Fråga facket Fråga facket

Öka kvaliteten i gymnasieskolan

Välfärd Publicerad i Nerikes Allehanda den 16 februari 2011 I dagarna går remisstiden ut för den parlamentariska Yttrandefrihetskommitténs betänkande. I vårt remissvar från LO tar vi upp en rad frågor kring hur yttrandefriheten i framtiden kan säkras och utvecklas men vi betonar särskilt en aspekt som den borgerliga regeringen valt blunda för; nämligen yttrandefriheten för anställda i privat verksamhet som betalas med skattemedel. Det handlar i grunden om en anställds rätt att slå larm om missförhållanden utan att riskera repressalier.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Nerikes Allehanda den 16 februari 2011

Idag deltar jag på konferensen ”Inspiration och guldkorn” där personal inom svensk äldre- och handkappomsorg får tillfälle att träffas i Örebro. Personal som besitter en stor kunskap och erfarenhet får
möjlighet till kompetensutveckling genom att idéer, lösningar och erfarenheter utbyts. Äldre- och handikappomsorgen står inför stora utmaningar både när det gäller verksamhetens innehåll, men också behovet av att kunna rekrytera kompetent personal då stora pensionsavgångar väntas de närmaste åren.

Den största rekryteringsbasen är unga från gymnasieskolan. Men allt för många lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg eller hoppar av och kommer inte att få ett jobb inom den sektor eller bransch som de har inriktat sig mot. Ska vi klara framtidens försörjning av arbetskraft inom omsorgen, måste rejäla kvalitetssatsningar göras på de yrkesförberedande utbildningarna i gymnasieskolan.

Istället för att öka kvaliteten, och resurserna, till yrkesutbildningen så levererar regeringen ”lärling” som botemedel mot avhopp och ofullständiga betyg. Det senaste är att införa lärlingsanställning i
utbildningssystemet. LO tror inte att detta är ett sätt att stärka morgondagens arbetskraft.

Vår utgångspunkt är att ungdomar i utbildning ska vara elever och inte anställda, om inte branschen kommer överens om något annat. Det är viktigt att skolan kan stå för kvalitet och kontroll så att inte
lärlingsutbildningarna får dålig status.

Det är inte så att LO motsätter sig lärlingsutbildning, men vi motsätter oss att det ska vara en utbildningsform med lägre ambitioner. Gymnasiala lärlingsutbildningar kan vara ett alternativ för vissa elever,
branscher, smala yrken eller där elevunderlaget är litet. Men det ska inte vara kvalitetsskillnader mellan skolförlagd yrkesutbildning och en lärlingsutbildning.

Väl fungerande lärlingsutbildning finns idag inom flera hantverksyrken, t.ex. inom byggbranschen. Där har parterna beslutat sig för att utbildningen fortsätter efter gymnasiet i form av en lärlingsanställning.
Detta är en form man borde utveckla inom fler områden och som bygger på ett nära samarbete mellan arbetsliv och näringsliv.

Hela idén om lärlingsutbildning förutsätter tillgång till arbetsplatser. Redan idag finns stora kvalitetsbrister med den arbetsplatsförlagda utbildningen. Alltför ofta uppfylls inte utbildningskraven på
praktiken och dessutom är tillgången begränsad.

Ska vi få morgondagens anställda inom omsorgen att vilja satsa på yrkesutbildningar inom området krävs såväl god kvalitet på utbildningen som att arbetsgivarna, särskilt de stora i kommuner och landsting, tar sitt ansvar för att den arbetsplatsförlagda färdigutbildningen. LOs uppmaning till regeringen är att tilldela de nationella programråden resurser för att kvalitetssäkra de yrkesrelevanta delarna i gymnasiets
yrkesprogram. Satsar vi på utbildningen, såväl i skolan som på arbetsplatsen, så kommer morgondagens anställda inom vård och omsorg få nödvändiga kunskaper för att klara morgondagens arbetsliv.

Wanja Lundby Wedin
LOs ordförande