Publicerad i GP den 29 november 2010
Sverige är ett rikt land där allas rätt till arbete manifesterats genom mål om full och hög sysselsättning, där varje arbetad timma setts som viktig eftersom den är ett bidrag till den gemensamma välfärden.
LO-ekonomernas färska höstprognos förutspår en arbetslöshetsnivå på drygt åtta procent närmaste åren och regeringen spår själv att arbetslösheten kommer att ligga kvar på hela sex procent år 2014. Det är djupt
oroande att regeringen signalerar en acceptans för en sådan hög arbetslöshetsnivå. Jag accepterar den inte.
När jag idag träffar jag arbetsmarknadsminister Hillevi Engström vill jag prata om att Sverige inte har råd med att så många människor står utan arbete. Jag kommer då att överlämna LOs synpunkter på
regeringens arbetsmarknadspolitik.
LO vill se en annan inriktning i arbetsmarknadspolitiken. Den stora fokuseringen på så kallade jobbsökaraktiviteter med coachning gör att regeringen riskerar att permanent ställa grupper utanför
arbetsmarknaden. Det borde istället vara stort fokus på kompetenshöjande insatser, som utbildning, men så är det inte. Många av dem som drabbats av arbetslöshet saknar gymnasieutbildning eller har fel
utbildning för de jobb som finns att söka. Det gör att det också finns risk för en tilltagande arbetskrafts- och kompetensbrist i vissa branscher. Det erbjuds idag alltför sällan utbildningsinsatser som ökar
möjligheterna att få en hållbar väg tillbaka till jobb.
Mot denna bakgrund menar LO att:
- Arbetsmarknadsutbildningen måste växlas upp väsentligt! Vi behöver en nivå på minst 25 000 platser per månad av framåtsyftande och behovsinriktad arbetsmarknadsutbildning som arbetslösa kvinnor och män får
del av i likvärdig omfattning. Arbetsförmedlingen i samråd med arbetsmarknadens parter ska ta fram arbetsmarknadsutbildningarna.
- Studiefinansieringen måste vara generös – det är själva idén! Det generösa studiestödet är, genom de försämringar i högsta ersättning och nedtrappning i ersättningsnivå som genomförts i
arbetslöshetsförsäkringen, urholkat. LO menar att den grundläggande förändring som krävs för att återupprätta en generös studiefinansiering inom ramen för arbetsmarknadspolitiken ligger i en väsentligt
förbättrad arbetslöshetsförsäkring. LO har tydliga, och för regeringen väl kända, ställningstaganden i fråga om hur en bra arbetslöshetsförsäkring bör vara utformad.
- Även annan utbildning måste förbättras kraftigt! Vi behöver parallella satsningar på en gymnasieskola som har förutsättningar och resurser att nå målet om att alla elever kan gå ut gymnasiet med fullständiga
betyg och att det finns goda möjligheter att läsa in oavslutade gymnasiestudier på komvux eller inom folkhögskolan, med en generös studiefinansiering.
- Det måste säkerställas att praktik är praktik och inte utnyttjande av gratis arbetskraft! Praktik är viktigt såväl för unga som för andra med begränsad arbetslivserfarenhet. För att få fram tillräckligt med
praktikplatser av bra kvalitet föreslår LO att det införs en handledarpeng så att varje praktikant kan knytas till en särskild handledare på praktikarbetsplatsen. Handledarpengen ska motsvara runt 5 timmars
handledning i veckan (vilket beräknas kosta cirka 4 400 kronor per månad). Detta skulle minimera risken för att praktik tränger undan riktiga jobb, och att praktikanter i själva verket utför vanligt arbete.
- Subventionerad sysselsättning måste ge en god subventionsnivå på större delen av arbetsmarknaden! Subventionerad sysselsättning är ett centralt inslag i arbetsmarknadspolitiken om den riktas mot dem som står
längst från arbetsmarknaden. LO vill därför se betydligt fler platser i särskilt anställningsstöd och i lönebidragsanställningar. För detta behövs ett aktivt arbete samt att anställningar i normala lönelägen
får en god subvention, vilket inte är fallet i dagsläget .
Den stora utmaningen är nu att få ned arbetslösheten, utan att minska anställningstryggheten och sänka lönerna. Det är fullt möjligt, givet att man vill. Vi har i grunden en välutbildad arbetskraft och det är
nyckeln till jobb med högre produktivitet. Det är också förutsättningen för att kunna ställa om. Samhällets ansvar är att se till att det finns goda möjligheter för alla att bidra till arbetskraften efter
förmåga. Så ser det inte ut nu. Det behövs en samlad politik för fler jobb, bättre jobb och tryggare jobb. Regeringen måste upp till bevis.
Wanja Lundby-Wedin, LOs ordförande