Nu ökar åter varslen i Sverige. Nu stiger räntorna medan aktiekurserna åker upp och ner. Nu drabbas än en gång LO-förbundens medlemmar av en politik där marknadens frihet har satts före löntagarnas trygghet.
Inte sedan början av 90-talet har så många varslats om uppsägning i vårt land.
Detta i ett läge där regeringen urholkat den trygghet som tidigare fanns vid en uppsägning i form av en generös a-kassa och en trygghet i omställningen. Högerpolitiken har gjort att mer än en halv miljon
människor nu står utan a-kassa
Dessutom har man avlövat Arbetsförmedlingen de resurser och verktyg som nu skulle behövas för att se till att så många som möjligt kommer tillbaka i arbete igen. Sjukförsäkringen förändrats på ett sätt som gör
att människor pressas ut i arbetslöshet. Det är utifrån dessa tusentals människors perspektiv varje bedömning av det som nu händer måste ta sin utgångspunkt.
Länge har vi fått höra att om bara marknaden fick sköta sig själva utan att de folkvalda eller facket blandade sig i skulle en osynlig hand ordna allt till det bästa.
Sällan har väl marknadsliberalismen stått så naken som den gör nu. Och sällan har väl den klassiska arbetarrörelseparollen om att sätta folkets väl före storfinansen varit så aktuell. För nu ser vi ju
resultatet av den nyliberala ekonomiska politiken. Klyftorna har ökat. De rika har blivit ännu rikare.
I flera veckor har vi nu sett statsminister Reinfeldt, näringsminister Olofsson och finansminister Borg mumlar. Regeringens passivitet håller inte. Vad som nu krävs är politisk handlingskraft! Det krävs mer av
både aktiva stöd- och utbildningssatsningar och långsiktiga investeringar för att hantera krisen, inte minst de varsel vi nu ser inom fordonsindustrin.
Regeringen har helt enkelt inte förstått kraften i lågkonjunkturen. Istället för att utnyttja den tidigare högkonjunkturen till att rusta ekonomin och satsa på en stark arbetsmarknadspolitik valde man att strö
skattesänkningar över höginkomsttagare och stora fastighetsägare
Låt oss hoppas att det vi nu ser kan bana vägen för en politik som sätter löntagarnas trygghet för det kortsiktiga vinstintresset.
Och låt oss hoppas att detta, både i Sverige och i andra länder, kan leda till att vi får regeringar som står på löntagarnas sida.
Ulla Lindqvist, LOs vice ordförande