Publicerad i Aftonbladet 10 juni 2016
Jag är nog inte ensam om att ibland se rasistiskt material, maskerat som nyheter, spridas i sociala medier. Varannan svensk går in dagligen på Facebook och får på så vis delvis sin verklighetsbild därifrån. Innehållet baseras på vad personen och dennes vänner delat, gillat och kommenterat.
I en tidigare granskning presenterad av LO i höstas upptäcktes att vissa artiklar med rasistiskt innehåll, ofta rena lögner, kunde få lika stor spridning på Facebook som riktiga nyheter, skrivna av riktiga journalister.
Ett exempel var hur falska rykten om dubbelmordet på Ikea i Västerås fick en större spridning i sociala medier än i traditionella nyhetskanaler, som exempelvis Sveriges Radio.
Rasistiska sajter som Avpixlat, Exponerat, Samtiden och Fria Tider lever på den spridning de får genom sociala medier, framförallt Facebook. Det är genom den omfattande spridningen, delningsmakten, i sociala medier som sajterna spridit sina budskap och därigenom kunnat påverka det politiska samtalet.
Men trenden har brutits tvärt och det skedde under vårvintern.
Även om diskussionen om flyktingkrisen och regeringens åtgärder fortfarande är aktuell, har den på senare tid blandats upp med andra diskussioner. Ett exempel är den flera månader långa debatten om sänkta löner och arbetstagares villkor som rasat i Sverige. Ett annat är diskussionen om den svenska modellen som återigen blivit en konfliktfråga i politiken.
Sammantaget flyttas fokus alltmer till klassiska höger-vänster frågor och det gör det svårare för rasistiska sajter att nå ut. Förmodligen har vi som läsare blivit bättre på att genomskåda lögner i sociala medier. Det har skrivits omfattande nyhetsreportage om de här rasistsajterna och de har granskats kritiskt. Något som allmänheten tar till sig av.
Trendbrottet sammanfaller också med att Sverigedemokraternas uppgång i opinionsundersökningarna tydligt stannat av och i vissa avseende kan vi till och med tala om ett ras, till exempel bland LO-anslutna män där sympatierna för SD har rasat med över 7 procentenheter, enligt SCB:s maj-mätning.
Under flera månaders tid har LO, andra organisationer och även media granskat Sverigedemokraternas politik, till exempel deras förslag om enorma nedskärningar i svensk välfärd på över 90 miljarder kronor. Sådana förslag passerar inte obemärkt i opinionen. Även SD:s nazistiska rötter har granskats. Men trots att partiet inte vill tala om detta har de inte lyckats skriva om historien.
Jag önskar att jag skulle kunna säga att det här är en seger. Men de här sajterna är lika aktiva i dag, som tidigare. De satsar stora resurser på att gemensamt publicera cirka 30 artiklar dagligen och de drar sig inte för att systematiskt snedvrida perspektiv och använda sig av rena lögner.
Även om de här propagandakanalerna har kommit för att stanna, är det positivt att folk har slutat att sprida mycket av innehållet till sina Facebook-vänner och att lögnerna i större utsträckning genomskådas.
Granskning och motstånd spelar roll och trycker tillbaka rasistsajternas utrymme. LO kommer att fortsätta granska och ifrågasätta. Kampen mot högerextremism, rasism och nationalism har fackföreningsrörelsen fört sedan sedan 1930-talet. Den kampen är inte över.
Johan Ulvenlöv
Strategi och opinion i digitala medier, LO