsfrihet finns inte i lagförslaget om tjänstepensionsföretag.

Den egendomliga situationen uppstår då att avtalsfrihet kommer att gälla för tjänstepensionsverksamhet i försäkringsföretag men inte för tjänstepensionsverksamhet i tjänstepensionsföretag. Självklart måste det finnas en dispositivitet för arbetsmarknadens parter även i lagen om tjänstepensionsföretag, så att arbetstagare även i framtiden kan få samlad information om den egna tjänstepensionen.

Lagförslaget innebär också att tjänstepensionsföretag inte kan försäkra företagare. Det får stora konsekvenser för såväl företagare som för bolag som vill verka som tjänstepensionsföretag. Lagförslaget går emot utvecklingen på arbetsmarknaden där allt fler individer arbetar uppdragsbaserat, växlar mellan anställning och företagande eller kombinerar anställning med företagande. Lagförslaget måste ändras så att tjänstepensionsföretag kan försäkra företagare.

Samtidigt som den nya lagen om tjänstepensionsföretag måste ändras, måste även Finansinspektionens förslag till föreskrifter omarbetas. Förslaget till föreskrifter går i flera avseenden emot den nya lagen och innebär höjda kostnader och sämre pensioner.

EU-direktivet innehåller inga regler om riskbaserat kapitalkrav. Utformningen av kapitalkrav för tjänstepensionsföretag är en nationell fråga. I lagförslaget som riksdagen nu har på sitt bord anges att kapitalkravet för tjänstepensionsföretag ska motsvara nivån i regelverket för den s k trafikljusmodellen (som Finansinspektionen tillämpar). Lagförslaget kommer att innebära att högre krav ställs på tjänstepensionsföretag i Sverige, jämfört med vad som kommer att gälla för tjänstepensionsinstitut i andra EU-länder. Finansinspektionen har dessutom satt ett ännu högre kapitalkrav i sina förslag till föreskrifter. Beräkningar som försäkringsbolagen AMF, Alecta och AFA Försäkring har gjort indikerar att Finansinspektionens föreskrifter kommer att innebära avsevärt hårdare krav jämfört med trafikljusmodellen. Detta strider mot lagförslaget.

Det högre kapitalkravet kommer att begränsa möjligheterna till en effektiv förvaltning av kapitalet. Följden blir många miljarder i lägre avkastning som i sin tur kommer att innebära sämre pensioner för arbetstagarna.

Finansinspektionen vill också att tillsynsrapporteringen för tjänstepensionsföretag ska vara mer omfattande än vad EU-direktivet anger. Finansinspektionens förslag till föreskrifter ligger nära motsvarande regleringar för försäkringsföretag. Syftet är att uppnå konkurrensneutralitet mellan försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag i Sverige. Något sådant syfte finns inte i EU-direktivet, där syftet i stället är att skapa en god inre marknad för tjänstepensioner.

Sverige är nu mycket nära att införa regler som allvarligt kommer att försämra förutsättningarna för svenska tjänstepensionsföretag och hota de svenska tjänstepensionerna. Det sker i strid med EU-direktivets syfte och innebär en skadlig överreglering som inte är motiverad eller försvarbar. Riksdagen bör därför ändra lagförslaget. Finansinspektionen måste också anpassa föreskrifterna till lagen och EU-direktivets syfte.

Karl-Petter Thorwaldsson, LOs ordförande
Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv
Martin Linder, PTKs ordförande