Fråga facket Fråga facket

Gymnasiebygget vilar på lös grund

Arbetsmarknad Publicerat på Dagens Arena 30 mars 2011 Enligt en granskning gjord av Dagens Nyheter har förstahandsansökningarna till yrkesprogrammen sjunkit kraftigt i Stockholm, Göteborg och Malmö i den första sökomgången. En viktig förändring är att gymnasiegemensamma ämnen inte ingår i de yrkesförberedande programmen som ger behörighet till högskolan. Det krävs aktiva val och en extra ansträngning för att eleverna ska uppnå det. Motivet bakom förändringen kan utläsas i regeringens uppfattning att avhoppen från gymnasiet beror på för mycket av teoretiska studier. Ett annat skäl är uppfattningen att kvaliteten i de yrkesförberedande programmen ska stärkas genom mer av yrkesinriktade ämnen. Ett bärande argument har varit att alla kan inte och vill inte bli akademiker.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerat på Dagens Arena 30 mars 2011

Enligt en granskning gjord av Dagens Nyheter har förstahandsansökningarna till yrkesprogrammen sjunkit kraftigt i Stockholm, Göteborg och Malmö i den första sökomgången.
En viktig förändring är att gymnasiegemensamma ämnen inte ingår i de yrkesförberedande programmen som ger behörighet till högskolan. Det krävs aktiva val och en extra ansträngning för att eleverna ska uppnå det. Motivet bakom förändringen kan utläsas i regeringens uppfattning att avhoppen från gymnasiet beror på för mycket av teoretiska studier. Ett annat skäl är uppfattningen att kvaliteten i de
yrkesförberedande programmen ska stärkas genom mer av yrkesinriktade ämnen. Ett bärande argument har varit att alla kan inte och vill inte bli akademiker.

Det är uppenbart att det finns en stereotyp uppfattning av vad som är teori och vad som är praktik. Ritningsläsning, ellära, CNC-programmering eller psykiatri på omvårdnadsprogrammet är exempel på teori med hög abstraktionsnivå som ska omvandlas i praktisk handling. Från såväl LOs förbunds sida som från arbetsgivarna i olika branscher har framförts att arbetslivet ställer höga krav på kommunikativ förmåga i både det egna språket och i engelska. Goda kunskaper i matematik är också en nödvändighet.

Parterna i de olika branscherna har i det nya gymnasiet fått en framträdande roll när det gäller inflytande och ansvar för innehållet och kvalitetssäkringen i de olika yrkesprogrammen. Men det har tyvärr inte
funnits någon lyhördhet för de önskemål som lämnats vad det gäller kärnämnena. Betydelsen som dessa kunskaper och färdigheter kan ha för elevernas utveckling som individer och medborgare har inte heller beaktats.
Vad är det då valet står mellan? I debatten har det från utbildningsministern framställts som att det är ett val mellan en yrkesutbildning av god kvalitet eller behörighet till högskolan. LO menar att det inte
är ett val mellan praktik eller teori. Frågan är istället på vilket sätt undervisningen ska utformas så att fler faktiskt når de mål som är satta. Med den utformning som nu gäller exkluderas och försvåras
valfriheten för en del av gymnasieungdomarna.

Det börjar alltfler inse vilket tar sig uttryck i en kraftig förändring av sökbeteendet till den nya gymnasieskolan. Blir då eleverna färdigutbildade med förstärkningen av de yrkesrelevanta delarna i
utbildningen? Den frågan kan branscherna svara på, men att ändra begreppet från yrkesförberedande till yrkesprogram är i stora stycken semantik. Gymnasieskolan ska ge en gedigen grundutbildning i yrket som rustar eleverna för arbetslivet samtidigt som arbetsgivarna känner sig trygga med att ungdomarna har goda kunskaper. Därutöver får man alltid vara beredd på att skapa förutsättningar för ett fortsatt lärande i yrket. Det är olyckligt att gymnasiebygget till vissa delar står på en lös grund. Om elevernas rationella val fortsätter i den indikerade riktningen kan det få negativa konsekvenser för den grundläggande yrkesutbildningen i gymnasiet. LO är självklart positiv till förbättringar i den gymnasiala yrkesutbildningen. Men, Jan Björklund varför kasta ut barnet med badvattnet?


Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO