Publicerad i Svenska Dagbladet 4 januari 2017
Statistik från OECD visar att Sverige är det land där klyftorna har ökat mest under de senaste 30 åren. Sverige har gått från att vara det mest jämlika landet i OECD till att vara en medelmåtta. I dag ligger vi på en elfteplats, efter bland andra alla våra nordiska grannländer och även flera centraleuropeiska länder.
Orsakerna bakom de växande klyftorna i Sverige är naturligtvis komplexa. Det handlar förmodligen om allt från högre arbetslöshet till minskad facklig anslutningsgrad
Men en observation som är värd att uppmärksamma är att klyftorna i hög utsträckning växer på grund av ökade skillnader i kapitalinkomster. Löneskillnaderna mellan låg- och höginkomsttagare har också vuxit. Men inte alls lika snabbt och dramatiskt som skillnaderna av arbetsfria inkomster, det vill säga kapital.
Samtidigt som skillnaderna i kapitalinkomster växer så har beskattningen av privata kapitalägare urholkats. I dag är privat kapital i många bemärkelser lågt beskattat i Sverige jämfört med andra länder. Låt oss ge några exempel:
• EU-kommissionen bedömer att skatteförmånerna för bostadsägande i Sverige är bland de mest fördelaktiga inom EU till följd av bland annat hög avdragsrätt för räntor.
• Sverige har avskaffat skatten på förmögenheter. Det fanns legitima skäl att reformera förmögenhetsskatten men avskaffandet bidrar till ökade klyftor.
• Sverige tar enligt statistik från OECD in en betydligt lägre andel av sina skatter från fastigheter jämfört med liknande länder.
• Två av tre EU-länder har en arvsskatt. Sverige tillhör den minoritet av EU-länderna som helt saknar en skatt på arv och gåvor. Även liberala marknadsekonomier som USA och Storbritannien har skatt på arv.
Samtidigt som Sverige saknar skatt på arv så har vi en relativt hög skatt på vanliga förvärvsinkomster. Faktum är att kommunalskatten, vilken är den skatt som de flesta LO-arbetare och pensionärer betalar, är högre än någonsin. Kommunalskatten är särskilt hög i de många kommuner utanför Stockholmsområdet som brottas med vikande befolkningsunderlag. Bara under 2016 så tvingades 63 av landets kommuner höja skatten och bara nio kunde sänka. Även under 2017 beräknas kommunalskatten att höjas något.
Vari ligger rättvisan i att en hårt arbetande LO-familj ska betala högre skatt än den som lever på ärvda rikedomar?
LO vill att de med stora förmögenheter bidrar mer till det gemensamma. Det är bra för sammanhållningen i Sverige. Vi vill särskilt öka skatterna på kapital men samtidigt göra det möjligt att minska skatten på arbete, det vill säga en skatteväxling mellan kapital och arbete. Vi har inga förslag huggna i sten, men i takt med att kapitalinkomsterna blivit större och ökat ojämlikheten i vårt samhälle har orimligheten i den låga beskattningen av dessa blivit allt tydligare.
En prioriterad fråga bör vara att pressa tillbaka de stigande kommunala inkomstskatterna. Det sker bäst genom att staten tar ett ökat finansieringsansvar för välfärden. Vi vill se ökade statliga kapitalskatter som används för att hålla tillbaka skattenivåerna lokalt ute i kommunerna. En skatteväxling med höjd skatt på kapital och sänkt kommunalskatt bidrar till att dämpa inkomstklyftorna. Det håller samman vårt land.
Ska Sverige vara ett land som gynnar hårt arbete och flit? Eller ska vi bli en Downton Abbey-ekonomi där framgång bygger på att ha turen att födas rik?
Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande
Torbjörn Hållö, LO-ekonom