Publicerad i Nerikes Allehanda 17 april 2017
Justera skolvalssystemet. Grundprincipen för skolvalssystemet bör vara att elever och föräldrar ska ha möjlighet att önska skola. Men för att förbättra dagens skolvalssystem vill vi införa en ny portalparagraf i skollagen med krav på blandade elevgrupper, vilket ska gälla oavsett huvudman.
Upptagningsområden för kommunala skolor ska ritas om för att öka möjligheten till blandade elevsammansättningar och vi vill att dagens urvalsregler ersätts med mer neutrala om skolan är översökt. Dessutom behövs en gemensam antagningsadministration. Den statliga kontrollen över etablering av friskolor behöver stärkas och vi behöver komma bort från ett system som möjliggör skolbyten allt för ofta. Det gynnar sällan elevens inlärning och trygghet och minskar stabilitet, lugn och ro. Undantag bör dock kunna medges vid särskilda skäl.
Öka likvärdigheten i finansiering och styrning. Vi vill se ett ökat statligt ansvar för att garantera alla kommuner och skolor tillräckliga resurser för att kunna ge elever med olika bakgrunder och förutsättningar en likvärdig utbildning och undervisning.
Elevernas socioekonomiska bakgrund ska alltid vägas in vid resursfördelning till grund- och gymnasieskolor. Ett nytt resursfördelningssystem ska fokusera mer på de faktiska kostnader som en skola har, där inte hela pengen ska följa med när en elev byter skola. Det bör ersätta dagens skolpengssystem. Eventuella överskott ska som huvudregel alltid återinvesteras i undervisningen. Det är för detta skattemedlen är avsedda.
För att stärka likvärdigheten bör det övervägas om huvudansvaret för gymnasieskolan ska föras över från kommuner till regioner. Detta kommer även medföra att det blir enklare att anpassa skolornas utbud till arbetsmarknaden.
Insatser krävs för skolor med särskilda utmaningar. Alla skolor ska vara bra skolor. Däremot har vissa skolor särskilda utmaningar, som påverkar deras elevers möjligheter att nå kunskapsmålen. Det handlar om skolor i områden med stora socioekonomiska utmaningar, skolor i kommuner där många har kort utbildning och skolor som tar emot många nyanlända elever.Alla skolor - inte bara alla kommuner - behöver dela på ansvaret för nyanlända. Det gäller även friskolor. Det behövs också fler studiehandledare, modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk.
Klyftorna i den svenska skolan är ett av de allvarligaste samhällsproblemen. De riskerar att cementera klyftor också senare i livet. Nu är det hög tid att vi ger alla elever samma chans.
Therese Guovelin förste vice ordförande LO
Åsa Fahlénordförande Lärarnas Riksförbund
Johanna Jaara Åstrand ordförande Lärarförbundet